Beslut i skolfrågan togs av kommunstyrelsen i fredags. Men frågan kom upp även under dagens fullmäktige, bland annat när föräldern Håkan Ederlöv funderade på orsaken till den minskade investeringen.
Skolfrågan fanns inte med på dagordningen för dagens fullmäktigesammanträde, men togs upp under både allmänhetens och fullmäktigeledamöternas frågestunder.
– Vi som har kämpat för Kyrkholmsskolan är glada över det beslut som tagits, och hoppas att det är väl underbyggt, sa föräldern Håkan Ederlöv.
Vid ett extra kommunstyrelsemöte i fredags togs beslut om att satsa på Kyrkholmsskolan, i enlighet med ett förslag som tagits fram på mindre än två veckor och innebär en beräknad investering på 6,7 miljoner kronor istället för som det tidigare förslaget där investeringskostnaden beräknades till 19,7 miljoner kronor.
– Är det förändrade förutsättningar eller brister i förvaltningens underlag som är orsaken till den minskade investeringen?, undrade Håkan Ederlöv.
Frågan riktades till Isak Utsi (S), som förklarade att han inte ser några brister i förvaltningens förslag.
– Jag har tilltro till förslaget utifrån hur uppdraget var formulerat. Den lösning vi nu valt baseras på det jobb som förvaltningen har gjort under resans gång.
Under fullmäktigeledamöternas frågestund tog även Per Lampinen (L) upp skolfrågan.
– Skolfrågan har utretts länge, kanske drygt ett år. På KS den 13 oktober togs ett beslut att utreda ett kortsiktigt perspektiv. Vi reserverade oss, tillsammans med Folkinitiativet mot det beslutet. På två veckor kom ett helt nytt förslag. Ser du några risker med att gå från ett förslag som utretts i ett år till ett förslag som tvingats fram på två veckor?
Frågan riktades mot Isak Utsi, som ännu en gång framhöll att det inte är några större skillnader i de två alternativen.
– Vi har utrett under en lång tid, och fått ett rejält underlag. Precis som jag sa har vi lyst igenom två alternativ ordentligt. Vi har ventilation som ger en god arbetsmiljö och vi flyttar inte fritids och förskoleklass nu utan lite längre fram. Det är ingen jättestor skillnad från det tidigare förslaget. Utifrån hur förvaltningen har agerat och svarat på våra frågor är jag trygg med det här. Däremot tror jag att vi alla är medvetna om att det kan dyka upp saker när man börjar jobba med ett gammalt hus. Vi har också tagit höjd för att det ska kunna kosta mer, tio miljoner kronor är avsatt för grundskolelokalerna.
Kommunfullmäktige sa ja till en ny detaljplan. Den möjliggör ändrad användning av Vaukagården och överensstämmer med den verksamhet som idag bedrivs i byggnaderna området.
Fredrik Westerlund, chef för utbildning och kultur, presenterade sin verksamhet inför fullmäktigeförsamlingen. Han berättade bland annat om sporthallen, där det råder stor konkurrens om tider.
– Ett positivt bekymmer. Det finns en efterfrågan på fler tider från både föreningar och från näringslivet.
Han pekade också på en del utmaningar i verksamheten, till exempel prognosen för befolkningsutveckling.
– Prognosen säger att förskolan minskar med en tredjedel och grundskolan med en femtedel på tio år. Förutom att intäkterna minskar ställer det krav på hur vi organiserar skolverksamheten. Vi vet också att vi har stora behov av särskilt stöd, men det är svårt att ha all den organisation som man kan tänka sig finns i en större stad.
Lugnetvägen 30 – här har stiftelsen Arjeplogshus en av sina hyresfastigheter. Nu har kommunfullmäktige antagit en ny detaljplan, som överensstämmer med verkligheten. Den tidigare detaljplanen anger att området är avsatt för enbostadshus.
Fullmäktige antog en ny detaljplan för området vid Vauka/Tallbacken. Den nya detaljplanen täcker även in hyreshuset på Lugnetvägen 30, som byggts i ett område där det enligt gällande detaljplan skulle finnas enstaka enbostadshus. Även Simloc Hotell ingår i den nya detaljplanen. Den fastigheten har varit planlagd för allmänna ändamål, vilket innebär att området enbart får användas till offentlig verksamhet.
Även en privat fastighet inryms i den nya detaljplanen. Kostnaden för planen fördelas mellan fastighetsägarna, och kommunen är en av dem.
Frågan om nästa års sammanträdesplan orsakade diskussion och ajourneringar.
Erik Grähs (V), ville tidigarelägga decemberfullmäktige, för att eventuella överklagningar skulle hinna hanteras före nyår.
– Om vi inte hinner göra alla val till styrelser i oktober, utan det ska tas i december och sedan överklagas, kan det innebära att vi står där utan styrelser i januari, sa han.
Madelene Aheinen Westerlund, Folkinitiativet, ville flytta oktoberfullmäktige från vecka 44.
– Det är lovvecka och många vill vara lediga och kanske åka bort den veckan, sa hon.
Efter diskussioner och ajournering föreslog Isak Utsi att den föreslagna sammanträdesplanen skulle godkännas, men att förvaltningen samtidigt får i uppdrag att se över möjligheterna att göra de önskade ändringarna.