Är det rimligt att företag i Arjeplog ska betala avgifter till kommunen som är 10-15 gånger högre än för motsvarande verksamhet i annan kommun? Den frågan, som gäller bygglov och taxor för så kallade spiketält ställdes vid måndagens fullmäktige. ARKIVBILD
Är det rimligt att företag i Arjeplog ska tvingas betala avgifter som är 10-15 gånger högre än motsvarande verksamheter i andra kommuner?
Den frågan ställdes till kommunalrådet Isak Utsi under allmänhetens frågestund som inledde måndagens fullmäktigesammanträde.
– Vi ska ta ut en taxa som täcker kostnaderna och vi ska behandla våra företagare på ett likvärdigt sätt. Om andra kommuner tar en lägre taxa innebär det att de skattesubventionerar verksamheten, svarade han.
Bakgrunden är att MBR-nämnden i Arjeplog för ett antal år sedan inledde ett arbete med nya bestämmelser för så kallade spiketält, förgårdar till husvagnar. Arbetet och resultatet har skapat både oro och ilska hos campingägare, och vid dagens fullmäktigesammanträde togs en fråga från Håkan Ederlöv upp.
I frågeställningen presenterades exempel på konsekvenser av det beslut som tagits i Arjeplogs kommun. ”I och med att det finns ett bygglov måste rivningslov sökas när en kund säger upp platsen. Ett nytt bygglov måste sedan sökas när den nya kunden kommer. Vuoggatjålme som exempel flyttar undan samtliga förgårdar på sommaren och måste med nuvarande tillämpning då söka rivningslov, förvaringsbygglov över sommaren och sedan nytt bygglov på hösten.”
När det gäler kostnaderna sägs i frågeställningen att den taxa som fastställts i Arjeplog innebär en kostnad för Galtis på 45 364 kronor, medan Camp Gielas i grannkommunen Arvidsjaur betalar 2 890 kronor.
Kommunalrådet Isak Utsi gav ett långt och utförligt svar, där han försvarade det beslut och den taxa kommunen fastställt.
– Vi tillämpar en taxa som kommunen redan hade och vi har gjort det möjligt för campingägarna att klumpa ihop flera ansökningar i en. Jag tänker inte kommentera hur andra kommuner har utformat taxan, men för vår del handlar det om att vi ska ta ut en taxa som gör verksamheten självfinansierad, och vi ska behandla våra företagare på ett likvärdigt sätt. Jag tycker det är rimligt och rättvist att taxan täcker kostnaderna för handläggningen. Om andra kommuner tar ut en lägre taxa innebär det att verksamheten skattesubventioneras. Teoretiskt sett kan vi gå in med en skattefinansiering, men vart ska vi då dra gränsen när andra grupper av företagare vill ha samma förmån?
Han lyfte också det faktum att Arjeplog har betydligt fler campinganläggningar än de flesta andra kommunerna i närområdet som ett skäl till den lösning som valts här.
– Många kommuner i vår närhet har en, två eller tre campingar. Då finns ett annat utrymme för specifika lösningar. Vi har arton campingar. Det är så pass många att det blir alldeles för krångligt för att göra specifika lösningar. Vår ambition är att ha en taxa som fungerar i praktiken och står för sina egna kostnader.
Därefter följde ett fullmäktigesammanträde med fler ordväxlingar och voteringar än vad som varit vanligt de senaste åren.
Den första frågan som ledde till votering handlade om hyra av Medborgarhusets spegelsal. I en motion har Sten-Åke Nilsson (C), föreslagit att taxan för hyra av spegelsalen bör sänkas från 800 kronor per tillfälle till 300 kronor. Sten-Åke Nilsson yrkade bifall medan Isak Utsi (S) stöttade kommunstyrelsens förslag om att besvara motionen genom att skicka den till budgetberedningen.
– Det är en bra motion och vi ser att det finns anledning att se över de här taxorna. Men vi bör se över helheten, menade han.
Voteringen slutade med siffrorna 11-10, och fullmäktige beslutade därmed i enlighet med kommunstyrelsens förslag.
I en annan motion har Folkinitiativet föreslagit att den strategiska styrgruppen avskaffas och att man istället utser en ny grupp med demokratiskt förankrad representation, och att dess möten protokollförs. Styrgruppen benämns som odemokratisk och utomparlamentarisk.
Motionen fick inte stöd från något annat parti. I stället framhölls vikten av ett informellt forum för information och diskussion.
