Ingela Bergman, Silvermuseet/INSARC, har tilldelats nya forskningspengar för att utreda lappskattelandens framväxt och utveckling. FOTO: Gry-Helen Sivertsen
Vetenskapsrådet har tilldelat Ingela Bergman, docent i arkeologi och forskare vid Silvermuseet/INSARC medel till ett forskningsprojekt om lappskattelandens utveckling från förhistorisk till historisk tid.
– Frågor om hur samiskt landskapsutnyttjande har varit organiserat före den svenska statens intåg i Sápmi är viktiga pusselbitar för att förstå samisk markanvändning och samiska samhällssystem i äldre tid. Men det är också frågor med hög aktualitet i dagens samhälle, och vi behöver definitivt mer kunskap om samisk historia, inte minst som grund för välinformerade beslut och diskussioner som berör mark- och resursanvändning, säger hon.
Målsättningen är att fylla den rådande kunskapsluckan om lappskattelandens framväxt genom att utreda hur mark och resurser fördelats i äldre tiders samiska lokalsamhällen i den svenska delen av Sápmi.
– Denna forskningsidé har växt fram under lång tid, och jag är otroligt glad att vi nu får möjlighet att gå djupare in i temat, säger Ingela Begman.
Forskningsprojektet ska pågår i tre år, och startar den 1 januari. Det är tvärvetenskapligt, med fokus på arkeologi och skogshistoria. I projektet finns, förutom Ingela Bergman, även Lars Östlund, professor i skogshistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet och Markus Fjällström, arkeolog och forskare vid Stockholms Universitet och Universitet i Oulu/Uleåborg.
– Vi har sett att de tvärvetenskapliga samarbetena höjer kvaliteten på forskningen, då samma frågeställning blir belyst ur flera synvinklar samtidigt, säger Ingela Bergman.
I projektet kommer de olika typer av spår som avsatts i samiska kulturlandskap i äldre tid att analyseras genom att kombinera de två vetenskaperna.
– Arkeologiska lämningar läggs samman med skogshistoriska spår och blidar underlag för analyser av bosättnings- och nyttjandemönster, strategiska resurser och säsongvariation, säger Ingela Bergman.