Arkeolog Lena Berg Nilsson är en av de tre arkeologer som jobbat i flera år med att undersöka och dokumentera Nasafjäll och silverhyttan i Adolfström. Vid 250-års jubileet delade hon med sig av sin kunskap till besökarna. FOTO: Maria Söderberg
Flera hundra sökte sig till fjällbyn Adolfström när 250 år skulle firas. Här bjöds på ett varierat program med guidade visningar, kolbullar med lingon, skattjakt och fisketävlingar.
– Vi är överväldigade över hur många som kom, säger Caroline Torfve, ordförande i Majorsgårdens bruksförening.
Besökarna strömmade till när Adolfström bjöd in till 250-årsfirande. Det är precis så många år sedan som byn fick sitt namn. Samtidigt är det även det år som hyttverksamheten drog igång på allvar, år 1775.
– Vi är överväldigade över hur många som kom och all uppskattning vi fick! strålar Caroline Torfve, ordförande i Majorsgårdens bruksförening.
Under dagen besöktes Adolfström av uppskattningsvis 200 deltagare och på kvällen anslöt ett 100-tal till Bäverholm för rödingmiddag och musik.
Helgens program inleddes på lördagsmorgonen med en morgonvandring till Nasabacken och vidare till Utsikten, där 35 deltagare slöt upp. Fisketävling för unga under 16 år visade på fina resultat. delad förstaplats för största fångst gick till Alvin Johansson Fjällås och Theo Rylander, båda 10 år. Deras öringar var på trettio centimeter. Ronja Söderberg, 3 år, vann i klassen för flest antal fiskar.
Samtidigt erbjöd Fjällflygarna en rundflygning över Adolfström. Vädret var mer än gynnsamt.
Mat vid elden. Under jubileumsfirandet i Adolfström bjöds besökarna på bland annat kolbullar, tillagade av Tom Wiklund och Göran Marsh. FOTO: Maria Söderberg
I hyttområdet väntade fri lunch till alla.
– Vi ville bjuda på riktig skogshuggarmat istället för varmkorv, berättade Tom Wiklund som tillsammans med Göran Marsh höll koll på sju stekpannor över elden i hyttområdet.
– Det fick bli kolbullar med stekt fläsk och lingonsylt. Det har gått åt tjugo liter smet, tio kilo fläsk och sex kilo smör.
– Riktigt smör, lägger han till.
Till hjälp under serveringen, som pågick i flera timmar, bidrog arkeolog Ola Nilsson som senare skulle komma att delta i den guidade visningen över hyttans silverprocess.
Till kaffet serverades rulltårta med rabarberkräm i det gamla sågverkshuset. Själva rabarberplantan tros ha vuxit här sedan när Major Georg Staël von Holstein kom till Adolfström i början av 1800-talet. FOTO: Maria Söderberg
– Jubileumstalen hölls av Jenny Gotthardsson, som ju är uppvuxen här i byn, och därefter pratade Malin Brännström, chef för Silvermuseet. Båda lyfte fram vår unika historia. Det var väldigt fina tal, menade Caroline Torfve som inte missade att lyfta fram hur man väntar på stöd och handling för att stärka dammområdet.
– Tyvärr är vi rädda att konstruktionen håller på att brista. Blir det en stark vårflod kan vårt kulturarv skadas svårt.
Kommunalrådet Isak Utsi närvarade inte själv, men hade skickat en hälsning med Malin Brännström där han bland annat sa: ”Adolfström är en plats där historiens vingslag är påtagliga – inte som något avlägset eko, utan som en levande del av nuet. Här i smälthytteområdet finns fortfarande många spår av det som är en del av vår trakts såväl som länets tidiga industrihistoria”.
Jubileumstal hölls av både Silvermuseets chef Malin Brännström och av Jenny Gotthardsson, född och uppväxt i Adolfström. FOTO: Maria Söderberg
I samband med jubileumsdagen var det release av den nya besöksguiden ”Silverhyttan i Adolfström”. Redaktörerna Lena Berg Nilsson och Maria Söderberg berättade om hur man nu kan följa silverprocessen på plats med stöd av karta och nära beskrivningar. Besöksguiden har delvis finansierats av bland annat Majorsgårdens bruksförening som i sin tur fått stöd av andra föreningar i byn. Lena Berg Nilsson ser arbetet med inventeringen i Adolfströms hyttområde som en förlängning av det arbete på Nasafjäll som hon deltagit i sedan 2015.
