Denna artikel publicerades ursprungligen i tidningen Nuorat 4/24.
Tina Harnesk deltog vid Bok & Vandring i Jäckvik 2023. Nästa år medverkar hon igen, och berättar om bland annat sin nya bok. FOTO/ARKIVBILD: Maria Söderberg
Det finns många historier att berätta och berättandet kan se ut på olika sätt. Det skrivna ordet är ett sätt, jojken ett annat.
Det finns också historier som upprepar sig – med nya verktyg och med nya förutsättningar – men ändå med stora likheter.
I sin nya bok Mödramärg låter Tina Harnesk läsaren följa två kvinnor och mödrar, Nienna och Majalis. De lever i olika århundraden, men båda två upplever och påverkas av exploatering.
Nienna levde på 1600-talet, och var en ytterst ofrivillig del av den verksamhet som då pågick i det område där Majalis fyrahundra år senare skulle försöka få stopp på en ny exploatering av markerna.
– När jag började min research inför den här boken trodde jag att den skulle handla om Nasafjäll, jag har alltid varit fascinerad av den historien. Men ju mer research jag gjorde, ju mer jag läste och borrade ner mig i arkiven upptäckte jag att Kvikkjokk alltid nämndes som en bisats. Den gruvhistorien är inte lika känd, trots att det var samma aktörer. De som misslyckades i Nasafjäll fortsatte i Kvikkjokk, berättar Tina Harnesk.
Trots att den gruvhistorien inte är lika allmänt känd som Nasafjälls historia, hittade Tina Harnesk mycket litteratur och dokumentation av vad som skedde här.
– Den historiska delen av Mödramärg ligger nära sanningen. Berättelsen fanns redan, jag behövde egentligen bara skapa karaktärerna. Jag har ansträngt mig för att ligga hudnära i berättelsen, och visa på de grymheter som förekom.
Nutidsberättelsen om Majalis är fiktiv, men den skulle kunna appliceras på flera platser runt om i Sápmi. I den kan läsaren också se paralleller med historien om Nienna.
– Framför allt känslorna, den känslomässiga biten. Banden till naturen som skadas när någon kommer och förbrukar naturen. Det handlar inte bara om en markplätt, det handlar om det själsliga.
Tina Harnesks debutbok Folk som sår i snö blev utnämnd till Årets Bok. Hennes andra bok Mödramärg har hyllats av många. Nu har arbetet med en ny bok påbörjats, och handlingen kommer att utspela sig i Arjeplog. FOTO: Maria Söderberg
I båda berättelserna finns också starka skildringar av relationer mellan män och kvinnor, mödrar och barn. Relationer som måste omprövas och förändras när ny, eller gammal, information kommer upp till ytan.
– Så är det, jag vill inte ge alla fakta redan från början, säger Tina Harnesk med ett skratt. I boken vill jag visa att det finns moderskap som är goda även om det inte syns utåt. Och jag tycker ofta att kvinnor hamnar i situationer där de får reda ut männens misstag. Det är en förmåga som kvinnor har, att hålla ihop och ta hand även om saker som hårdnackade herrar ställt till med.
Tina Harnesk blir allvarlig igen, och berättar att hon i den här boken bjuder in läsaren till sina egna hjärteplatser, som hon uttrycker det.
– Det är läskigt, men det var nödvändigt för att jag skulle kunna skriva den här historien med nerv. Jag gör det också i hopp om att kunna skydda platserna. Det har gjorts prospekteringar i bergen och SCA vill avverka skogarna. Om jag berättar hur jäkligt det gick till för fyrahundra år sedan och vilka konsekvenser det får att förbruka utan hänsyn, kanske det kan bidra till att skydda Sápmi från fortsatta exploateringar. Kulturen har ett jätteviktigt uppdrag i att låna ut ett fönster att se igenom, till människor som inte har det.
I sin senaste bok Mödramärg bjuder Tina Harnesk in läsaren till sina hjärteplatser. Förhoppningen är att kunna bidra till att skydda Sápmi från exploatering. PRESSBILD/FOTO: Sandra Hallnor Portraits of Lapland
Tillbaka till berättandet igen. Den som väljer att lyssna på Patricia Fjellgrens uppläsning av Mödramärg får också jojken som en del av läsupplevelsen.
– Ja, jag är så nöjd med det, och så tacksam att Nik Märak ställde upp. Kanske blir det QR-koder i pocketversionen som man kan scanna och höra jojken. Det är känslosamt att förfäderna får göra sig hörda på det här sättet, och jag har brunnit länge för att visa bredden av samisk litteratur. Den samiska samlingen i bokhyllorna är ganska tunn, det finns inte så mycket skrivet. Men det finns så mycket bevarat och så många lager i det samiska berättandet, duodji, jojken och de muntliga berättelserna, säger Tina Harnesk.
Och att avsluta intervjun utan att fråga om nästa bok är förstås omöjligt. Svaret är att den kommer. Och den kommer att utspelas i Arjeplog, dock med fiktiva ortnamn.
– Jag har boken färdig i huvudet, och jag är såååå taggad att börja skriva den. Den gör sitt avstamp i den tid när kristendomen kom till Arjeplog och kopplar ihop historiska skeenden med hur det ser ut idag, vem är man när krisen kommer? Vi lär oss alldeles för lite av våra misstag, säger Tina Harnesk.