Snöfordonens historia i Arjeplog dokumenteras

Lars Sundström arbetar nu med en dokumentation av snöfordonens historia och utveckling i Arjeplog. I hans ägo finns en Sputnik, eller Arjeplogs-Vessla som den också kallades, i originalskick. FOTO: Maria Söderberg

Härken, Sputnik, Fjällräven. Klingar namnen bekant? I så fall känner du redan till en del av Arjeplogs industrihistoria.

Det handlar nämligen om snöfordon som uppfunnits i Arjeplog och serietillverkats under 1950- och 1960-talen.

Nu försöker Lars Sundström dokumentera snöfordonens historia, utveckling och användning i Arjeplog. I dagsläget sker dokumentationen med text och bilder, men arbetet har bara påbörjats.

–Drömmen är ju att hitta maskinerna, eller det som finns kvar av dem, för att kunna visa upp i någon form av utställning, säger han.

Med Fjällräven i Arjeplog. Torsten Westerlund (1930-2014) kör sittande. FOTO: Göran Laisfeldt

Lars Sundström är inte den enda som intresserat sig för berättelserna om motordrivna snöfordon. Bengt Ederlöv (1941-2024) påbörjade en dokumentation av snöfordonens historia i Arjeplog, och en text av honom ligger som förord i den skrift som Lars Sundström nu arbetar med.

– Jag försöker samla in så mycket information jag kan. Det är inte säkert att alla mina uppgifter är rätt, det finns nog de som sitter inne med mer information, och det vore jättebra att få fler historier och fakta. Sedan hoppas jag hitta något sätt att låta alla som vill ta del av det här, säger han.

I förordet skriver Bengt Ederlöv att motoriseringen av vildmarken börjar efter andra världskrigets slut, när militära bandfordon blev tillgängliga för den civila marknaden. Sådana kom även till Arjeplog, bland annat importerades tyska Demag halvbandare från Norge av Verner Forsenberg.

Men alla var inte intresserade av färdiga fordon. Runt om i kommunen fanns kluriga män som själva försökte konstruera motordrivna snöfordon. Tre av dem, Abbe Hellander, Arjeplog, Bertil Holmgren, Strömholm/Slagnäs och Seth Fjellner, först bosatt i Fjällnäs, sedan i Örnberg, lyckades så bra med sina prototyper att fordonen sedan serietillverkades och marknadsfördes i hela Sverige, under namnen Härkie/Härken, Sputnik/Arjeplogs-vesslan och Fjällräven.

Jakttur. Axel From (1910-1992) och Eskil From (1913-1998). FOTO: Harald Lestander

Härkie/Härken synes vara det fordon som fick störst uppmärksamhet. Den första prototypen gjords av Abbe Hellander, och i Arjeplog serietillverkades tolv maskiner, innan tillverkningsrätten 1958 såldes till AB Nord-Verk i Uddevalla.

I tidningen Teknisk Tidskrift beskrivs Härkie två år senare som en ”…svenskbyggd, lätt motorsläde för snöfart.”, och i ett reportage från 1961 i tidningen Teknikens Värld lyder beskrivningen så här: ”Ypperligt användbar för person- och lätta godstransporter, för rekognoseringsuppdrag inom skogsindustrin, vid fjällhotellen och inom fjällräddningen samt för en del rent militära ändamål.”

I Lars Sundströms dokumentation framgår också att bränsleförbrukningen är 3 liter i timmen. Tillverkningen av Härkie/Härken upphörde 1965.

Den första Sputniken tillverkades år 1955 av Bertil Holmgren, reparatör/mekaniker för Flottningsföreningen. Under åren 1957-1962 utvecklades maskinen av Bengt Ederlöv och hans far Gustav, under namnet Sputnik, hämtat från en rysk satellit.

Så köpte David Sundström och Gunnar Sundström, med företaget Arjeplogs Snömaskiner, rättigheterna att tillverka och sälja Sputnik, som samtidigt döptes om till Arjeplogs-vesslan. Maskinerna marknadsfördes och såldes av Sundströms Radio & TV. Priset uppgick till 5 500 kronor.

Serietillverkning pågick i Folke Lundströms verkstad på Öberget under åren 1961-1963.

