Det är 250 år sedan hyttan i Adolfström togs i bruk. Området har sedan dess fyllt olika behov under olika tider, i generation efter generation. Nu vill byborna se en långsiktigt hållbar plan för skötsel och underhåll. FOTO: Caroline Torfve
Med bland annat fisketävling, silverskattjakt, kolbullar, bokrelease och skådespel firas 250-års jubileum i Adolfström lördag den 5 juli.
– Jag har drömt om det här i flera år. Vi känner en stor stolthet över vår by och historia, och hyttområdet förtjänar all uppmärksamhet, säger Caroline Torfve, ordförande i Majorsgårdens bruksförening och en av eldsjälarna bakom firandet.
I år är det 250 år sedan hyttan i Adolfström togs i bruk, och namnet Adolfström noterades för första gången. Malmen som hanterades här kom från Nasafjäll och Gustafsfält.
Flera av anläggningens byggnader förstördes vid en brand 1821, men fortfarande kan man, i de lämningar som finns kvar, följa hela processen från malm till färdigt silver.
– Det gör silverhyttan i Adolfström så speciell eftersom det inte finns någon annan känd plats i landet där man kan följa hela flödet i ett hyttområde, säger Maria Söderberg, som med hjälp av arkeologer och historiker har inventerat området och gått igenom tidigare dokumentationer för att kunna kartlägga området bit för bit. De har också hållit i flera uppskattade visningar av området och ger nu ut en guidebok för hyttområdet, med boksläpp som en del av jubileumsfirandet.
De guidade visningarna ledda av arkeologer och historiker har varit uppskattade och välbesökta. Hyttområdet i Adolfström är unikt, det finns ingen annan känd plats i Sverige där man kan följa hela processen från malm till färdigt silver. FOTO: Caroline Torfve
Guidad visning av hyttan blir det förstås också, med arkeologerna Lennart Klang, Lena Berg Nilsson och Ola Nilsson.
Jubileumsfesten pågår hela helgen, med de flesta aktiviteter koncentrerade till lördagen.
I skådespelet, med titeln Brev till 1700-talets Adolfström kommer Harleen Kalkat att framföra en dramatiserad berättelse med utgångspunkt från verkliga personer och händelser. Publiken kommer bland annat att få veta mer om kvinnorna och deras situation under gruvepoken.
Manusbearbetning har gjorts av Maria Söderberg.
Majorsgården anses vara ett av de äldsta bevarade boningshusen i Norrbotten. Här bodde major von Holstein, och intill huset finns spår av hans odlingsintresse, bland annat sägs rabarbern härröra från hans tid här, i slutet av 1700-talet. FOTO: Caroline Torfve
Det blir också kaffe och tårta med rabarber från den planta som sägs ha funnits sedan major Staël von Holsteins tid, det vill säga sedan sekelskiftet 1700-1800.
– Vi är stolta över vår historia och vill lyfta den. Ju mer känd lokalhistorien blir, ju mer ökar förståelsen och respekten för området och dess historia. Och vi hoppas kampen för att bevara området ska ge resultat. Det är, precis som Kjell Johansson säger i guideboken, en helig plats för oss. Men det brådskar, så sent som idag har vi kunnat konstatera att det har hänt mycket med dammen, den är illa däran och behöver åtgärdas. Därför är det extra viktigt att berätta områdets historia för så många som möjligt nu, säger Caroline Torfve.
På söndagen avrundas 250-årsfirandet med en visning av hyttområdet samt Gudstjänst och Psalmtoppen i Majorsgården.