Isabell Lundberg och Astrid Lindgren, Boliden AB, berättade om det pågående arbetet i Laisvall, och vad som kommer att ske inom den närmaste framtiden. FOTO: Peder Lundkvist
Vilka värden finns och kan förstärkas i Laisvall? Hur ska framtiden här se ut? Vad kan vi lära oss av gruvepoken som betytt så mycket för Arjeplogs utveckling? Hur stor är oron för hur gruvan påverkat miljön?
Det var några av de frågor som togs upp när Boliden AB för andra gången i år bjöd in till dialogmöte i Laisvall.
Dialogmöte i Laisvall. Ett trettiotal personer kom för att möta Bolidens och Silvermuseets representanter. FOTO: Peder Lundkvist
Ett trettiotal personer mötte upp till mötet i klubbstugan, där Isabell Lundberg, miljösamordnare, Astrid Lindgren, områdesansvarig, och Kadri Koppel, samhällsplanerare, som representanter för Boliden AB, tillsammans med Malin Brännström, chef för Silvermuseet i Arjeplog, ledde samtalen.
Isabell Lundberg och Astrid Lindgren berättade om det arbete med fokus på miljö som pågår och kommer att fortsätta.
– Ifjol satte vi ut över hundra rör för att se hur grundvattennivåerna förändras, och vi kommer att sätta ut ännu fler. Under snösmältningen kollade vi av området med drönare, och kunde se att en trumma frusit. Vi kommer att fortsätta använda drönare för att övervaka området vid framtida vårfloder, berättade Astrid Lindgren.
Vid Saivatjärnen har man på olika sätt försökt störa sjöfåglar och hindra dem från att häcka. Där kommer man nu även att göra försök med att täcka över det metallhaltiga bottensedimentet.
På en karta över Laisvall med omnejd kunde mötesdeltagarna märka ut platser som av en eller annan orsak är viktiga för dem. FOTO: Peder Lundkvist
Isabell Lundberg berättade också om att man nu jobbar med naturvärdesinventeringar.
– Här finns områden med höga naturvärden, biologisk mångfald och gammal granskog med lavar. Vi samlar in växter och undersöker dem för att se hur de tar upp metaller. Ge mig gärna tips om var ni plockar svamp och bär, så kan vi kolla specifikt där hur det ser ut.
Malin Brännström poängterade att området inte bara har ett högt naturvärde, här finns också ett stort kulturvärde.
– Det är inte så vanligt i gruvområden att det finns så här mycket gammal granskog, och vi vet att här finns en hel del barktäkter. Det här är ett område med stort värde på många sätt, och från Silvermuseets sida vill vi uppmärksamma och ta vara på det som finns här. Vii kan lära oss mycket av Laisvallepoken, och mycket av det som finns och har hänt här är högrelevant när nya gruvor ska öppnas.
Vad vill de boende i Laisvall lyfta fram, bevara och förstärka? Dialogmötena är ett av de tillfällen som erbjuds att komma med idéer och synpunkter. FOTO: Peder Lundkvist
Som samhällsplanerare jämförde Kadri Koppel etableringen av Laisvalls samhälle med de industrisatsningar som görs i norra Sverge idag.
– Här byggde Boliden villor för att familjer skulle kunna komma hit och bo här. Företaget såg till att det fanns samhällsservice. Idag ser vi istället baracker i långa rader och små rum för arbetare. Det är stor skillnad, konstaterar hon.
Kadri Koppel presenterade också resultaten från den enkät som skickades ut i våras. Den är ett tydligt bevis på att det finns ett intresse och ett engagemang för Laisvall.
– Vi skickade ut enkäten till ungefär 350 hushåll i Arjeplogs kommun, och fick in 245 svar. Det är ett helt fantastiskt resultat. En så hög svarsprocent vågar man inte ens drömma om när man skickar ut en enkät, sa hon.
nbsp;
Sammanställningen av enkätsvaren visar bland annat en stor enighet kring att gruvepoken varit positiv för kommunen, och att 73 procent av de som svarat har egna minnen av gruvan. Drygt 30 procent av de som svarat på enkäten har bosatt sig här på grund av gruvan, och 77 procent trivs bra.
Närmare 40 procent av de som svarat känner en viss oro för hur gruvan har påverkat miljön. Bland annat finns en oro för hur fisken påverkats av utsläpp från gruvan.
– Vi får många frågor om fisk och vatten, och vattenprover fortsätter att tas fyra gånger per år i Aisjaur. I Aisjaur har vi inte sett några förhöjda metallhalter i fisk. I Laisan kan man se förhöjda halter i siklever, men inte i köttet, berättade Isabell Lundberg.
Bland förslagen och tankarna kring framtiden framförde Malin Brännström en ide om att det gamla gruvområdet med hjälp av modern teknik kan bli en plats där besökaren kan få en upplevelse av industriepoken.
– Tänk att stå där med VR-glasögon och se hur det såg ut när gruvan var igång!
Länk till reportage om Astrid Lindgrens och Isabell Lundbergs arbete, publicerat i Arjeplognytt juli 2023, finns här.
Länk till reportage om det första dialogmötet, publicerat i Arjeplognytt mars 2024, finns här.