En lokal ideell förening med representanter för olika intressen ska styra över upplåtelser av småviltsjakt och fiske ovan odlingsgränsen i Arjeplogs kommun. Det förslaget presenteras nu av representanter för samebyar, jägarna, fiskeföreningar och besöksnäringen gemensamt, inom ramen för projekt Rádestit.
– Vårt mål är en lokal och långsiktigt hållbar skötsel av småvilt och fisk, i samverkan mellan de aktörer som finns och lever här, säger Ingela Edholm Forsberg, projektledare.
Men vägen till förverkligande är fortfarande lång och osäker. Idag är det Länsstyrelsen som förvaltar upplåtelserna.
Girjasdomen visade att rätten till småviltsjakt och fiske ovan odlingsgränsen tillhör samebyn. Fem samebyar i Arjeplogs kommun vill ha mer inflytande över upplåtelserna. Men de vill också att frågorna ska hanteras i samverkan med andra lokala aktörer och näringar.
Därför startades projekt Rádestit (namnet är det pitesamiska ordet för ”att rådgöra”), där man nu under två års tid har diskuterat sig fram till ett förslag på hur den framtida organisationen för småviltsjakt och fiske ovan odlingsgränsen kan se ut.
– Det är viktigt att vi undviker den typ av infekterade konflikter som finns i en del andra områden, och då tror jag på den här samverkansmodellen där vi fokuserar på lokalsamhället, säger Petter Sjaggo, Luokta Mavas sameby, i ett pressmeddelande.
I korthet innebär förslaget följande: En ideell förening, Rádestit samverkansförening, bildas. Lokalbefolkningen kan vara med som stödmedlemmar, och har då förslags- och yttranderätt, dock inte beslutanderätt.
Föreningens styrelse ska bestå av nio ledamöter, varav fem från samebyarna, två ska representera besöksnäring och en vardera från lokala jakt- och fiskeföreningar. Beslut ska fattas med minst 2/3 majoritet, vilket innebär att samebyarna, även om de har majoritet i styrelsen, inte kan fatta beslut utan stöd från andra.
Föreningen bildar ett bolag som driver verksamheten och anställer personal.
Förslaget innebär också att årskort för småviltsjakt endast kan köpas av jägare bosatta i Arjeplogs kommun.
Övriga svenska jägare får lösa dygnskort till ett föreslaget pris av 450 kronor. Utländska jägare får lösa tillstånd från och med 16 september. Deras dygnskort måste köpas via en godkänd arrangör och priset är enligt förslaget 1 000 kronor per dygn.
När det gäller fiske föreslås att lokalbefolkningen får köpa årskort för ett hushåll till ett pris av 440 kronor. Fiskare ej bosatta i Arjeplogs kommun föreslås få möjlighet till fiske som tidigare, men till ett något högre pris, exempelvis 175 kronor per dygn och 1 300 kronor för ett årskort.
Finansiering av den föreslagna samverkansmodellen ska ske genom intäkter från jakt- och fiskeupplåtelser. År 2021 uppgick intäkterna från fiske och småviltsjakt inom Arjeplogs kommun till totalt cirka 3 miljoner kronor.
I förslaget uttrycks en förhoppning om att den lokala samverkansföreningen ska kunna bildas redan i år, och att arbetet med att förverkliga förslaget ska komma igång.
Men – för att förslaget ska kunna förverkligas krävs förändringar och beslut på högre nivå. Med det regelverk och den organisation som finns idag är en sådan här lokal förvaltning av småviltsjakt och fiske inte möjlig. En möjlighet som nämns är att länsstyrelsen beslutar att avstå från att göra upplåtelser inom Arjeplogs kommun, på samma sätt som man gjort inom Girjas samebys marker.
– Vår förhoppning är att Rádestitmodellen ska ges möjlighet att bli ett pilotprojekt där en lokal samverkansorganisation får överta ansvaret och intäkterna för upplåtelser av småviltsjakt och fiske. I många kommuner är jakt och fiske stridsfrågor, men här visar vi att man kan hitta lösningar på lokal nivå, i samförstånd, säger Malin Brännström, chef för Silvermuseet, som står som projektägare för Rádestit.
Länk till förslaget, och mer information om projektet, publicerat på Silvermuseets egen sida, finns här.