Fredrik Gustafsson visar de områden som Vattenfall ska inventera i sommar. Anna Källström t h var den som informerade om planerna.
Vattenfall vill undersöka möjligheterna att etablera vindkraft på bland annat Luvliebe Storbatjvárrie sydost om Arjeplog. Vid Skogsallmänningens vårstämma informerade Anna Källström från Vattenfall om planerna.
– Två av de tre områdena är utpekade som potentiella vindbruksområden, och här uppfylls även andra viktiga kriterier, till exempel möjligheten att ansluta till elnätet. Vi vill titta på området i sommar, framför allt är det fågelinventeringar vi vill göra. Finns det till exempel havsörn är det svårt att gå vidare, sa hon.
Anna Källström berättade att man tittar på olika platser i flera kommuner, och att de områden man valt ut i Arjeplog ser väldigt lovande ut.
Det som presenterades under allmänningsstämman rör sig om ett större område på Luvliebe Storbatjvárrie, och två mindre på östra sidan av väg 95, Tjärraur och Allejaur.
– Utmaningen ligger i rennäringen och kanske den kommunala tillstyrkan. När vi har gjort inventeringarna i sommar återkommer vi och pratar med Fredrik (skogsförvaltare hos Arjeplogs Allmänningar, reds anm) och kommunen, och tar kontakt med samebyar som berörs, och vi behöver återkomma till er, sa Anna Källström till allmänningsdelägarna.
Fredrik Gustafsson poängterade att styrelsen inte sagt ja till en vindkraftsetablering.
– Det är en fråga för delägarna. Det styrelsen har gjort är att vi sagt ja till att undersöka möjligheten till vindkraft här. Om Vattenfall ser en möjlig väg framåt efter inventeringen kommer ni delägare att få ta ställning till det på en stämma.
Vindkraft på Allmänningens marker? Anna Källström från Vattenfall presenterade företagets planer på Skogsallmänningens stämma.
Hur många vindsnurror som kan bli aktuellt kunde Anna Källström inte svara på.
– Vi har inte pratat antal ännu, men det minsta vi har i dagsläget på ett område är tjugo. I Pajala till exempel har vi gått från den ursprungliga planen på 60 verk till 30 verk. Det beror på att det är så lång prövningstid för att få tillstånd att bygga. I Pajala tog det tio år och under den tiden har tekniken utvecklats så att vi kunde bygga färre kraftverk och samtidigt få mer ström.
Anna Källström menade att grön el kommer att bli en tillgång för kommuner som vill ha nya etableringar.
– Den omställning som sker är energikrävande, och om ni har grön el, och dessutom god tillgång på el, ökar det möjligheterna att ta emot ny verksamhet. El behövs överallt.
Hon nämnde också vätgaslagring som en framtida möjlighet.
– Vi behöver jobba mer med vätgaslösningar och lagring av energi. Men det är inte så långt borta, arbetet är påbörjat.
Både Skogs- och Nybyggesallmänningen sa ja till att delta i ett pilotprojekt med naturbaserad kolbindning. Beslutet innebär att styrelsen får teckna avtal med ett nyetablerat företag som vill arrendera drygt 1500 ha mark i upp till 30 år.
– Det handlar om skog som vi inte har för avsikt att avverka. Det är bland annat svåråtkomlig skog på myrholmar och skogskransar runt kala toppar. Fördelarna är att vi skulle få en avkastning på improduktiv areal, ett alternativ till traditionellt skogsbruk och att vi kan bidra till att skapa en marknad och en potential för delägarnas egna fastigheter. Det är en låg risk, inget insatskapital och ingen minskad produktiv areal. På trettio år rör det sig om 23 miljoner kronor på skog som vi normalt sett inte kommer att avverka, sa Fredrik Gustafsson när han presenterade ärendet.
Han betonade också att det finns nackdelar och svårigheter. Avtalstiden är lång, och ingen vet om det pris som diskuterats, 750 000 kronor per år, är rätt pris eftersom det rör sig om något helt nytt.
– Styrelsen anser att nackdelarna går att hantera i ett bra avtal. Vi behöver säkerställa att arrendet kan sägas upp och att priserna kan justeras, sa han.
Efter en kort diskussion inom Nybyggesallmänningen sa delägarna ja till att styrelsen får upprätta och teckna avtal. Även Skogsallmänningens delägare sa ja.