Gäddan har stor betydelse för hur fiskpopulationerna ser ut. Det berättade Gunnar Öhlund, SLU, vid Fiskeforum på Silvermuseet. FOTO: Johan Fjellström
Bevakning, slopat minimimått på öring och gäddans roll i sjöns ekosystem var några av de ämnen som dryftades under onsdagskvällens Fiskeforum på Silvermuseet.
Kvällens föreläsare var Gunnar Öhlund, SLU, och från länsstyrelsens fiskeenhet deltog Dan Blomkvist och Tobias Lind.
Tobias Lind handlägger frågor om fiske ovan odlingsgränsen i Norrbotten. Han berättade bland annat om påskens fiskebevakning i Arjeplogsfjällen. FOTO: Johan Fjellström
Tobias Lind, ansvarig för fisket ovan odlingsgränsen i Norrbottens län, redovisade statistik kring upplåtelser och fiskekortsförsäljning. Under 2023 såldes fiskekort för statens vatten ovan odlingsgränsen i Arjeplog för drygt 2 miljoner kronor. Totalt ovan odlingsgränsen i Norrbottens län såldes fiskekorf för drygt 5,1 miljoner kronor under förra året.
Tobias Lind berättade även att man under långfredagen, med hjälp av helikopter, kontrollerade 150 fiskare i Arjeplogs kommun, och alla hade giltiga fiskekort.
– Ett sällskap på skoter avvek när vi kom, och på ett ställe i Piteälven där det är förbjudet att pimpla såg vi många gamla pimpelhål. Men i övrigt såg det bra ut, sa han.
Från åhörarplats kom önskemål om att slopa minimimått på öring och en uppmaning om att kontrollera att fiskare inte bara har fiskekort, utan att de även har med sig bilagorna med karta över de vatten som fiskekortet gäller.
Dan Blomkvist, länsstyrelsens fiskeenhet. I bakgrunden Ingela Edholm Forsberg, projektledare för Rádestit, ett samverkansprojekt som gäller jakt och fiske. FOTO: Johan Fjellström.
Några löften om slopade minimimått gavs inte, men Tobias Lind och Dan Blomkvist lovade att ta med sig synpunkterna.
Så tog Gunnar Öhlund vid och berättade om gäddan och hur synen på den fisken förändras.
– Vi är mest intresserade av laxartade fiskar, och gäddan är helt klart den största fienden mot öring och röding. Men gäddan ses ändå mer och mer som en resurs, framför allt i våra större sjöar, sa han.
Gunnar Öhlund förklarade att gäddan är orsak till att framför allt sik och röding bildar olika populationer i våra sjöar.
– Ofta uppstår en dvärgform av sik och röding. I en gäddlös sjö är alla sikar stöpta i samma form. I sjöar där det finns gäddor finns två sätt att klara sig. Antingen gömmer man sig och utvecklas till en dvärgform, eller så lyckas man hålla sig undan och bli väldigt stor. Eftersom gäddan gör om storleken på sik, gör den också om öringen till att bli sikspecialist istället för insektsätare. Därför kan vi se både stor öring och stor gädda i samma sjö.
Han berättade också att det ser ut som om även fiskätande fåglar påverkas av gäddans närvaro.
– Smålom äter bara sik i gäddsjöar. Detsamma verkar gälla storlom. Gäddan är en central spelare, den avgör mycket hur våra sjöar och vattendrag fungerar, menar Gunnar Öhlund.
Han pratade också en del om förvaltning av fiskevatten.
– En optimal förvaltning kan skilja sig åt mellan olika sjötyper. Ett uttag kan ha positiv effekt i vissa vatten, och negativ effekt i andra vatten. Vi ser jättemycket förändring i vattnen nu, och frågan är om vi ska anpassa reglerna för att bevara det som finns eller om vi ska acceptera förändringarna.
Efter föreläsningen serverades fika och det fanns möjlighet till diskussion.