Christer Andersson, tidigare läkare i Arjeplog, berättade om sjukdomen porfyri i dåtid, nutid och framtid. En välbesökt och mycket uppskattad föreläsning på Silvermuseet. FOTO: Johan Fjellström
Efter femtio år som läkare och med 90 års samlade erfarenheter och kunskaper kring sjukdomen porfyri, även kallad släktsjukan eller Arjeplogssjukan, har Christer Andersson räddat åtskilliga liv och bidragit till stora medicinska framsteg i forskningen kring framför allt porfyri.
Inför en stor publik berättade han om porfyri och dess behandling i dåtid, nutid och framtid, och att han nu befinner sig i Arjeplog under två veckor för att avsluta sitt yrkesliv som glesbygdsläkare här.
– Det är dags att sluta efter femtio år, jag har ju faktiskt varit doktor tio år mer än Doktorn (Einar Wallquist, reds anm) nu, sa Christer Andersson men tillade med ett leende: Jag har provat sluta förut, så vi får se hur det går.
Flera i publiken kände väl till den första rekommenderade behandlingen mot porfyri: bikarbonat. En behandling som saknar vetenskapliga belägg. FOTO: Johan Fjellström
Christer Andersson arbetade 25 år som läkare i Arjeplog. Även sedan familjen flyttat härifrån har han behållit kontakten med samhället, och familjen har fortfarande kvar sitt hus här.
–Jane och jag kom hit med tre barn för femtio år sedan. Men inte förstod jag då att jag hamnade i en guldgruva för forskning kring porfyri, berättade han.
Christer Andersson inledde med att berätta om hur Doktor Wallquist försökte förstå de märkliga sjukdomsfall som han kom i kontakt med i Arjeplog.
– Det var patienter med häftiga smärtor i magen och ibland förlamning. Efter några dagar gick anfallen över, men de återkom. Patienterna skickades till sjukhus, man gissade på blindtarm, galla eller njursten, men inget stämde. Då skickades patienterna hem med diagnosen hysteri, det var så man gjorde om man inte kunde ställa diagnos. Men det hände att Doktorn fick ringa och meddela att de så kallade hysteriska patienterna dött i andningsförlamning.
Så tog forskningen kring sjukdomen fart.
Få, om ens någon, vet lika mycket som Christer Andersson om hur porfyri påverkar patienterna och deras liv. Hans läkargärning och den forskning han varit med om att bedriva gör skillnad. FOTO: Johan Fjellström
– Jag hade förmånen att lära känna de två pionjärerna inom denna forskning, Doktorn och Jan Waldenström, som gjorde en avhandling om porfyri på 30-talet, sa Christer Andersson.
Ganska snabbt kunde konstateras att sjukdomen, som fick namnet Akut Intermittent Porfyri, är ärftlig och att den är väldigt vanlig just i Arjeplog.
– I Norrbotten räknar man med att en på tusen är anlagsbärare. I Arvidsjaur räknar man med en på hundra, och i Arjeplog räknar man med en på femtio, berättade Christer Andersson.
Totalt i Sverige räknar man med ungefär 1 100 anlagsbärare. I de fall där sjukdomen bryter ut påverkas alla delar av nervsystemet, och kvinnor drabbas både oftare och hårdare än män.
Efter föreläsningen serverades fika och möjligheter till möten och samtal. FOTO: Johan Fjellström
Den första behandling som Einar Wallqust rekommenderade var bikarbonat.
– Jag har mött många patienter som fått den rekommendationen, och trott på den. Men det finns inga vetenskapliga bevis för att bikarbonat skulle ha någon effekt. Däremot var Doktorn väldigt duktig på att övertyga patienter, berättade Christer Andersson.
Det som däremot hjälpt patienter som varit svårt sjuka i porfyri har varit levertransplantation och genterapi.
– Med levertransplantation botas patienten, eftersom sjukdomen finns i levern, förklarade Christer Andersson.
Han poängterade också om hur viktigt det är att patienterna själva är välinformerade om exempelvis vilka mediciner de inte ska äta, eftersom många mediciner triggar igång sjukdomsattacker.
– Läkare runt om i landet vet i allmänhet inte så mycket om porfyri, men det finns listor och databaser tillgängliga med information om vilka mediciner som kan förskrivas.
Christer Andersson och Ines Lindmark från Arvidsjaur, en av alla de porfyri-patienter han mött under sitt femtio år långa yrkesliv. Med dagens behandlingsmetoder är sjukdomen inte längre ett hinder i Ines vardag. FOTO: Johan Fjellström
Den forskning som Christer Andersson bedrivit har också lett till upptäckten att porfyripatienter har högre risk än andra att få levercancer. Därför infördes screening av dessa patienter, där man undersöker levern med ultraljud en gång per år, för att snabbt hitta och åtgärda eventuell cancer i levern.
Så välkomnade Christer Andersson en av sina patienter, Ines Lindmark från Arvidsjaur, att berätta om hur hennes livssituation förändrats tack vare den behandling hon numera kan få. Hon är en av dem som drabbats hårt av sjukdomen, med återkommande svåra attacker.
– Det var 2018 jag fick börja åka till Stockholm för massor av prover inför genterapi. Sedan började jag få sprutor, och redan efter andra sprutan kände jag en förändring i kroppen. Jag var van vid att åka in på sjukhus varje månad med en attack, men nu gick det först sex veckor, och sedan sju veckor utan att jag kände något alls, och sen fortsatte det. Det var en fantastisk förändring, nu kan jag göra resor och planera mitt liv som aldrig förr. Sjukdomen hindrar mig inte längre, och vid senaste ultraljudsundersökningen fick jag veta att jag har en lever som en 18-åring, sa hon.
Dåtid, nutid och framtid. Christer Andersson band ihop åren som läkare och forskare i en intressant och uppskattad föreläsning på Silvermuseet. Malin Brännström uttryckte ett stort och varmt tack för hans gärning och engagemang inom yrkeslivet. FOTO: Johan Fjellström
Museichef Malin Brännström var, precis som flera i publiken, märkbart rörd när hon överlämnade en gåva och uttryckte ett stort tack från oss alla för det som Christer Andersson gjort under sitt yrkesliv. Därefter bjöd Silvermuseet in till fika och samtal för de som ville.
Föreläsningen kommer att kunna ses digitalt på Silvermuseets sida så småningom.