Cirka 40 % av den totala järvstammen i Norrbottens Län finns i Arjeplogs kommun. Semisjaur-Njarg sameby kräver att järvstammen decimeras, men länsstyrelsen säger nej. FOTO: Hans Veth
Semisjaur-Njarg sameby bedöms ha en av de högsta tätheterna av järv i Norrbottens län. Länsstyrelsen säger sig vara medveten om tätheten och den skadehistorik som dokumenterats, men avslår samebyns begäran om skyddsjakt.
– Som det ser ut idag finns varken en fungerande förvaltning eller tillräcklig ersättning för de skador rovdjuren orsakar. Det skapar förakt för systemet, säger Anders-Erling Fjällås, ordförande för Semisjaur-Njarg sameby.
Statistiskt sett bär Semisjaur-Njarg sameby cirka 17 % av den totala järvstammen i Norrbotten, och räknat på kommunal nivå så finns cirka 40 % av länets järvstam i Arjeplog.
”Det är orimligt sett både till de förluster som samebyn drabbas av och den psykiska påfrestningen som renskötarna får leva med. Proportionalitetsprincipen måste gälla även för järvstammen. ”, sägs i skyddsjaktansökan.
Anders-Erling Fjällås pekar i ansökan även på att det inte finns något område inom byns året-runt-marker som är förskonat från järvförekomst, plus att även lodjur, björn och örn finns i markerna. Vid minst två tillfällen sedan i somras har dessutom förekomst av varg dokumenterats.
Det finns flera års dokumentation av omfattande skador och massdöd orsakat av järv inom Semisjaur-Njarg samebyn. Siffror från den senaste DNA-inventering som utförts visar att Semisjaur-Njarg sameby berörs av mellan 34 och 37 järvindivider.
Ansökan om skyddsjakt omfattar 8 järvar, och syftet är att decimera järvstammen i området, vilket skulle innebära att påfrestningarna för samebyns renskötare minskar, samt att det på sikt hejdar ökningen av antalet järvar.
I ansökan sägs också att ett alternativ kan vara att länsstyrelsen fattar beslut om skyddsjakt på ett antal individer med villkoret att samebyn kan uppvisa en skadebild och koppla en järvindivid till den skadan. På så vis skulle samebyn kunna inleda skyddsjakten samma dag som skadan upptäcks, istället för att behöva vänta på länsstyrelsens handläggning.
I just det här fallet är ansökan daterad till 6 november, och Länsstyrelsens beslut om avslag har fattats den 21 november.
– Man får intrycket av att de inväntar alla ansökningar om skyddsjakt för att sedan starta ett tombolahjul som avgör vilka ansökningar som ska avslås eller beviljas, säger Anders-Erling Fjällås.
Länsstyrelsen skriver i sitt beslut att man gör en ”samlad bedömning i varje enskilt fall” och att man bland annat tittar på om skyddsjakt kan försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för arten.
Enligt inventeringsresultatet för 2023/2024 ligger järvbeståndet i Norrbotten under den fastställda miniminivån, ”…vilket innebär att järvstammen måste förvaltas med särskild försiktighet.”, skriver länsstyrelsen i sitt beslut.
Anders-Erling Fjällås menar att länsstyrelsens argument är ”irriterande˝ och gör en jämförelse med Norge.
– Norge har ett tak för hur stor stammen får bli. När den når taket smäller det, då går man in med statlig avskjutning. Sverige har ett golv, en miniminivå, men här finns inget tak…