Arkitekturen i Laisvall har väckt intresse hos studenter vid KTH i Stockholm. Maria Söderberg längst t. v. besökte dem för att berätta om Laisvall och visa sin film. Där mötte hon bland andra Sogol Baghban, Ulrika Karlsson och Andreas Olsson.
Samhällsmiljön och relationen mellan bostäder, landskap, kultur, industri och människor i Arjeplog och Laisvall undersöks av en grupp studenter från Arkitekturskolan vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
– Arjeplog i Sapmi är idag en geopolitiskt viktig plats, inte minst på grund av bilindustrin, men även gruvnäring. Det är också en plats med en omfattande kolonial historia, och jag tycker det är viktigt att vi kan se Arjeplog i flera olika perspektiv. Här tittar vi närmare på bostäderna, säger Ulrika Karlsson, en av lärarna för utbildningen.
Studenterna har besökt Arjeplog och Laisvall, för att på plats uppleva miljön och se en del av de byggnader som de utifrån fotografier skapat modeller av.
I samband med besöket i Arjeplog och Laisvall bjöd KTH-studenterna in till ett möte där de visade bilder och en del av de modeller av byggnader som de skapat. FOTO: Fredrik Westerlund
– Via Skellefteå museum kunde vi ta del av många bilder som visar den historiska arkitekturen i Laisvall. Vi har också haft en föreläsning om Laisvall och gruvan av Maria Söderberg och vi har sett hennes film. Det var en stark film och en stark berättelse om relationen mellan människorna och industrin, säger Ulrika Karlsson.
Studenterna, som kommer från olika delar av världen, fascinerades av historia, livet, landskapet och naturen i och runt Arjeplog.
– Det är lätt att se och förstå de fina kvaliteter som finns i Arjeplog för både bofasta och besökare. Naturen och vattnet når hela vägen in i samhället och är en del av miljön. Samtidigt är det vi ser ett industriellt landskap, skapat av människan och präglat av skogsindustrin, vattenkraftsutbyggnad, gruvindustri och bilindustrin, säger Ulrika Karlsson.
Studenternas modell av Arjeplogs centrala delar väckte intresse och ledde till många samtal. FOTO: Fredrik Westerlund
Den speciella bostadssituation som råder i Arjeplog, där många hyr ut sina hem till utländska besökare några månader per år, har också fått studenterna att fundera kring vad en bostad är.
– Om man tittar på gruvorterna i norr så är det ofta så kallat fly in – fly out, men i Arjeplog är det något annat. Hur har livet i Arjeplog förändrats över tid och hur ser formerna för dubbelt boende och uthyrning ut? Hur har bostäderna anpassats för det här?
Ulrika Karlsson berättar också hur man i Laisvall tittat lite extra på parhusen och principen med spegelvända bostäder.
– Parhus, ibland kallat dubbelhus, som ofta har en spegelvändning i plan och fasad, finns även i andra samhällen, men det är en väldigt tydlig symmetri i Laisvall, i både mindre och större skala. Boliden hade sina arkitekter som planerade goda bostäder, och parhus med separata sammanbyggda bostäder men med gemensam veranda som gör att entrén blir en plats för möten. Många av de här husen planerades på 1940-talet. Det handlar om ett funktionellt byggande med socialt fokus.
Vid sitt besök i Arjeplog träffade KTH-studenterna bland andra Christian Claesson, byggnadsinspektör och samhällsplanerare, som berättade om tätortens uppbyggnad. FOTO: Fredrik Westerlund
Under besöket i Arjeplog bjöd studenterna in allmänheten till biografen, där man berättade om sitt arbete och visade bilder av de modeller som skapats. Syftet var också att få veta mer om livet och vardagen i samhället, för att förstå hur arkitekturen har anpassats till ett liv i Arjeplog och Laisvall.
– Vi hade med oss en modell av Arjeplogs centrala delar, och det var väldigt bra, den lockade till fina samtal, säger Ulrika Karlsson. Vi har försökt få med oss så mycket som möjligt, och nu återstår bearbetning av allt vårt material. Tanken är att vi på något sätt ska kunna redovisa resultatet av studierna på plats i Arjeplog, men vi vet inte riktigt hur ännu, den frågan får vi återkomma till.