Tobias Westling, Hornavan Hotell, ställde frågor kring en nästan fördubblad hyra för ett rum på Stugan, tidigare elevhem.
Frågor om en aviserad hyreshöjning för rum på elevhemmet Stugan inledde allmänhetens frågestund under måndagens fullmäktigesammanträde.
– Förra säsongen kunde ungdomar som jobbade hos oss hyra rum för 3 000 kronor i månaden. Under förra veckan fick de besked om att hyran denna säsong blir 5 800, trots att det inte finns något beslut ännu. Varför denna höjning? Behöver vi andra som bor i stiftelsens lägenheter oroa oss för sådana här stora hyreshöjningar?
Tobias Westling ställde som representant för Hornavan Hotell flera frågor kring det han menar försvårar möjligheten för företag i Arjeplog att hitta och anställa säsongspersonal, men några tydliga svar fick han inte.
Möjligheten att hyra rum på det gamla elevhemmet kallades för ”en smidig lösning” av Tobias Westling.
– Alternativet är att vi hyr och möblerar lägenheter, och säger upp dem efter säsongen. Ungdomarna som söker jobb här betalar inte 5 800 kronor för ett rum, så det här är pengar och uthyrning som missas helt. Dessutom försvåras våra möjligheter att hitta och anställa säsongspersonal.
Mats Abrahamsson, ordförande för Stiftelsen Arjeplogshus, kunde inte svara på frågan om varför ett besked om hyran gått ut innan beslut tagits.
– Det finns inget beslut om vilken hyra som ska gälla denna säsong, vi ska fastställa ett belopp denna vecka. Jag kan inte svara på hur informationen har gått ut, och att det har upplevts som ett beslut är olyckligt.
– Som företagare får vi ofta frågor om vad kommunen kan göra för att underlätta för oss. Boendefrågan är ett exempel på något som skulle göra det mycket enklare och bättre för oss. Och varför inte behålla ett lägre pris och se uthyrningen som marknadsföring av Arjeplog för framtida inflyttning?, tipsade Tobias Westling.
Sällan ses så många åhörare vid ett fullmäktigesammanträde. Frågan om seniorboende engagerar många.
Så klev Vanda Wallström upp, som representant för PRO och den stora grupp pensionärer som fanns på åhörarplats i lokalen.
– Vi från PRO ställde frågor till fullmäktige i april om seniorboende eller trygghetsboende. Samtliga partier gav oss positiva svar, men sedan dess har det varit helt tyst. Vad händer? Hur blev det med referensgruppen?, undrade hon, och begärde svar från samtliga partier.
Isak Utsi, Socialdemokraterna, var först ut att svara.
– Vi har sagt att efter inflytt i Björkbacken ska vi titta på seniorboende, och det gör vi. Det finns inga avsikter att sälja Tallbacken, huvudspåret vi jobbar med är att se om det finns förutsättningar för att göra seniorboende av Tallbacken. En referensgrupp kan bildas när vi vet om de förutsättningarna finns.
Han lyfte också de frågeställningar som man tittar på.
– Hur påverkas bostadsmarknaden om upp till 25 lägenheter tillkommer? Stiftelsen har redan idag hög vakansgrad som gör att ekonomin är svår att få ihop. Ambitionen är att få till det här, men vi behöver ha koll på konsekvenserna, vi har inte råd att chansa, sa han.
Anna Håbet, Liberalerna, instämde i att man måste skynda långsamt.
– Det här är en fråga som får konsekvenser under lång tid, det här kan påverka mina barns barn. Vi måste göra alla de utredningar som krävs.
Även Sten-Åke Nilsson, Centerpartiet, höll med.
– Det här kommer att bekosta oss 30-40 år framåt. Det är inte så lätt att tänka på att ha något nytt i Arjeplog nu när vi är mer i läge att undersöka vad vi kan avyttra och göra oss av med. När vårt bostadsförsörjningsprogram är klart så vet vi vad vi ska göra.
Erik Grähs, Vänsterpartiet, menar att man måste hitta en driftform som inte orsakar skattebetalarna några kostnader eller någon ökad hyra för övriga hyresgäster.
Madelene Aheinen Westerlund, Folkinitiativet, fick applåder för sitt krav på ökad transparens i frågan.
– En hel del har hänt, men att så många är här idag säger mig att ni inte vet vad som pågår i det här ärendet. Det är dags för transparens och öppen dialog nu.
En av punkterna på dagordningen gällde fastställande av verksamhetsplan och budget 2025-2028. Skatten blir oförändrad, taxorna höjs något, och 39 miljoner går till prioriteringar i verksamheterna.
– Jag tycker att vi har haft en bra budgetprocess. Vi skjuter till närmare 40 miljoner kronor i prioriteringar där vi kan satsa extra i våra verksamheter, sa Isak Utsi och nämnde bland annat att avgiften för Kulturskolan ska tas bort, att anslaget till mötesplatsen för unga höjs med 20 procent och att tjänsten som terapibiträde inom äldreomsorgen blir kvar.
– Men vi behöver arbeta mer med frågan om lokaler, vi ska använda pengarna till personal istället för till uppvärmning av tomma lokaler, menade han.
Madelene Aheinen Westerlund beskrev budgetarbetet som ”utmanande och komplicerat”.
– Det har varit tufft med otydliga och svårlästa underlag. Siffror har ändrats under sittande möte. Vi vet att det är tufft läge, men vi ser med oro att utbildning och kultur inte sänkt sina kostnader i den takt man förutspått i och med nedläggningen av gymnasieskolan. Vi behöver en genomlysning av interndebiteringarna, sa hon och klargjorde samtidigt att även Folkinitiativet ställer sig bakom den föreslagna budgeten.
Anna Håbet konstaterade att budget är ett engagerande ämne.
– Budgeten sätter tonen för nästa år och påverkar alla invånare på ett eller annat sätt. Utbildning och kultur får 36 procent av budgeten. Vård och omsorg 39 procent. Det är något vi tycker är viktigt, det är där de flesta möter kommunen. Vi är också stolta över de pengar som budgeterats för våra vägar, som vi väl alla svurit över denna sommar. Det är försvårande med de fasta kostnaderna, men det man kan konstatera är att en stor del är lokaler. Nu går 3,8 miljoner till tomma lokaler. Lika mycket som till vägar. Hur ska vi kunna möta att vi blir färre och färre?