Tomas Keiner berättade om planerna på att riva dammanläggningen och återställa området i Pieskejaure. FOTO: Peder Lundkvist
I september nästa år lämnar Skellefteå Kraft in ansökan om att få riva dammanläggningarna i Pieskejaure och Rappen-Labbas. Vid ett informationsmöte i Arjeplog presenterades planerna för ett tiotal intresserade.
– Det som planeras är att dammarna ska rivas och sänkningskanalerna återfyllas till den nivå vi bedömt vara naturlig. Det innebär bland annat att vattennivån kommer att bli jämnare, och något högre eftersom bägge sjöarna är konstgjort sänkta, förklarade Tomas Keiner, konsult vid Afry, som arbetar med underlaget till ansökan.
Bakgrunden är en lag från 2019 som säger att alla vattendomar ska omprövas i enlighet med moderna miljövillkor. När det gäller Piteälven avser Skellefteå Kraft att ansöka om förnyat tillstånd för Sikfors kraftstation, och återkallade tillstånd för dammanläggningarna vid Pieskejaure, Rappen-Labbas och Malmesjaure.
– Sådana här processer tar tid. Ansökan ska lämnas in i september 2024. Sedan kan man räkna med att domstolsprocessen tar två till tre år, så gissningsvis kan arbetet starta tidigast om fyra-fem år, säger Simon LIndberg, anläggningsansvarig hos Skellefteå Kraft.
Mindre variationer och jämnare vattenstånd. Det förväntas bli resultatet när dammanläggningarna rivs och sjöarna Pieskejaure och Rappen-Labbas återfår sina naturliga förutsättningar.
Vid mötet presenterades både dokumenterade flöden och vattennivåer från tidigare år, och beräknade flöden och vattennivåer efter att dammanläggningarna rivits och områdena återställts.
Kortfattat och förenklat kan sägas att bågge sjöarna efter återställningarna enligt beräkningarna kommer att ha sina högsta nivåer i samband med vårfloden, och att ingen av sjöarna kommer att gå ner till det som idag är lägsta vattennivå. Variationerna kommer att bli mindre än idag. Dammarna som gjort det möjligt att nå högsta vattennivå ska rivas, och kanalerna som gjort det möjligt att nå lägsta vattennivå ska fyllas igen.
Nedströmslekande öring har i dagsläget ingen möjlighet att återvända till sjön Rappen.
Vid informationsmötet lyftes frågan om fiskbeståndet i Rappen-Labbas. Bestånden av röding och öring har minskat, och en av orsakerna är att den nedströmslekande öringen inte kan ta sig upp igen, eftersom Rappenströmmarna torrläggs nedströms dammen.
– När dammanläggningen försvinner kan fisken passera, vilket möjligen kan ge en ökad produktion. Min bedömning är att skyldigheten att sätta ut fisk upphör när tillståndet för dammanläggningen återkallas, sa Tomas Keiner.
Till dammanläggningen vid Rappen-Labbas finns körbar väg. Dammanläggningen vid Pieskejaure ligger mer än fem mil från närmaste väg. Exakt hur rivnings- och återställningsarbetet ska utföras är inte klart ännu.
– Vi har en utmaning framför oss där. Men jag tänker att man kan ta dit maskiner på någon slags vinterväg, jobba under sommaren och sedan låta maskinerna stå kvar tills man kan göra en ny vinterväg och ta ner dem, säger Simon Lindberg.