Kyrkholmsskolan blir kvar som högstadieskola enligt beslut i KS. ARKIVBILD
Kommunstyrelsen har idag fattat beslut om en satsning på Kyrkholmsskolan. Den beräknade investeringskostnaden har sänkts från 19,7 miljoner kronor till 6,7 miljoner kronor.
Orsaken är bland annat en ny ventilationslösning och att man avstår utbyggnad av Öbergaskolan.
Liberalerna och Folkinitiativet ville återremittera det nya förslaget, som röstades igenom av Socialdemokraterna, Vänstern och Centern.
Frågan om var framtida skolverksamhet ska bedrivas har utretts under lång tid och väckt ett stort engagemang i samhället. Uppdraget till förvaltningen var inledningsvis att utreda ett långsiktigt hållbart alternativ, och vid förra kommunstyrelsesammanträdet, den 13 oktober, förordade förvaltningen Hornavanskolan. Att satsa på Kyrkholmsskolan skulle enligt det förslaget kräva en investeringskostnad på 19,7 miljoner kronor.
Efter förslag från V och S beslutade kommunstyrelsen då att ge förvaltningen i uppdrag att göra en ny beräkning, med bland annat en annan ventilationslösning än den tidigare föreslagna, och en utredning av möjligheten att undvika ut- och ombyggnad av Öbergaskolan.
I det nya förslaget som förvaltningen nu, efter mindre än två veckors utredning, lagt fram har investeringskostnaden alltså sänkts med 13 miljoner kronor.
– Framför allt är det ventilationslösningen som påverkat investeringskostnaden, istället för en lösning som kostar 9 miljoner kronor har man nu tittat på ett alternativ som kostar 2,7 miljoner kronor, säger kommunalrådet Isak Utsi.
Är det nya förslaget förankrat i verksamheten?
– Jag vet att förvaltningen har haft en process och en dialog med rektorerna, men jag vet inte exakt hur processen gått till. Det är skolans och förvaltningens ansvar. Sedan kommer man att riskbedöma detta med verksamheten löpande, säger Isak Utsi.
Under processens gång har ni pratat mycket om delaktighet och information. Flera medborgardialoger och möten med vårdnadshavare har hållits. Nu tas ett beslut i enlighet med ett nytt förslag som inte presenterats offentligt. Varför?
– Det här är delvis byggt på de inspel vi fått vid dialogmöten, och det skiljer inte så mycket från det tidigare förslaget. Det är framför allt ventilationslösningen och att man inte bygger ut Öbergaskolan som är skillnaden.
Efter ett år av utredning krävdes investeringar för 19,7 miljoner kronor. Efter ytterligare knappt två veckors utredning är investeringskostnaden 6,7 miljoner. Hur är det möjligt?
– Förvaltningen har utrett i enlighet med de uppdrag vi gett. Det förslag vi tagit ställning till idag har en annan tidshorisont och andra åtgärder än det första förslaget men det som rör underhåll av Kyrkholmsskolan är i huvudsak oförändrat, säger Isak Utsi.
Var det första uppdraget dåligt formulerat?
– Man kan alltid vara efterklok, och det är alltid knepigt att ge sådana här utredningsuppdrag. Men det var så bra som vi kunde göra det då.
Vad har utredningsarbetet kostat?
– Det är inte sammanställt. Men jag tänker att det är väl spenderade pengar. Nu har vi gjort en ordentlig genomlysning av frågan och vet vad som krävs, säger Isak Utsi.
Liberalernas Anna Håbet ifrågasätter beslutsunderlaget.
– Förutsättningarna ändrades med kort varsel, och jag är rädd för att man inte hunnit få med allt. Var är riskbedömningarna? Konsekvensanalyserna? Vad säger personalen ute i verksamheten? Det är svårt att vara politiker och fatta bra beslut med såna underlag som vi fick till dagens möte. Där fanns inget annat än siffror, men i en sådan här fråga finns så många andra värden. Vi kunde inte göra annat än kräva återremiss, säger hon.
Anna Håbet ställer sig också tvekande till vad det nya tidsperspektivet innebär.
– Det här förslaget handlar om ett tioårsperspektiv, vilket jag anser är ett kortsiktigt perspektiv i kommunala sammanhang. Dessutom med en väldigt kort utredningstid. Vi har hela tiden pratat om att det är viktigt med ett långsiktigt perspektiv, men vad händer om några år när skolan behöver nya åtgärder?