Nya spår av varg har noterats i tre samebyar i Arjeplog. Exakt var vargen nu befinner sig är oklart, men troligen inom Ståkke sameby. Bilden är tagen i Vildriket, Järvsö.
Spår av varg hittades i slutet av förra veckan vid sjön Labbas norr om Arjeplog. Spåren visade att vargen kommit norrifrån.
Under fredagen kontrollerades spåren av länsstyrelsens naturbevakare, som då också följde spåren någon kilometer.
När spårningen återupptogs på måndagen var spåret gammalt och svårt att följa. Exakt vart vargen nu befinner sig är oklart.
– Vi är på efterkälken och behöver färska spår för att fortsätta, säger Alexander Winiger, rovdjurshandläggare på länsstyrelsen.
Området där vargspåren hittades ligger inom Luokta-Mavas sameby. Spåren fortsatte in i Semisjaur-Njargs marker, och en ansökan om skyddsjakt i det område där spåren hittats skickades i fredags in till Länsstyrelsen. Den ansökan dras nu tillbaka, eftersom det under måndagen konstaterades att vargen fortsatt sin vandring och gått in i det område som tillhör Ståkke sameby.
– Ansökan handläggs i enlighet med våra rutiner. Vi har inte fått någon rapport om att något byte har hittats under spårningen och inget beslut har fattats i ärendet. Vi får se hur det utvecklar sig de kommande dagarna, sa Alexander Winiger till Arjeplognytt under måndagen.
Mycket pekar på att vargen nu befinner sig inom Ståkke sameby, och dess ordförande Kjell Larsson har därför skickat in en ansökan om skyddsjakt.
– Vi har ett stort rovdjurstryck redan utan varg. Förra vintern hade vi fyra järvföryngringar, plus björn, lo och örn. Vargen ger ett extra stresspåslag, som vi inte ska behöva ha, säger han.
Länsstyrelsen avvaktar rapporter om färska spår, och renskötare i såväl Ståkke som Semisjaur-Njarg och Luokta-Mavas samebyar ägnar extra tid och uppmärksamhet åt att försöka förhindra angrepp och hitta spår av vargen.
– Ansvaret läggs på oss som är drabbade, konstaterar Kjell Larsson. Vi gör vad vi kan, men det är som att leta efter en nål i en höstack, och förutsättningarna att ta sig fram i skogen är dåliga.
I september i år kom en varg in i en renhage tillhörande Semisjaur-Njarg sameby, där den angrep och dödade minst 11 renar. Länsstyrelsens personal tog då DNA-prover för att säkerställa att det verkligen rörde sig om en varg.
”Vi behöver veta om det är en varg eller en hund eller en hybrid. Om det är en varg behöver vi veta ursprunget.”, sa Martin Jonsson, chef för länsstyrelsens fältenhet, till Arjeplognytt då.
Men – ungefär hälften av proverna, som skickades med vanlig post, kom aldrig fram till laboratoriet.
– Vad som hänt med det borttappade brevet kan ingen upplysa oss om, det har fortfarande inte dykt upp, säger Alexander Winiger. De DNA-prover som nådde labbet analyserades och visade att det var en finsk-rysk varg som orsakade skadan i renhagen. Däremot gick det inte att utläsa vilket kön vargen hade. Individmarkörerna fungerade inte heller.
Kan man till exempel skicka DNA-prover som rekommenderad post?
– Vi har tittat på olika lösningar, men att lämna in till postombud är inte alltid den snabbaste varianten. Det är bara ett av alla hundratals brev med DNA-prover vi skickat genom åren som försvunnit, alla andra har kommit fram i tid, så i nuläget kommer vi att fortsätta använda oss av Postnord.
Om DNA från denna varg hittas, kommer ni då att skicka det provet i ett vanligt brev, precis som förra gången?
– Ja.
Från Norge och Finland kommer rapporter om en ökad invandring av varg från Ryssland de senaste åren.
– Så är det. Vi har täta kontakter med våra kollegor i både Norge och Finland, och de senaste åren har det kommit in ett stort antal vargar framför allt i det finska renskötselområdet. Över hundra vargar har skjutits på skyddsjakt där de senaste tre åren. Vi har inte sett samma ökning här, men med de vintrar vi börjar få kommer det att bli svårare och svårare att bedriva skyddsjakt i det finska renskötselområdet, säger Alexander Winiger.
Mer om situationen i Norge finns i reportage hos NRK. Länk finns här.