Oskar Stålnacke, Madelene Aheinen Westerlund och Erik Quist hoppas att alla som har rösträtt tar tillfället i akt och deltar i folkomröstningen om gymnasiets framtid.
Arjeplog behöver framtidstro, en vilja att satsa på utveckling och ökad folkmängd – inte en nedläggning av gymnasiet och beslutsfattare utan visioner. Det menar Madelene Aheinen Westerlund, Erik Quist och Oskar Stålnacke.
– Vi har inte sett en sådan här expansion i norra Sverige på väldigt länge, det sker stora etableringar och satsningar nu. Vi behöver beslutsfattare i vår kommun som inte bara ser nedåtgående trender, utan som vågar sätta höga mål och jobba för att nå dem. Jag får känslan av att man tänker ”just nu är vi så här många invånare, vårt mål är att vi ska vara så här få om ett antal år”, säger Oskar Stålnacke.
Det är snart ett år sedan beskedet om en planerad avveckling av Hornavanskolan kom. Förslaget var att inga elever skulle antas från och med denna höst. Två ungdomar, Ottilia Wiklund och Sascha Lango överlämnade en lista till politikerna med drygt 800 namnunderskrifter som protest mot nedläggning av gymnasiet. Listan föranledde ingen åtgärd från politiskt håll, men det här blev startskottet för det så kallade Folkinitiativet, där Erik Quist är en av de drivande krafterna.
– Den nonchalans ungdomarna och deras engagemang möttes av var droppen som fick bägaren att rinna över. Deras lista viftades bort för att den inte var formellt korrekt, och därför gjorde vi en ny namninsamling som politikerna inte kunde nonchalera, säger han.
I december förra året beslutade kommunstyrelsen så att öppna för elevintag även 2021. Fyra månader senare sa fullmäktige ja till att genomföra en kommunal folkomröstning om Hornavanskolans framtid. Valsedlarnas utformning har vållat en hel del debatt, framför allt i sociala medier.
– Det här är politikernas folkomröstning, inte folkets, sa Erik Quist när texten på valsedlarna fastställts av kommunfullmäktige.
På valsedlarna finns tre alternativ: ”Ja till att vi verkar för att starta ett fjärrgymnasium med både yrkes- och studieförberedande program i Arjeplog”, ”Ja till att vi ska driva Hornavanskolan, detta kan komma att finansieras med neddragningar i andra verksamheter i första hand och i andra hand en skattehöjning.” samt ”Jag tar inte ställning i frågan.”
– På valsedeln finns ett hot om skattehöjning ifall Hornavanskolan ska drivas vidare, men det finns ingen som kan säga att vi slipper skattehöjning om vi kör fjärrgymnasium. Om politikerna fortsätter på den inslagna vägen kommer skattehöjningen att bli oundviklig, oavsett om vi har ett gymnasium eller inte, säger Erik Quist.
– Jag tror att vi sätter oss i en väldigt svår situation om vi lägger ner gymnasiet, och jag skulle säga att vi har inte råd att göra det. Om du inte har en egen ambition och vision blir du en del av någon annans, och ungdomarna är vår största tillgång. De andra resurserna har vi redan gett bort, menar Oskar Stålnacke.
En nedläggning av Hornavanskolan skulle sätta Arjeplog i en svår situation, menar Oskar Stålnacke. – Arjeplog blöder, och med en nedläggning av gymnasiet går vi med på att förblöda. Ungdomarna är vår största tillgång, säger han.
Oskar är själv en före detta elev och marknadsförare vid Hornavanskolan. Han kom hit från Borlänge 2002 för att gå BST, och träffade då Rebecca, som blev hans fru. Efter studierna har de bott i Stockholm och utomlands, men för drygt tio år sedan kom de tillbaka till Arjeplog.
– Jag vill bo kvar här, och jag vill att mina barn ska kunna göra det. Men jag är inte med på noterna i den här frågan, och därför stöttar jag Folkinitiativet. Varför lägger man pengar på att lägga ner istället för att satsa på utveckling? Varför jämför vi oss och tar rygg på de kommuner som minskar, istället för att lära oss av och ta rygg på de som ökar invånarantal? Jag vill se politiker som vill och våga satsa och jobba för utveckling. Det är förstås ett arbete som behöver ske på flera nivåer i samhället, men det måste finnas en politisk vilja.
Tillsammans med Rebecca har Oskar Stålnacke två barn, hus och företag i Arjeplog.
– Under de här åren har vi haft runt tvåhundra anställda, många av dem gymnasieelever. Vi hade inte kunnat driva och utveckla våra verksamheter och företag utan dem. Och vi är inte ensamma, det är många företag och verksamheter som påverkas om ungdomarna försvinner.
Oskar Stålnacke funderar också över varför man, som han uttrycker det, bara ser den nedåtgående trenden när det gäller elevantal.
– Som jag ser det är vi tillbaka på det elevantal som fanns i början, då rörde det sig om ett åttiotal elever. När beslutet att öppna gymnasiet här togs kunde ingen förutse hur många elever som skulle komma sedan, när BST och marknadsföringen satte igång, men man valde ändå att satsa. Jag skulle vilja att diskussionen handlade om hur vi ska komma tillbaka till ett högt elevantal igen, inte om en nedläggning.
Folkomröstningen som sker den 19 september är inte den folkomröstning som Folkinitiativet ville ha. Men de uppmanar ändå alla med rösträtt att gå till valurnorna och säga sitt.
– Om inte Folkinitiativet funnits hade nedläggningen redan varit ett faktum. Det är jätteviktigt att delta i folkomröstningen, det handlar om ett val mellan en framtid i Arjeplog eller en avveckling, säger Erik Quist.