Vinterbild på en entre med brotrappa, dubbeldörrar med glasrutor och ett brotak. På vänster sida av bron en rullstolsramp, och skyltning Kyrkholmsskolan.

Kyrkholmsskolan är ett bättre alternativ för både skolelever och allmänhet, menar brevskrivarna. På måndag ska frågan tas upp av kommunstyrelsen. ARKIVBILD

Nedanstående text är ett öppet brev undertecknat av fyra föräldrar, en lärare och en tidigare skolchef i Arjeplog, riktat till de politiska partierna i Arjeplogs kommun.

På måndag ligger ärendet på kommunstyrelsens bord för beslut.

Brevets innehåll är publicerat i sin helhet. Åsikter och uppgifter är skribenternas egna.

Vi är ett antal personer som på olika sätt har engagerat oss i det förestående beslutet om framtidens skollokaler i Arjeplog. Det är nu Ni politiker som på uppdrag av oss, Arjeplogs medborgare, skall fatta beslut om hur skolans lokaler skall disponeras i framtiden.

Vid det senaste dialogmötet den sista september meddelade förvaltningen att de utrett saken tillräckligt för att förorda ett alternativ. I det förslaget förordas att högstadieundervisningen ska permanent flyttas till Hornavanskolans lokaler samt att delar av Kyrkholmsskolan ska rivas. Det är i princip samma förslag som man förordat vid samtliga tidigare dialogmöten. Vi delar inte förvaltningens åsikt i denna fråga och tycker att vissa aspekter har åsidosatts. Våra farhågor med förvaltningens förslag om att permanent flytta högstadiets verksamhet till Hornavanskolan är följande:

Allmänhetens tillgång till offentliga lokaler.

Denna utredning har helt gjorts ur ett skolperspektiv. Det har inte framgått att någon risk- eller konsekvensanalys har gjorts ur medborgarnas perspektiv. Kommer medborgarnas tillgänglighet till medborgarhus, kommunbibliotek och sim-och sporthall inskränkas? Kommer det vara möjligt att anordna kulturarrangemang, mässor, möten, danstillställningar och liknande i medborgarhuset? Pensionärer utgör en stor del av Arjeplogs befolkning. Mång av dom är regelbundna besökare på bibliotek och simhall men den gruppen har man förbisett i utredningen om lokaler. Redan idag är parkeringssituationen något rörig utanför medborgarhuset med onödigt stora avstånd mellan parkering och Medborgarhus eftersom stora delar av parkeringen är personalparkering för skolpersonal. Vi befarar att detta kommer förvärras ytterligare i och med denna flytt. Vi anser att detta inte är en isolerad skolfråga och undrar hur det här kommer påverka medborgarnas tillgång till kultur- och fritidsinstitutioner.

Allmänhetens tillgång till skolområdet

Förvaltningens har sagt att det kommer skyltas vart skolområdet börjar för att begränsa obehörigas tillträde till skolområdet. Detta är svårt för oss att bemöta, då förvaltningen inte informerat om var skolgård kommer vara förlagd. Förvaltningen gör idag en bedömning att skyltning är en tillräcklig åtgärd, vilket vi hoppas att det också är, men om det i framtiden skulle bli ett nationellt utökat krav på tillträdesskydd, dvs inhägnade skolgårdar och inpasseringssystem i skolbyggnader så är Hornavanskolan ett betydligt sämre alternativ än Kyrkholmsskolan. Vi kan bara konstatera att redan idag har man fysiska lås för att förhindra obehörigas tillträde till kommunala förvaltningen på Tingsbacka som ju faktiskt byggdes som ett ”Medborgarkontor”. En annan fråga kopplad till säkerhet är det faktum att i händelse av en allvarlig samhällskris är skolan en av de kritiska samhällsfunktioner som alltid måste fungera. På Kyrkholmsskolan med skyddsrum och skolkök är det planerat för reservkraft.  Här finns klara samordningsvinster med skolan förlagd där vilket inte finns i alternativet Hornavanskolan.