– Inte minst därför är det extra roligt att nu mer detaljerat kunna berätta om hyttan, sa hon.
Med bevarade lämningar från 1700-talet kan man följa hela flödet från malm till färdigt silver. Det gör silverhyttan i Adolfström unik eftersom så få äldre välbevarade silverframställningsplatser finns kvar i landet. Den hytta med samhälle som uppfördes 1635 i Silbojokk vid den första Nasafjällepoken är idag under vatten efter kraftverksutbyggnad.
Arkeologerna Lennart Klang, Lena Berg Nilsson och Ola Nilsson, som besökte Adolfström för tredje sommaren, höll i en uppskattad visning i hyttområdet. Närmare sjuttio personer deltog och man fick vid ett tillfälle dela upp gruppen i två. Arkeologerna kunde även berätta om nya fynd som de gjort vilka visar på ett mer omfattande arbete med vattendämning på 1770-talet vid Lárvvejávrre. Vid silverhyttan i Adolfström fanns alla steg för att vidareförädla malmen till rent silver, vilket fortfarande kan ses i lämningarna. Silverhyttan hade de yttersta privilegierna med rätt att även prägla silvermynt. Det var väldigt ovanligt att någon annan än kronan, dvs staten, fick sådana rättigheter.
– Några mynt kom aldrig att präglas i Adolfström men det visar på vilka förhoppningar som fanns på verksamheten och hur mycket som investerades i den, berättade Lena Berg Nilsson vid visningens frågestund.
Silverskattjakten för barn var ett uppskattat inslag med levande (riktiga!) troll i skogen nära hyttområdet. 20 barn deltog och några hade en vuxen med sig. Anna-Karin Sundqvist och Anna Thorfve avslutade skattjakten med att dela ut pris till alla barn, samt överlämna de funna silverstenarna i en liten kista till Silvermuseets Gunilla Balkow och Malin Brännström.
I Majorsgården bjöds det på skådespel med gestaltad läsning av Harleen Kalkat. Här dramatiserades fyra brev skrivna av kvinnor till och från Adolfström perioden 1775–1802. För manus svarade Maria Söderberg.
– Det var en gripande föreställning som berörde publiken och gav en känsla av hur det kunde vara att leva i och runt Adolfström på 1700-talet, sa Jenny Gotthardsson.
Med båtskjuts från bryggan i Adolfström tog sig sedan ett hundratal till Bäverholms Wärdshus. Här väntade middag och musik med Hans Karlsson och Martin Lestander. Arnold Sundqvist fanns också på plats och framförde låtar på orgel.
Hur hade kvinnorna det i Adolfström under åren 1775-1802? I Majorsgården framförde Harleen Kalkat en dramatiserad version av brev från den tiden, med bakgrund i verkliga händelser och personer. FOTO: Maria Söderberg
För de som ville delta en andra dag väntade under söndagen kokkaffe över eld med kaffeost gjord av Valborg Thorfve och bullar bakade av Karin Johansson. En ny guidad visning av hyttområdet med arkeolog Lennart Klang lockade ett tjugotal
Majorsgården‚ den byggnad som hör ihop med hyttepoken, höll öppet för visning. Mot aftonen blev det gudstjänst och Psalmtoppen med präst Kristina Andersson. När programmet gick mot sitt slut berättade Kjell Johansson och Arnold Sundqvist om striden på 1960-talet för att bevara Laisälven orörd. Den avslutade gemensamma sången ”Änglamark” – som en gång skrevs av Evert Taube under kampen om regleringen av Vindelälven och Laisälven – rörde flera besökare till tårar.
– Det är vår egen nationalsång, sa Karin Johansson.
När de två dagarna var till ända önskade Karin Johansson och Caroline Torfve från Majorsgårdens Bruksförening skicka med en hälsning om att de är så tacksamma över det arbete som Maria Söderberg drivit tillsammans med arkeologerna:
– Det gör att både vi och många andra nu har en fått del av ny kunskap om Adolfströms, Arjeplogs och norra Sveriges historia. Och att det nu finns berättat i en besöksguide.
Stöd till jubileumsarrangemanget har utgått från Doktor Wallquists minnesfond, Arjeplog kommun och Sparbanken Nord. Som arrangör för minnesdagen svarade Majorsgårdens bruksförening i samarbete med Magasin Silvervägen.