Ökad tillsyn, ändrade regler för öringsfångst och begränsningar av rödingfisket i Hornavan. Det var några av de frågor som diskuterades under onsdagens Fiskeforum på Silvermuseet i Arjeplog.
– Det är svårt att hitta fiskebevakare i Arjeplog, men tillsyn sker och vi jobbar på att förbättra organisationen och kunna ha ännu mer tillsyn, sade Dan Blomkvist, länsfiskekonsulent.
Länsstyrelsens fiskebevakning bygger på frivilliga insatser, med en samordnare och ett antal fiskebevakare i varje kommun. I Arjepog har det varit svårt att få till en fungerande organisation.
– Vi har en samordnare i Arjeplog och jobbar på att hitta fler som vill sköta fisketillsyn. Den som ställer upp får ett årskort för fisket, och ersättning för bränsle och resekostnader. Men tillsyn sker även här, i våras utfördes den med länsstyrelsens egen personal och hilikopter, säger Dan Blomkvist. Ett trettiotal personer mötte upp när kommunen, Argentis och projekt Rádestit bjöd in till diskussion om fisket i Arjeplog. Från Länsstyrelsen medverkade Dan Blomkvist och fiskehandläggare Anders Forsberg.
Ingela Edholm Forsberg, projektledare för Rádestit, berättade kort om projektet och dess mål, att ta fram en modell för en lokal och hållbar förvaltning av småviltsjakt och fiske. Hon redovisade också några av de synpunkter som hittills kommit fram i projektets diskussioner.
– Vi har pratat bland annat om att det behövs bättre tillsyn och fångstrapportering, att det behövs ett tydligt regelverk för husbehovsfiske och att man inte kan ha samma regler överallt, i vissa vatten behövs skärpta regler, berättade hon.
Anders Forsberg berättade om länsstyrelsens roll som förvaltare av fiskevatten ovan odlingsgränsen.
– Vi är Sveriges största upplåtare av fiskevatten, och agerar som fiskerättsinnehavare i tjugotusen sjöar. Ungefär sextio vatten i länet är undantagna från fiskeupplåtelse, för samebyarnas husbehovsfiske, av renskötselskäl, eller på grund av lågt fiskbestånd.
Dan Blomkvist berättade om en undersökning som utförts i en del av Dellikälven. En undersökning som resulterade i att denna sträcka tills vidare inte kommer att upplåtas för fiske.
– Det rör sig om en tjugo kilometer lång sträcka i övre delen av älven. En flugfiskesträcka med särskilda regler. Det är en fantastisk vacker älv, och besökstrycket är högt. Men det finns få ställen där fisken kan övervintra, och förutsättningarna för reproduktion är dåliga. Fisken växer bra, men det finns för få individer, och vill vi förbättra det här vattnet måste vi lägga sträckan i träda ett antal år, förklarade han.
I diskussionerna under mötet framkom en del kritik mot Arjeplogskortet, det fiskekort som länsstyrelsen säljer.
– Namnet gör att det är lätt att tro att kortet gäller för alla vatten, menade flera av deltagarna.
Det här har blivit ett problem för bland andra Arjeplogsströmmarnas fiskevårdsförening, som allt oftare möter turister som köpt Arjeplogskortet i tron att det gäller även det samhällsnära fisket i strömmarna.
Kritik riktades också mot att det inte sker en mer omfattande fisketillsyn, och mot de generella reglerna om minimimått på öring.
– Jag har fiskat med handredskap sedan 70-talet. I början var fördelningen sjuttio procent röding och trettio procent öring i de flesta vatten, idag är det tvärtom. Att man inte får ta upp småöring är helt galet. Vi måste värna vårt rödingbestånd, sa Albert Lestander.
Ett förslag om att freda rödingen i Hornavan under lekperioden diskuterades under kvällen, och landade i att mötet föreslog Länsstyrelsen att inte tillåta fiske i Hornavan från 1 september och fram till att isen lagt sig.