Nu står det klart, reningsverket som ska klara av att hantera både hög och låg belastning, samt möjliggöra fortsatt utveckling i Jäckvik. Prislappen landar på ungefär 20 miljoner kronor.
– Det här är den största enskilda satsning inom VA som gjorts i Arjeplog på många år, och vi är väldigt glada att det nu står klart. säger Jonas Callin, VA-ansvarig hos Arjeplogs kommun.
Det gamla reningsverket har omkring femtio år på nacken. Mycket har hänt i byn sedan det byggdes, många nya fastigheter har anslutits och kapaciteten har länge varit otillräcklig för att uppnå full rening.
Därför bromsades fortsatt expansion och nya detaljplaner i avvaktan på det nya reningsverket.
– Att planera och bygga ett reningsverk kräver alltid förberedelser och tar därför tid. Det här är ju dessutom lite speciellt med tanke på de stora variationerna i flödet, och vi ville kontrollera belastningen noga, säger Jonas Callin.
I byn finns ett tjugotal personer fast boende året om. Men här finns också ett oräkneligt antal fritidshus, och under högsäsong blir därför trycket på reningsverket högt.
– Våra flödesmätningar visar att belastningen är som högst vid sportlovet och påsken, framför allt påsken, säger Jonas Callin. Att bygga ett reningsverk som ska klara så stora variationer är en utmaning och det krävs en del anpassningar.
Men nu står det där till slut, det alldeles nya och moderna reningsverket. Reningsproceduren är ungefär densamma som tidigare, men tekniken är nyare och bättre, och kapaciteten betydligt högre.
– Med det här reningsverket ska vi klara av en belastning mellan 20 och 1500 personer, med möjlighet till utbyggnad. Vi har också förstärkt i andra änden av kedjan, genom att bland annat uppgradera kapaciteten i pumpstationerna för inkommande vatten, så nu finns utrymme för fortsatt utveckling i Jäckvik, säger Jonas Callin.
Reningen i det nya reningsverket sker i tre steg. En förenklad beskrivning kan se ut så här:
Steg 1 – en mekanisk rening med hjälp av en sil.
Steg 2 – en biologisk rening, där mikroorganismer tar hand om föroreningarna.
Steg 3 – en kemisk rening, där man helt enkelt tillsätter kemikalier som binder de kvarvarande föroreningarna innan vattnet släpps ut i sjön.
– Den stora utmaningen är att belastningen varierar så mycket, och biosteget är det svåraste i ett reningsverk med de här variationerna. Får mikroorganismerna för lite mat så svälter de ihjäl, säger Jonas Callin.
I dagsläget är den biologiska reningen inte i full gång, mikroorganismerna som ska utföra jobbet har inte uppnått sin fulla kapacitet ännu.
– Det tar lite tid innan tillväxten kommer igång. Vi har inte heller fyllt upp biosteget helt, men när belastningen ökar kommer vi att fylla på med mer mikroorganismer, säger Jonas Callin. Vi kommer också att kunna tömma enskilda avlopp här, det blir en dubbel vinst med mindre körning för slambilen och mer mat till mikroorganismerna under en period när belastningen normalt inte är speciellt hög.
Bygget av det nya reningsverket startade i höstas. Lämpligt nog stod det klart precis innan påsken, den tid på året när belastningen är som högst.
– Det var lite spännande förstås, men inte speciellt dramatiskt att slå igång strömmen och släppa in avloppsvattnet här. Allt fungerade utan problem, och det räknar vi med att det ska fortsätta göra under lång tid, säger Jonas Callin.
Det gamla reningsverket kommer att jämnas med marken.