Isak Landström, skogsförvaltare hos Arjeplogs Allmänningsskogar, presenterade åldersstrukturen på skogsinnehavet för stämmodeltagarna. Avverkningstakten måste hållas på en fortsatt låg nivå under de kommande åren.
Hur ska skogsbruket inom Arjeplogs allmänningar se ut under de kommande åren?
Den största delen av skogsinnehavet består av skog som är för ung för avverkning.
– Vi har en utmaning framför oss, vi måste fortsatt hålla låg avverkningstakt och hushålla med skogen, sa skogsförvaltaren Isak Landström när han beskrev läget inför delägarna under vårstämman.
Den produktiva skogsarealen uppgår till totalt 33 265 hektar. Skog som ska avverkas ska helst vara 120 år eller äldre, men andelen areal med så gammal avverkningsbar skog är inte tillräckligt stor för att man ska kunna hålla den avverkningsnivå som skett historiskt.
– Vi är inne i vad man kan kalla en virkessvacka just nu, där vi har mest ung och medelålders skog, sa Isak Landström.
Rickard Landström, ordförande för Arjeplogs Allmänningsskogar, vill titta närmare på möjligheterna med hyggesfritt skogsbruk. Under stämman angav han tre starka skäl till detta.
– Först och främst har vi renskötseln att ta hänsyn till. Sjuttio procent av de lavrika skogarna är borta, det är fakta vi inte kan bortse ifrån. Samråden med samebyarna har inte fungerat, och det är inte meningen att någon ska gå ifrån våra möten med en klump i magen, sa han.
Ekonomin är ett annat av de tre skälen.
– Konflikter med samebyarna påverkar oss ekonomiskt, eftersom det är svårt att sälja virke om samebyn sagt nej. Och även om vi får sälja så är det till ett lågt pris, sa Rickard Landström.
Det tredje skälet som Rickard Landström tog upp inför stämman är älgbetesskadorna.
– Flera av våra skogar ligger i områden med högt betestryck. Är det då en bra idé att fortsätta som tidigare?, undrade han.
Rickard Landström, ordförande för Arjeplogs Allmänningsskogar, vill se fler alternativ i skogsbruket än slutavverkningar. – Vi behöver en större verktygslåda, säger han.
Rickard Landström påpekade att hans tanke inte är att allmänningen ska upphöra helt och hållet med slutavverkningar.
– Jag tror inte att vi kommer att upphöra helt med slutavverkningar, men vi behöver en större verktygslåda. Vi behöver fundera över andra alternativ innan vi tar beslut, sa han.
2023 års bokslut för skogsallmänningen visar att intäkterna blev totalt cirka 1,5 miljoner kronor lägre än budgeterat. Det beror på framför allt lägre intäkter från skogen, men också från kraftverken eftersom elpriserna varit lägre än förväntat. Efter avskrivningar och utdelning/bidrag blev 2023 års resultat ett minus på cirka en halv miljon.
Nybyggesallmänningens intäkter blev cirka 740 000 kronor högre än budgeterat under 2023. Den överlägset största delen, cirka 650 000 kronor, kommer från försäljning av rotposter. Under året har mer volym sålts än föregående år, till ett i genomsnitt högre pris. Resultatet för 2023 uppgick till drygt 700 000 kronor.
– Om man tittar tillbaka så är det länge sedan vi har sett ett så här bra resultat. Allt är professionellt hanterat och vi är mycket nöjda, sa Eva Quist, en av allmänningens revisorer.
Bägge boksluten godkändes av delägarna och styrelserna beviljades ansvarsfrihet.
218 jägare löste jaktkort för älgjakt 2023. Den totala grundtilldelningen uppgick till 25 vuxna och 25 kalvar. Avskjutningen blev 17 vuxna och 15 kalvar. Av de vuxna djuren var 8 tjurar och 9 hondjur.
Jaktkort för småvilt löstes av 24 delägare och 3 kommunbor. 48 jaktkort löstes av ej kommunbor och utländska jägare.