Snö och vatten gjorde Arctic Circle Race från Mávasjávrre till en hinderbana.
Först i mål var Adam Bitén, Skellefteå, med tiden 2.31.34.
– Det var ett helt fantastiskt lopp! sa han efter segern.
– Det var en tjusning att flygas ut till startplatsen och sedan att springa tillbaka i det tekniskt kluriga spåret. Naturen är storslagen. Jag sprang med ett leende på läpparna.
Solen stekte. Det blev ett krävande fjällopp mellan Mávasjávrre och Guoledis vid Silvervägen. 27 km väntade löparna som flögs ut med helikopter. I dessa coronatider var säkerhetsföreskrifterna tydliga: munskydd, handsprit, fler startgrupper och sedan hålla avstånd. Visserligen var det sol, men det som blev tufft för löparna var de bitvis stora snöfläckarna och vattnet som gjorde stigen till en hinderbana.
Herrklassen vanns av Adam Bitén, Skellefteå, med tiden 2.31.34, och damklassen av Victoria Enberg, Piteå. De mottogs med jubel vid målgången. Den begränsade publik som samlats var imponerad.
– Åh! Det var ett oerhört jobbigt lopp, men också väldigt mäktigt med storslagen fjällmiljö, sa Victoria Enberg som kom i mål på tiden 3.10.14.
Till vardags arbetar hon som polis i Piteå älvdal. Det här är hennes fjärde lopp i Arjeplogsfjällen. De tidigare tre som hon deltagit är den mindre versionen av Arctic Circle Race som går av stapeln i augusti.
– Det var häftigt vara i fjällen nu när det tinar. Vid sjön Ikkes var det stora flöden och jag sjönk ned till midjan på ett ställe. Trots att det var tävling kunde jag inte låta bli att stanna och se på den strida forsen intill. På snöfläckarna var det som att springa i ett grustag. Jag rekommenderar alla att göra detta, en rejäl upplevelse!
Adam Bitén blev överraskad av snön, men glad att han deltog. När han inte springer arbetar han som jurist på myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd i Skellefteå.
– Det var en tjusning att flygas ut till startplatsen och sedan väldigt roligt att springa tillbaka i det tekniskt kluriga spåret. Det är här verkligen olikt annat annat jag gör i löpningen. Vid ett ställe vid sjön Ikkes sprang jag litet fel och fick ta några simtag, men det var ingen fara. När man springer i en klunga och tävlar får man lätt tunnelseende. Terrängen var egentligen snäll, men snön gjorde att man fick kämpa litet extra. Snökanterna gjorde att jag skrapade benen.
Han ger en eloge till arrangörerna.
– Det är så många lopp som är inställda nu, men det här kändes bra eftersom formatet var litet. Säkerhet var bra med tanke på pandemin. Ja, det var helt enkelt gemytligt.
– Varför vann just du?
– I vår förstagrupp var vi nog rätt jämna, men jag hade en bra dag och jag tror att jag tekniskt klarare terrängen bättre än Fredrik Liljesäter från Trollhättan. Det var helt enkelt en bra känsla hela vägen och jag sprang med ett leende på läpparna. Naturen är dessutom storslagen.
Anton Högberg, Experience Arjeplog, som var med och la banan, var mycket glad över de som kom och tävlade.
– Några backade ur i sista stund, men det var ändå 26 som anslöt. Vi har att ta hänsyn till en pågående pandemi och försöker tänka igenom varje steg. Nu kunde vi sprida ut startfältet.
Han tycker att Arjeplogs fjällvärld passar utmärkt för terränglopp med sina fjällplatåer där man möter högalpina marker.
– Men det som imponerade var förstås löparna. Att ta den här sträckan på de tider som de presterade är mer än jag trodde var möjligt med tanke på snöläget.
TEXT OCH FOTO: MARIA SÖDERBERG