Färger och mönster i massor. Att sticka är ett av Ulrika Lundmarks största intressen, och finns inte det mönster hon vill ha, så skapar hon det själv. Hon presenterar sina alster under namnet Pieljestickan på Instagram och Youtube.
Med inspiration från den traditionella Arjeplogsvanten har Ulrika Lundmark skapat Arjeplogssockan.
Om den, om sin stick-glädje, om sin ”skäms-korg” och om arbetet bakom nya stickmönster, berättade hon vid Silvermuseets hantverkscafé.
Ulrika Lundmark skapar egna stickmönster. Arjeplogssockan är ett sådant mönster, som kom till tack vare en misslyckad vante.
Vantar, sockar, mössor, tröjor, kjolar, sjalar… det är liksom ingen hejd på Ulrika Lundmarks stickande.
– Jag brukar säga att jag inte behöver mer stickat i mina garderober. Däremot behöver jag fler garderober för att få plats med allt stickat, säger hon och skrattar.
Under namnet Pieljestickan presenterar Ulrika Lundmark sina alster, även i egen design, på Instagram och Youtube.
– Att göra egna mönster är roligt, men inte helt enkelt. Det handlar om att sticka, repa upp, sticka, repa upp, sticka om och sedan skriva ner det så att andra förstår. Sedan behöver man ett antal teststickare, som kan komma med synpunkter på mönstret, berättade Ulrika Lundmark, som själv väljer att vara teststickare ibland.
– Om ni är intresserade av stickning, så rekommenderar jag att hoppa på teststickning, det är kul och det behöver inte vara svårt, sa hon. De flesta vill att mönstren ska vara så enkla att alla ska kunna läsa dem.
Så berättade hon om Arjeplogssockan, ett av de mönster som hon själv skapat.
– Jag skulle sticka vantar, men när jag kommit en bit på väg så såg jag att det jag stickat inte alls passade till en vante. Jag testade att dra stickningen över foten, och den passade perfekt som skaft. Då bestämde jag mig för att göra en socka istället.
Efter några försök att göra häl och fot så hittade Ulrika Lundmark rätt – och Arjeplogssockan hade skapats.
På frågan om hur ofta Ulrika Lundmark stickar svarar hon snabbt: ”Alltid”.
– Och jag har alltid flera stickningar samtidigt. Ibland blir jag less på det jag håller på med, och då tar jag en annan stickning. Jag har en ”skäms-korg•” där sånt jag är less på får ligga ett tag, tills det känns bra att ta upp det igen. Min lust att sticka blir större när jag byter mellan olika stickningar.
Hon delade också med sig av en del tips om garner, mönster och stickmetoder till deltagarna i hantverksträffen.
– Det viktigaste är att stickning ska vara kul. Det gäller också att våga göra och genomföra. Resultatet kan bli bra, även om det blir en socka av det som skulle ha blivit en vante, säger Ulrika Lundmark.