Erik Quist menar att Arjeplog saknar både politisk diskussion och opposition. Folkinitiativet överväger nu att starta ett nytt parti inför nästa års val.
Frågan om Hornavanskolan kan leda till att Arjeplog får ett nytt politiskt parti inför valet 2022.
– Hela ärendet är omåttligt illa skött, och sammantaget är vår upplevelse att Arjeplog lider av ett demokratiskt underskott, här finns varken diskussion eller opposition. Det är allvarsamt. Vi överväger att starta ett parti för att ge arjeplogarna ett alternativ, säger Erik Quist, en av de som står bakom Folkinitiativet.
Erik Quist står också bakom den JO-anmälan mot Arjeplogs kommun som Arjeplognytt berättade om den 5 april.
Bakgrunden till JO-anmälan är en begäran från Folkinitiativet om att få ta del av totalt 820 mejl. Endast 48 av dessa mejl lämnades ut. I beslutet att inte lämna ut resterande mejl sägs att de inte bedöms vara allmänna handlingar.
– Jag köper inte deras avslag. Jag kan inte se att deras tolkning av lagen är korrekt. Därför vill jag att JO ska titta på det här, säger Erik Quist.
Orsaken till att Folkinitiativet begärt att få ut dessa mejl är att de vill veta hur diskussionerna kring Hornavanskolans framtid ser ut, och hur processen fortskrider.
– Den utredare som kommunen anlitade rekommenderade transparens i arbetet, men det ser inte ut som om kommunen följer det rådet, menar Erik Quist.
JO-anmälan handlar alltså om kommunens bedömning av vilka handlingar som ska lämnas ut. Men för Erik Quist handlar det om mer än så. Han menar att demokratin åsidosatts i Arjeplog.
– När medborgarna får information är besluten redan klara, och den enda opposition som finns är vi, Folkinitiativet, som är utomparlamentariska.
Tanken på att bilda ett nytt parti inför nästa val har funnits hos Folkinitiativet en tid, men något definitivt beslut är inte fattat.
– Det bästa vore om det inte behövdes. Men som det ser ut idag så behövs en förändring i maktstrukturen och ett alternativ. Vi vet att många delar vår åsikt om ett demokratiskt underskott, säger Erik Quist.
Kommunalrådet Isak Utsi säger att han generellt tycker att allt politiskt engagemang är bra, och att också hans dörr står öppen för frågor, goda idéer och förslag om hur kommunen kan utvecklas. När det gäller frågan om demokrati och avsaknad av diskussion säger han:
– Den representativa demokratin bygger som bekant på att folkvalda tar ställning i olika frågor och politik är att göra svåra prioriteringar utifrån en helhetsbild, med kompassen inställd mot beslut för kommunens bästa. Så fungerar det även i Arjeplog, ibland är partier överens om vägen dit, ibland inte.
Han framhåller också att kommunen inte tagit något slutgiltigt beslut i frågan om Hornavanskolans framtid.
– Kommunstyrelsen har däremot lagt förslag om en ny lösning för gymnasieutbildning. Det förslaget kommunicerades direkt via kommunens kanaler och har delgetts på olika sätt sedan dess. Det arbetet fortsätter och kommunen har bland annat tagit in synpunkter och idéer som nu bearbetas, säger Isak Utsi.
På måndag ska kommunstyrelsen ta upp frågan om antagning av elever hösten 2021. I ett tidigare beslut har kommunstyrelsen satt en nedre gräns på totalt 16 elever. Preliminära uppgifter visar på 18 förstahandsansökningar, varav 13 bedöms av kommunen som behöriga sökande.
– Resonemanget om behöriga och obehöriga elever håller inte. Först och främst har ingen elev formell behörighet ännu, eftersom den kommer först när slutbetyget i nian är klart. Och om man räknar bort de som nu anses som obehöriga slår det väldigt hårt mot en specifik grupp, nämligen elever på introduktionsprogrammet. Det programmet domineras av elever med annat modersmål än svenska. Ett beslut om nollintag kan därför vara ett brott mot diskrimineringslagstiftningen, säger Erik Quist.
Isak Utsi säger att kommunen tar ställning till samtliga inkomna ansökningar.
– När det gäller höstens antagning tar kommunen ställning till samtliga inkomna ansökningar. Det är egentligen bara fordonstestteknik som uppnår gränsen om minsta antal elever per program med dagens siffror även om alla 18 förstahandssökande till skolan antas. Vi vet även att alla inte brukar bli behöriga, samtidigt som det kan tillkomma någon eller några ytterligare sökande på vägen. Kommunstyrelsen har nu uppgiften att diskutera detta, och det är därför svårt att ge besked på förhand.