Visningen i Adolfström blev välbesökt och uppskattad. Platsen bär på viktig information om gruvindustrins historia i Arjeplogs kommun. FOTO: Maria Söderberg
Ett fyrtiotal besökare kom för att lyssna till den guidade visningen om Adolfströms hytthistoria. En visning som arrangerades för andra året i rad.
– För oss som bor här är det särskilt viktigt att få ta del av den här kunskapen på plats. Vi i föreningen arbetar ju för att bevara lämningarna, sa Caroline Thorfve, ordförande i Majorsgårdens bruksförening.
– Här kan vi följa hela flödet från malm till färdigt silver, sa arkeolog Lena Berg Nilsson, en av de som under flera somrar inventerat lämningar på Nasafjäll. FOTO: Maria Söderberg
Adolfström är en viktig plats för historien om Nasafjällsepoken och Arjeplog kommuns utveckling, sa arkeolog Lena Berg Nilsson som är expert på äldre gruvor.
– Här kan vi i bevarade lämningar följa hela flödet från malm till färdigt silver, sa hon under den välbesökta visningen i Adolfström.
Tillsammans med arkeologerna Ola Nilsson och Lennart Klang visade hon på hela processkedjan med inkommande malm till färdigt silver. Trion har under flera somrar inventerat lämningar på Nasafjäll.
Arnold Sundqvist, här tillsammans med Anders Lundmark, var en av de som tog tillfälliet i akt och ställde många frågor till arkeologerna. FOTO: Maria Söderberg
– Det är är oerhört intressant, tyckte Arnold Sundqvist, 92 år, som bor i Adolfström, som fick lära sig några nya saker om smälthyttan. Han var mycket nöjd över rundvandringen.
Det var det bördiga fjälldeltat, forsarna som kunde driva vattenhjul och skogens ved som var förutsättningen för att Adolfström blev en industriort. Den första gruvepoken i Nasafjäll pågick 1635 till 1659, men idéerna om att återta driften pågick under lång tid.
Caroline Thorfve är ordförande i Majorsgårdens bruksförening. En förening som arbetar för att bevara de så viktiga lämningarna. FOTO: Maria Söderberg
– Här har vi fått veta mycket som vi aldrig hört om i historien om smälthyttan, sa Caroline Thorfve, ordförande i Majorsgårdens bruksförening, som både bor med sin familj och arbetar i Adolfström.
Hon ansåg det inte minst vara extra intressant med tanke på det öde som drabbat Silbojokk vid Sädvvájávrre som var hyttplats på 1600-talet.
– Det platsen är ju inte nåbar eftersom den efter dämningen ligger under vatten. Därmed finns den inte inom räckhåll för forskare och besökare.
Vy över det gamla hyttområdet. Hyttan anlades år 1774 för smältning av silver från Nasafjäll. 1810 lämnades den öde eftersom gruvverksamheten upphörde. FOTO: Maria Söderberg
Nästa år, 2025, är det 250 år sedan som smälthyttan drog igång. I byn planerar man att uppmärksamma händelsen i någon form.
Arrangör för sommarens visning var Magasin Silvervägen och Majorsgårdens Bruksförening. Som avslutning blev det kaffe och wienerbröd i Majorsgården, en byggnad som uppfördes på 1770-talet. Den fick namn efter major Georg Bogislaus Staël von Holstein. Han kom till Adolfström 1801 när hela verksamheten var i kris. Själva byggnaden stod kvar sedan bruket lagts ned. Idag fungerar den som Adolfströms eget museum och samlingslokal.