Uppsikt över eleverna

Skolan har ett ansvar att hålla uppsikt över barnen under skoldagen, inte minst för att stävja mobbing. Hornavanskolan är byggd som en gymnasieskola med många krokiga korridorer och trappor. Med en entré genom Medborgarhuset och avskild skolgård är vi rädda att uppsikten blir sämre och en ökad problematik med mobbing. Kyrkholmsskolan och även Öbergaskolan är byggda som grundskolor och planerade på ett sätt som gör att det är lättare att överblicka.

Elevernas näringsintag

Både föräldrar och skolkökspersonal vittnar om att färre högstadieelever väljer att gå till matsalen på Kyrkholmsskolan sedan undervisningen temporärt flyttat till Hornavanskolan. Många elever väljer att stanna kvar på Hornavanskolan eller att bege sig in på samhället om de ändå ska ut. God kost är av största vikt för att orka med skoldagarna, ta till sig ny kunskap och utveckla nya färdigheter. Att färre barn väljer att äta lunch talar tydligt för vikten av att ha matsal i nära anslutning till undervisningslokalerna. För låg- och mellanstadiet är inte det ett problem då man har pedagogiska luncher, dvs lärarna följer eleverna till matsalen. För Elever med rörelsehinder är det naturligtvis lättare komma till matsalen ifall den ligger i samma byggnad som undervisningen sker. Med högstadiet på Hornavanskolan måste man precis som på Öbergaskolan låta de barnen äta på skolan vilket är mindre inkluderande.

Ekonomisk kalkyl

Utredningen har kommit fram till att en fortsatt skolverksamhet på Kyrkholmssskolan skulle kräva investeringar på 18,6 miljoner. En flytt till Hornavanskolans lokaler skulle kräva investeringar på 40,4 miljoner – 21,8 miljoner mer! Ändå har man kommit fram till att den årliga driftskostnaden blir 489 000 kronor lägre med högstadiet på Hornavanskolan. Anledningen är att man i alternativet Kyrkholmsskolan har tagit med en tomhyra på 2 191 000 kr per år för Hornavanskolan och Motorlabbet. Man utgår därmed från att Hornavanskolan och motorlabbet skall stå tom i överskådlig framtid -ej hyras ut, ej rivas och ej säljas.  Skulle man däremot hitta nyttjande för någon del av dessa lokaler så förändras naturligtvis kalkylen radikalt. Försäljning eller rivning av exempelvis motorlabbet skulle också sänka kostnaderna för alternativet Kyrkholmsskolan drastiskt. Det är inte trovärdigt att en merkostnad på 21,8 miljoner blir en stor besparing. I slutändan är dock den ekonomiska kalkylen en fråga om vad man vill visa

Demografi

Man har redovisat dystra prognoser över det minskande elevunderlaget i skolan. Det är naturligtvis beklagligt och kan säkert stämma. Vi ser dock klara paralleller med när nya förskolan skulle byggas. Prognosen visade tydligt det minskade behovet av förskoleplatser och man dimensionerade förskolan därefter. Detta visade sig felaktigt och man fick relativt snabbt bygga ut förskolan och har dessutom i perioder öppnat ”Solen” i gamla skolhemmet. Vi tycker det är sunt att hellre få behålla något för stora lokaler på Kyrkholmsskolan än att dimensionera efter vad som krävs idag enligt dagens normer och kanske bli trångbodda igen i framtiden.

Nu ligger frågan i Era händer. Vi tror att en fortsatt skolverksamhet på Kyrkholmsskolan är bästa alternativet ekonomiskt, pedagogiskt och socialt. Vi kan inte säga vad andra människor tycker men vår känsla är att stödet för alternativet Kyrkholmsskolan är massivt i stora kretsar bland de som har kopplingar till skolans verksamhet. Endast en folkomröstning kan ge säkert besked vad befolkningen tycker. Om elva månader är det val. Det är då som det beslut Ni nu är i stånd att fatta kommer att betygsättas.

 

Stina Ederlöv, mamma i åk 1 & 3, Anna Ranberg Vestin, mamma i FSK & åk 3, Tony Westerlund, pappa förskola, FSK & åk 2 Silverskolan, Monika Juhlin, lärare åk 3-9, Therese Jonnerby, mamma i åk 2 & 5, Vanda Wallström, pensionerad skolchef

 

 

0
Would love your thoughts, please comment.x
()
x