– Styrgruppen ger oss möjlighet att mötas och prata om sådant som ligger längre fram i tiden och är strategiskt viktigt. Det är ett forum som ger alla partier tillgång till information om ärenden som är på väg och möjlighet att komma med tidiga inspel i ärenden som kommer att tas upp för beslut längre fram. Styrgruppen är ett forum för informella diskussioner, inga beslut tas där. Det är ett informellt möte men vi för minnesanteckningar som var och en kan begära ut. Oftast är det så att en beredning av det här slaget består av majoriteten. Vi har en annan modell med en person från varje parti plus adjungerade som får tycka till i olika frågor. Jag tycker det är en bättre modell än många andra, och en mer demokratisk modell, sa Isak Utsi.
Han kommenterade även Folkinitiativets språkbruk.
– Man pratar om att det är en utomparlamentarisk grupp, det är ett starkt ord. Den här diskussionen sprider en bild av en hemlig grupp som bestämmer. Någon sådan grupp finns inte. Det här är en bättre lösning än i många andra kommuner. Jag tycker det är en otrolig styrka, att kalla det odemokratiskt eller utomparlamentariskt är inte en okej beskrivning.
Även övriga partier uttryckte sig i positiva ordalag om den strategiska styrgruppen.
– Här finns oppositionens möjlighet att komma med inspel innan ärendet är färdigberett. Att gruppen inte speglar valresultatet ger oppositionen större möjligheter att påverka, menade Erik Grähs, (V).
– Alla har lika mycket att säga till om, och det är för mig demokratiskt. sa Per Lampinen (L).
Motionen avslogs av fullmäktige. Samma öde mötte förslaget om folkomröstning. Även här stod Folkintiativet ensamma mot övriga partier. Förslaget består av en namninsamling med begäran om folkomröstning i frågan om grundskoleverksamhetens lokalisering.
– Namninsamlingen visar tydligt att det är det här man vill. Det finns erfarenhet av hur man genomför folkomröstningar. Det här handlar om demokrati. Vi kan ta ett beslut idag och genomföra omröstningen i september. Kostnaden beräknas till 155 000 kronor. Det är så, demokrati kostar, sa Madelene Aheinen Westerlund, Folkinitiativet, och inledde därmed debatten.
– Mycket har hänt sedan namninsamlingen gjordes. När man samlade in namnen var tidsplanen kort, det fanns en osäkerhet hos medborgarna om man skulle ta ett snabbt beslut. Vi lyssnade på dem och förlängde tidsplanen. Jag förstår inte varför vi ska ha en folkomröstning när förutsättningarna förändrats, sa Anna Håbet (L).
Hennes partikamrat Per Lampinen fyllde på:
– Det här är en fråga som i grunden ska avgöras av professionen, det är dom som är utbildade och sitter på kunskapen. Det är kanske inte en jättestor kostnad att hålla en folkomröstning, men det är i alla fall en kostnad. Vad händer med utredningen under tiden? Ska utredningen stå stilla i väntan på en folkomröstning?
Åse Sundström, Folkinitiativet, berättade om det informationsmöte hon deltog vid under förra veckan, och en önskan om att återvända till Kyrkholmsskolan.
– Där var en solklar uppfattning att föräldrar och en stor del av personalen fortfarande vill att man ska få tillbaka undervisningen dit. Personalen sa också att de inte alls är involverade i frågan ännu. Jag personligen är lite osäker på att man är färdig i september med de här fyra förslagen.
Britta Flinkfeldt (S) menade att en folkomröstning skulle kortsluta processen.
– Låt oss utreda de fyra alternativ som nu finns ordentligt. Om vi går till folkomröstning med bara två alternativ kortsluter vi processen.
– Hur ska vi tolka ett resultat om man i folkomröstningen bara har två av de fyra alternativen?, undrade Anna Håbet.
Efter debatten beslutade fullmäktige, med voteringssiffrorna 15-6, att avslå begäran om folkomröstning.
Beslut i korthet:
– Schema och arbetstider för det tilltänkta korttidsboendet för barn får innehålla 24-timmars pass.
– Taxan för VA- och fjärrvärme höjs från och med 1 maj. För VA blir den fasta avgiften 4 732 kronor per år, avgift per år och byggnadsenhet för bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet blir 3 187 kronor. Fjärrvärmen kommer från och med 1 maj att kosta 112,5 öre per kWh. Sommartaxan för Kraja fastställs till 56,2 öre.
– Årsredovisningen för 2024 godkändes. 1,6 miljoner kronor, kostnader i samband med flytten från Vaukagården till Björkbacken, undantas från årets balanskrav. Årets resultat för kommunen uppgår till -1 630 tkr.