Rivas eller bevaras? Frågan ligger nu hos Länsstyrelsen, sedan Norrbottens museum överklagat rivningslovet. (ARKIVBILD)
Miljö-, Bygg- och Räddningsnämnden sa i oktober ja till att riva den gamla Nomadskolan, eller ABF-huset som det också kallas.
Beslutet har överklagats av Norrbottens museum, och ärendet ligger nu hos Länsstyrelsen.
”Byggnaden är en fysisk manifestation för samtidens samiska utbildningsförhållanden, synen på den samiska kulturen och ger genom sin placering, plan och gestaltning en inblick i rådande levnadsvillkor.”, skriver Norrbottens museum i sitt yttrande.
Det är drygt ett år sedan den byggnad som kallas för gamla Nomadskolan utrymdes. De senaste åren dessförinnan huserade studieförbundet ABF i byggnaden, tillsammans med ett antal föreningar och företag. Beslutet att tömma huset och kallställa det togs av fullmäktige 2019.
I oktober i år låg ansökan om rivningslov på MBR-nämndens bord. En ansökan som beviljades av nämnden, med motiveringen att huset är att betrakta som en uttjänt kontorsbyggnad. Här sägs också att byggnaden inte var nomadskola, utan skolhem för elever vid nomadskolan som fanns under åren 1947- 1975. I ärendebeskrivningen sägs att byggnaden är i dåligt skick och att kostnaden för drift och den renovering som krävs, är och blir oskäligt hög.
Norrbottens museum har yttrat sig i ärendet, och motsätter sig rivning av huset med hänvisning till byggnadens kulturvärde. ”Arjeplogs historia präglas starkt av den samiska närvaron, något som naturligt är svårt att avläsa i Arjeplogs byggda miljö. Den samiska kulturen måste förstås både med ett materiellt och ett immateriellt värde. En del kulturyttringar kan bestå i byggnadens funktion och historia, snarare än fysiska gestaltning.”
– Nomadskolan berättar på ett påtagligt sätt vad som hänt här, och därför har vi överklagat beslutet om rivningslov, säger Marcus Bengtsson, byggnadsantikvarie vid Norrbottens museum.
Kommunens egen Samhällsbyggnadsenhet ställde sig bakom yttrandet och föreslog avslag på ansökan om rivningslov för byggnaden.
Kommunens fastighetschef säger i sitt svarsyttrande att det inte går att hävda någon byggnadsteknisk eller designmässig särprägel som är värd att bevara. ”Förutom en träskylt med namnet Nomadskolan kan man varken i den inre eller yttre miljön förstå eller tänka att den härrör till den samiska kulturen eller närvaron…Sammantaget utifrån byggnadens skick, system och teknikinnehåll ger det relativt höga driftkostnader.”, skriver han, och yrkar bifall till rivningslov.
Nämnden sa ja till att riva huset, och Norrbottens Museum överklagade beslutet till Länsstyrelsen.
– Kulturvärden kan vara immateriella, och huset berättar en historia bara genom att finnas där. Det vittnar om något som vi behöver förstå. Det hör ihop med hur man behandlat nomaderna. Enligt lag måste byggnader hållas i skick, men vi har inte lagt något krav om att det ska återställas i ursprungligt skick. I min mening kan man fortsätta använda det som man gjort de senaste åren. Det finns stöd och bidrag att söka, bland annat kan man söka pengar hos Länsstyrelsen för att hålla liv i sådana här byggnader, säger Marcus Bengtsson vid Norrbottens museum.
Nämnden sa ja till ytterligare en ansökan om rivningslov vid samma möte. Den ansökan gäller en privatägd gammal träbyggnad på fastigheten Renen 9. Även här motsatte sig Norrbottens museum en rivning.
– Den byggnaden ingår i vårt agrala kulturarv, och det finns väl dokumenterat, så vi ser inte lika allvarligt på att den byggnaden rivs och har inte överklagat det beslutet. Men när det handlar om det samiska kulturarvet måste man spetsa öronen och se vad det rör sig om på riktigt. Det finns mycket kvar att lära och förstå där, säger Marcus Bengtsson.