Selma Holmström (1915-2013) körde sin Fjällräven mellan Rattik och Arjeplog. FOTO: Göran Laisfeldt

Seth Fjellner påbörjade bygget av Fjällräven 1954. Prototypen utvecklades sedan av Arjeplogs Motorcentral med bland andra Torsten Westerlund, Assar Holmström, Seth Fjellner, Bengt Ederlöv och Erik Dahlberg som mekaniker. Serietillverkningen startade 1956 och inledningsvis tillverkades drivmattan av begagnade transportband från Laisvallgruvan.

Totalt tillverkades ett trettiotal Fjällräven-fordon. Maskinen presenterades för Husqvarna, med förhoppningen att de skulle vilja ta över serietillverkningen, men nu var den ”moderna” snöskotern från USA på ingång så Husqvarna tackade nej.

I Lars Sundströms dokumentation nämns också maskiner som endast tillverkades i ett exemplar, till exempel Luomek, som 1959 byggdes  av Karl-Gunnar Westerlund, Vuonatjviken/Arjeplog. Här nämns även en maskin uppfunnen av Arnold Granberg, Suppevare.

– Jag har inte hittat några fakta om den, men har inte gett upp hoppet ännu. Jag tror att den står i Silvermuseets förråd, och jag ska få titta på den där. Kanske finns det någon som vet mer om den maskinen och kan berätta om den, säger Lars Sundström.

Så långt en del av Arjeplogs industrihistoria. Dokumentationen är också en del av Arjeplogs lokalhistoria, och pekar på hur snöfordonens ankomst påverkat utvecklingen för gårdar, byar och samhälle.

Här berättas bland annat om byar och företag som skaffade snöfordon av olika slag för att kunna transportera material och människor. Oskar Johansson i Vuonatjviken hade en Studebaker för postbefordran. Andersson & Sundström AB använde Snow-Trac och Bandvagn BV 202 för att transportera material till uppbyggnaden av fiskecampen Miekak. Samma företag, Andersson & Sundström AB grundade det som idag heter IceMakers AB, och de köpte även in BV 206 för att använda vid preparering av isbanor för biltestverksamhet.

Det är bara några av de exempel som hittills nedtecknats i Lars Sundströms dokumentation.

– Det här projektet sväller hela tiden. Så fort jag får tag på nya uppgifter eller bilder lägger jag till dem, och det här blir nog aldrig färdigt, säger Lars Sundström och skrattar.

Med hjälp av auktionsförrättaren kunde Lars Sundström köpa en Sputnik i originalskick. Den fungerar, men används inte ofta. Förhoppningen är att den så småningom ska utgöra en del av en utställning om snöfordon i Arjeplog. FOTO: Lars Sundström

I sin ägo har Lars Sundström en Sputnik, eller Arjeplogs-vessla som den också hette. I originalskick. Inköpt på auktion, där en hjälpsam auktionsförrättare (Bosse Johansson, dåvarande lokalredaktör på Norran i Arjeplog) medverkade till att affären kunde genomföras.

– Jag visste att den fanns där, och åkte dit i hopp om att kunna få med mig den hem. Jag var inte ensam intressent, det fanns någon som bjöd emot. Till slut bad auktionsförrättaren den andre budgivaren att sluta bjuda över mig. Han tyckte att jag borde få köpa Sputniken eftersom det var min far som sålt den, berättar Lars Sundström och ler vid minnet.

Lars Sundströms far, David Sundström, blev förstås glad över köpet. Han bad att själv få köra fordonet från Arjeplog, upp längs Hornavans is till Hannogava, en sträcka på cirka 3 mil.

– När han kom fram var han alldeles blodig i ansiktet av all skare som banden rivit upp och kastat bakåt. Men det bekom honom inte alls. Sputniken var då 35-40 år gammal, men fungerande precis som om den var ny, säger Lars Sundström.

Sedan dess har Lars Sundströms Sputnik/Arjeplogs-vessla inte gått så mycket. Den är inte direkt ett förstahandsval för vårvinterns utflykter. Men den bevaras och vårdas ömt, i förhoppning om att den en dag utgöra en del av en större utställning om snöfordonens historia i Arjeplog.

– Efter alla år med IceMakers kan jag ibland känna mig lite less på fysisk snö, is och fordon. Men det här, att samla in historier och försöka ta fram fakta, det är något annat, något som jag kan sysselsätta mig med även sommartid, säger Lars Sundström.

Denna artikel publicerades först i Magasin Silvervägen/Tijdnik Sillbagäjdno 2025, som nu finns att hämta bland annat på Silvermuseet i Arjeplog.