Kommunalrådets svar på Öppet brev och slutreplik

Nedanstående text är kommunalrådet Isak Utsis svar på ett öppet brev från Erik Quist, samt en slutreplik från Erik Quist. Arjeplognytt.se har ingen insändar- eller debattsida, men frågan om Hornavanskolan har väckt ett sällan skådat engagemang hos invånarna i Arjeplog och därför väljer jag som ansvarig utgivare att publicera detta på nyhetsplats.

Kommunalrådet har fått möjlighet att besvara det öppna brevet. Med en kort slutreplik har Erik Quist därefter fått möjlighet att sätta punkt för deras diskussion i det här forumet. Isak Utsi har alltså inte fått möjlighet att kommentera slutrepliken.

Länk till Erik Quists öppna brev finns här.

Svar från kommunalrådet Isak Utsi till Erik Quist:

Hej Erik (m.fl.)

Jag välkomnar engagemanget och tycker det är väldigt bra att fler pratar om de förutsättningar en liten kommun har, det behövs. Som vi alla vet är Arjeplog en kommun som krymper, det gör vi tillsammans med drygt hälften av landets kommuner och det är en mycket stor utmaning.

När vi krymper får vi mindre intäkter. Om vi exempelvis varit lika många invånare nästa år som 2015 hade vi haft ungefär 12 miljoner kronor mer att producera välfärd för och betala ut löner och lokalkostnader med. En kommun måste anpassa kostnader efter intäkter, kommunallagen reglerar detta i termer om god ekonomisk hushållning. Parallellt med sådan anpassning behöver vi (och ska, enligt mig) arbeta med att öka intäkterna långsiktigt.

Arjeplog har bland annat verkat för att vara en bra arbetsgivare som attraherar personal, stöttat projekt och samverkat för fler Yrkeshögskoleutbildningar på orten. Vi har också verkat för att näringslivet ska ha goda förutsättningar samt testat olika former av inflyttningsbonusar och informerat politiker och myndigheter på nationell nivå om de förutsättningar och utmaningar Arjeplog har, för att nämna några saker. Vi behöver anpassa kostnader och satsa på utveckling – samtidigt, hand i hand.

Idag befinner sig de flesta verksamheterna inom sina ekonomiska ramar. Äldreomsorgen har dragit sitt strå till stacken, grundskolan är inom ”märket” och förskolan ser över sina kostnader och närmar sig. Sedan 2015 har kommunen minskat antalet årsarbetare med drygt 60 personer. Detta motsvarar en minskning av antal medarbetare i kommunen med 20 procent, det har givetvis inneburit stora förändringar för många. Det är resultatet av ett effektiviseringsarbete som säkerligen varit obekvämt för alla inblandade, men som varit absolut nödvändigt.

Arjeplog är bland de minsta kommunerna ensamt om att ha ett eget gymnasium, vilket visar på att en liten kommun har svårt att bära de höga kostnaderna som kommer av ett lågt elevunderlag. Under tiden vi haft gymnasiet har vi tappat nästan 1000 invånare och antalet elever i inlandet har dessutom halverats de senaste åren. Ambitionen i kommunen har varit att höja utbildningsnivån och gymnasiet har arbetat för att få fler elever, samtidigt har antalet ungdomar i landet i gymnasieålder minskat och på grund av friskolereformen har antalet gymnasieskolor ökat.

Vi behöver tänka på att vi inte står i samma läge som för 20 år sedan, när det både var enklare att driva attraktiva program, när vi hade fler egna elever och när vi var fler som kunde dela på kostnaderna. För att komma till rätta med detta har arbetet med framtidens skola pågått i ett antal år, konsekvenser har beaktats i det arbetet likväl som sökandet efter olika hållbara ekonomiska lösningar som ger tillgång till gymnasiestudier på orten.

Vi vill alla ha kvar gymnasiet men i valet mellan minskade resurser till framförallt äldreomsorg, grund- och förskola eller skattehöjning har förslaget blivit att vi satsar på en gymnasiefilial i Arjeplog och samverkar med Arvidsjaur för den som kan och vill dagpendla. Det ger oss möjligheter att skapa nya 3-åriga praktiska inriktningar i Arjeplog, program som matchar de behov näringslivet har, och de teoretiska eleverna kan vi behålla under ett år.  Det är en lösning vi har råd med och som jag är övertygad om kommer att utvecklas i snabb takt och sätta ribban för hur små kommuner kan erbjuda gymnasium.

Avslutningsvis, kommunen följer de lagar som finns och frågan om folkomröstning kommer att prövas av fullmäktige när kriterierna för en sådan är uppfyllda. En folkomröstning kan fylla en bra funktion och det är viktigt att folket då – precis som politikerna – får göra ett val och se konsekvenserna för alla våra verksamheter.

Politiken måste väga för- och nackdelar och se till helheten och komma fram till vad som är bäst för vår kommun. En rådgivande folkomröstning kan genomföras om det är tydligt vad man väljer mellan.

Jag välkomnar en vidare dialog med utgångspunkt i de trovärdiga alternativ som kan finnas.

Isak Utsi

Kommunstyrelsens ordförande

Slutreplik från Erik Quist:

Du fortsätter att prata om ert ihåliga förslag som om det vore den enda lösningen, och motiverar sedan knappt din ståndpunkt. Istället väljer du att ställa svaga grupper mot varandra. Det luktar management by fear, och är enligt min mening inte hederligt.

Jag ville fokusera på demokratifrågan. Du berör den mycket kort, och väljer sedan att propagera för kommunens förslag i större delen av ditt svar. En slutreplik ger mig inte utrymme att gå in på varför ert förslag är så oerhört huvudlöst, men möjligen publiceras min demontering av förslaget någon annanstans, eller läggs ut på Facebook. Folk behöver få höra det.

Jag uppskattar dock vår samsyn i demokratifrågan. Den enda rimliga vägen framåt är att låta folket rösta för att peka ut önskad riktning, och sedan med gemensamma krafter försöka hitta vägar för att uppfylla folkets önskningar. Det skulle uppvisa stor svaghet att fatta ett så avgörande beslut med detta intellektuella debacle till förslag som grund. 

Vi är många som har idéer, och bistår gärna med våra tankar i det fall folket vill se ett försök att behålla skolan. Men först måste folket som sagt få rösta.

Det har vi arjeplogare förtjänat.

Erik Quist