Återkommande uppföljningar med hjälp av elfiske visar att fiskeprojektet haft önskad effekt – föryngring av öring sker där lekbottnar skapats. Fredrik Holmström och Jan Isaksson undersöker en av bäckarna som rinner ut i sjön Labbas.
Fiskevårdsprojektet som inleddes i Rahppen-Labbas för tio år sedan har gett resultat. Föryngring av öring sker i de bäckar där lekbottnar skapats och restaurerats.
– Kunskaperna och erfarenheterna har blivit större och bredare. Både det praktiska arbetet som gjorts i området och de diskussioner som förts i Vattenrådet har lett till förändring och förbättring, säger Jan Isaksson, som representerat Piteälvens Vattenråd i projektet.
Projektet inleddes för cirka tio år sedan, med stöd av bland andra Världsnaturfonden, WWF. Syftet är att förbättra förutsättningarna för både fisk och fiske i sjöarna Rappen och Labbas.
Sjöarna tillhör Piteälvens vattensystem, och är reglerade i enlighet med en vattendom från 1937. I början av 1990-talet åtgärdades dammanläggningen vid Rappens utlopp för att göra det möjligt att utnyttja vattendomen och dämningsgränserna fullt ut för kraftproduktion.
Det innebar att Rappenströmmen torrläggs under hösten, och den nedströmslekande öringen som fanns och planterades ut i sjöarna inte längre hade någon möjlighet att återvända.
I fiskeprojektet har medlemmar i Rappen-Labbas intresseförening, med hjälp av Länsstyrelsen, Piteälvens Ekonomiska förening och Piteälvens vattenråd, bland annat undersökt förutsättningarna att skapa lekbottnar i bäckar som rinner ut i Labbas.
Nedströmslekande öring har ingen möjlighet att återvända till sjön Rahppen. Tack vare fiskeprojektet har utsättningarna av fisk ändrats till uppströmslekande öring. Ett bra exempel på hur lokal kunskap och erfarenhet kan användas för förändring, menar Jan Isaksson, representant för Piteälvens Vattenråd.
Detta kräver förstås uppströmslekande öring, och efter diskussioner i projektet har utsättningarna förändrats så att det numera sker utsättning av uppströmslekande öring istället för nedströmslekande. De nedströmslekande öringar som sattes ut tidigare vandrade ner i Rappenjåkk för att leka, men öringarna som sedan skulle vandra tillbaka upp i Rappen har inte kunnat göra det eftersom det saknas fiskväg förbi dammarna.
– Vattenrådet är inget beslutande organ. Det är en sammanslutning av olika intressenter i hela Piteälvens avrinningsområde. I Vattenrådet utbyter vi kunskaper och åsikter och tar tillvara lokal kunskap som förmedlas till Länsstyrelsen och andra berörda myndigheter. Projektet med Rappen-Labbas intresseförening är ett bra exempel på att lokal kunskap har kunnat påverka de enskilda aktörerna att ändra sina beslut, säger Jan Isaksson.
Varje fisk som tas upp vid elfisket mäts och dokumenteras. Undersökningarna visar att arbetet med att skapa lekbottnar har gett önskat resultat.
Lekbottnar har skapats och restaurerats i flera bäckar på södra sidan av Labbas. De inventeringar och uppföljningar som gjorts med hjälp av elfiske visar att lekbottnarna används av öring.
I år har man inom ramen för projektet även undersökt bäckar på norra sidan av Labbas.
– Där hittade vi ingen bäck med riktigt bra förutsättningar för öring att gå upp och leka, så vi kommer inte att lägga tid och energi på att skapa lekbottnar där, säger Mats Holmström, som representerar Rappen-Labbas intresseförening i fiskevårdsprojektet.
Det mesta talar för att dammanläggningen vid sjön Rahppens utlopp kommer att rivas. Exakt hur det kommer att se ut här då vet ingen idag. Jan Isaksson och Mats Holmström har varit engagerade i fiskeprojektet sedan starten för tio år sedan som representanter för Piteälvens Vattenråd respektive Rappen-Labbas intresseförening.
En annan fråga som man arbetat med i fiskevårdsprojektet är möjligheten att få en minimitappning i Rappenströmmen. Dit har man inte nått, men nu talar det mesta för att dammanläggningen kommer att försvinna, vilket innebär att det naturliga vattenflödet ska återskapas.
– All vattenkraft ska ha moderna miljötillstånd, och varje vattendom ska därför omprövas. När det gäller Piteälven kommer vi att ansöka om nya miljövillkor för kraftstationen Sikfors, och för återkallande av tillstånden för dammanläggningarna i Malmesjaure, Rappen-Labbas och Pieskejaure, säger Stefan Forsgren, affärsområdeschef Kraftsystem hos Skellefteå Kraft.
I förlängningen innebär det sannolikt att de tre dammanläggningarna kommer att rivas. Exakt hur återställningsarbetet ska ske eller vilka konsekvenser borttagning av dammarna orsakar vet ingen idag.
– Det man kan säga är att vattennivåer och flöden blir naturliga, och vidare utredningar pågår. När vi sammanställt dem och vet mer om konsekvenserna kommer vi att kalla till samråd och ge allmänheten information och möjlighet att ställa frågor, säger Stefan Forsgren.
Dammanläggningen vid Pieskejaure ligger i väglöst land i Arjeplogsfjällen. Att riva den och återställa området är, som Stefan Forsgren uttrycker det, en utmaning.
– Det finns utmaningar i det här, men den dammen är ju byggd där en gång så nog kommer vi att hitta bra lösningar för att avveckla den också, säger han.