Hornavan – Sveriges djupaste insjö, trots att mer än tio meter försvunnit i de senaste mätningarna. Här utsikt över sjön från berget Áhkális. FOTO: Maria Söderberg
Att Hornavan är Sveriges djupaste insjö råder det, i alla fall än så länge, ingen tvekan om. Men exakt hur djup Hornavan är vet vi inte. Under många år har olika djup angetts i olika sammanhang, och de allmänt vedertagna uppgifterna har varierat mellan 221 och 226 meter, eller i vissa fall 230 meter.
Nu, efter SMHI:s mätningar den 16 mars i år, uppges Hornavans officiella djup till 210 meter.
– Med de moderna verktyg vi nu använt har mer exakta mätningar kunnat utföras, säger Ola Pettersson, chef vid SMHI:s avdelning Samhällsplanering, Vatten – Hydrologi.
Under mer än 100 år har vi fått lära oss att Hornavan är minst 221 meter djup. Ola Pettersson har gått tillbaka i historien för att försöka hitta ursprunget till de djupangivelser som finns.
En simtur på det djupaste, utanför Svartberget. Djupt är det fortfarande. Men enligt de nya mätningarna inte så djupt som vi fått lära oss. Hornavans officiella djup anges numera till 210 meter. FOTO: Johan Fjellström
År 1915 gav Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, ut en förteckning över lodade sjöar i Sverige. Där sägs att efter 210 lodningar, eller lodskott som det heter, har djupet i Hornavan fastställts till 221 meter. De mätningar som ligger till grund för den uppgiften gjordes i slutet av 1800-talet, av två herrar vid namn V. Wahlberg och K. Ahlenius.
I hänvisningarna sägs att uppgifter om djupförhållandena finns i V. Wahlbergs ”Notiser om djup och temperaturförhållanden i några lappmarkssjöar från Svensk fiskeritidskrift 1894” samt i K. Ahlenius artikel ”Sjöforskningar i Lappland”, publicerad i tidskriften Ymer 1901.
– Jag har inte hittat Svensk fiskeritidskrift från 1894 ännu, men Ymer från 1901 har jag hittat. Där skriver Ahlenius mycket vackert om det här, och beskriver miljön och och lodningarna, säger Ola Pettersson.
Av Ahlenius beskrivning framgår att han gjort minst tio mätningar mellan Svartberget och Rebnisudden, och där de två största djupen som uppmätts är 221 respektive 229 meter.
En tvärprofil mellan Svartbergets östra kant och nybygget Vaksnäs visade på ett största djup av 221 meter.
”På en lång sträcka utanför Svartberget, alltså ungefär på gränsområdet mellan urbergets graniter i öster och kvartsiten samt fjällskiffrarna i väster, håller sig största djupet på 220-221 m., vilket är den högsta djupsiffra, som hittills upplodats i någon svensk insjö. Äfven Wahlberg fann liknande djup vid sitt besök här 1892.”, skriver Ahlenius.
Under 1990-talet gjordes nya mätningar, för att kontrollera de gamla uppgifterna inför framtagande av en ny sjödjupskarta. Då användes ekolod, med vars hjälp man kan se strukturen på botten. Det visade sig att botten är platt, och att maxdjupet var 212 meter.
– Man använde också ett tungt blylod med stålvajer, och djupet uppmättes som mest till 212 meter, berättar Ola Pettersson.
SMHI:s sjökarta över Hornavans djupaste område.
Arbetet med att skapa en sjökarta över Hornavan blev sedan liggande i närmare trettio år, men nu har materialet hittats och kontrollerats ännu en gång, och resultatet efter de senaste mätningarna är att Hornavan förlorat ytterligare två meter, och nu är “bara” 210 meter djup. Hur är detta möjligt, är den fråga jag oundvikligen måste ställa.
– Jag har en teori om vad som hänt. De första mätningarna utfördes från båt, och en båt ligger inte stilla, vilket gör det omöjligt att göra en exakt mätning av djupet. Jag tror att en lodlina, även om den är av stål, kan böjas i en båge mellan sjöns yta och botten. Då ser det ut som om det är djupare än vad det i verkligheten är, och därför blev även mätningen från 1990-talet lite missvisande, säger Ola Pettersson. Nu har vi använt oss av modernare verktyg.
Den senaste mätningen, som utfördes den 16 mars i år, gjordes med tryckgivare.
– Den sänks ner till bottnen, och mäter exakt hur mycket vatten som finns ovanför den. Den mäter bara vertikalt rakt upp, den har koll på vattnets densitet och temperatur och bryr sig inte om undervattensströmmar eller båtar som rör sig. Det innebär att det inte kan bli något större djup än det verkliga, och här närmar vi oss riktigt bra djupmätningar.
En annan fundering som lyfts i sammanhanget är frågan om djuphålorna kan ha slammat igen under årens lopp. Hornavan är en stor sjö, dessutom reglerad, så det borde rimligtvis finnas en hel del undervattensströmmar.
– Vi har faktiskt pratat om det här, men vi har svårt att tro att det är så mycket slam, två meter på bara trettio år, säger Ola Pettersson.
Men – det finns förstås minst en ytterligare möjlig förklaring till de olika resultaten vid mätningarna, nämligen att man inte har hittat det allra djupaste stället vid de mätningar som gjorts under 1990-talet och i år.
– Vi har gjort tjugo-trettio lodskott i det här området, och det är förstås inte helt säkert att vi hittat det djupaste hålet. Vi tycker det här är intressant och om det finns någon som kan hitta ett ställe där djupet är större än 210-212 meter, och i så fall meddela oss exakt var det är, så vore det toppen, säger Ola Pettersson.