Här finns beslutet om att Drotting Kristina har ”resolverat” (beslutat) att en marknad ska anläggas vid Arjeplog. Datum är satt den 6 januari, vilket skulle komma att ändras. Beslutet meddelar även att man ska upprätta en ”marknadts patent” vilket avser ensamrätt till handel. Originalbrev hos Riksarkivet.
1640 var ett händelserikt år i Arjeplogs kommun. En stadsplan presenteras och beslut togs om att inrätta en marknad. Drottning Kristina undertecknade ett beslut om att inrätta församlingar med kyrkor i ”Arie-plogh”, ”SilboJock” och ”Nasa Fiell”.
Dags för marknad i Arjeplog igen! Men jag sitter nedgrävd i arkivläsning i Stockholm och gör en utflykt till den gamla Skottvång gruva. Möjligen var den igång redan på 1200-talet, men säkra belägg finns från 1500-talet. Här blir det bokrelease om en bok som ansluter till 1600-talet.
Industrin sätter fart i Pite Lappmark
Den 30 mars 1640 oroar sig Riksrådet över dem som beskrivs som ”överlöpare”, det vill säga en förrädare eller desertör som lämnar Sverige och söker sig över gränsen till kungariket Danmark-Norges marker. Det kunde vara samer eller bergsknektar från bottniska kusten som var uttagen till militärtjänst eller arbete vid Nasafjäll eller Silbojokk.
Samtidigt har brytningen av malm pågått i fyra år. Det är två år efter att gränsförhandlingarna avslutats med den danske kungen som högst ansvarig. Den naturliga mötesplatsen mellan Hornavan och Uddjaure utsågs som en angelägen plats för både marknad och kyrka. En stadsplan upprättas där man tydligt kan se hur det samiska samhället har ett eget område.
Samerna ska ”dragas” till ”civilitet”
Namnet, tidigast belagt 1636 som namn på samebyn och 1640 på kyrko- och marknadsplatsen, är en försvenskning av Árjepluovve. Gruvhanteringen följdes av missionsverksamhet för att ”draga lapparna till civilitet och den rätta religionen”. Det kan man utläsa från brev från Bergskollegiet till lappfogden Olof Jonsson. Brevet är skrivet även det i mars månad 1640. Det var också lappfogden som i sällskap med bergmästare Hans Lybecker hade i uppdrag att utse platser för kyrkor och marknadsplatser.
Den 22 juli 1640 diskuteras i brev att präster måste komma till gruvan och att man ska bygga ett ”torvhus” på fjället för den som anlitas. I Arjeplog ska man se till att det blir en ”stenstuga”.
Lantmätare Tresk skulle näpsa försumliga odlare
År 1640 intensifieras kartarbetet med en skrivning av lantmätaren Olof Tresk. Han hade besökt Silbojokk och Nasafjäll där han bland annat frågat ut samer om gränser och färdvägar. Men som riksrådets utsände skulle han inte bara rita kartor utan ombads ”observera och avmäta” platser som kunde bli nybyggen för att förenkla för resanden mellan Piteå och gruvan med smälthytta, samt ”med flit rannsaka” nya malmstreck. Den tid han inte tillbringade i fjällbygden skulle han använda för att inspektera ”ödesgårdarna uti Norlanden” och med Landshövdingen Johan Graans hjälp befordra ”försumliga odlare till näpst”.
”…huruledes der kan byggias 1640”: Stadsplan för Arjeplog 1640. Bokstaven B markerar ”Borgarnas stad” och kåtorna visar de olika samebyarnas områden. Här finns Västerbyn, Tuorpon och Lais samt Semisjaur. Kyrkan syns längts ned till höger på kartan, vilket är samma plats som idag. Flera byggnader tillhör bergsverksamheten i Nasafjäll. Karta Riksarkivet
Tidsmaskin önskas
Ja, nog verkar 1640 ha varit ett spännande år! I ljuset av Arjeplogs marknad kan man se starten som en brytningstid för människorna i min hemkommun. Ibland önskar jag få sätta mig i en tidsmaskin.
Önskar alla en trevlig helg!
Maria Söderberg