Saknar information. Elisabet Lestander efterlyser en handlingsplan och en manual för hur jägarna ska agera när en fälld älg visat sig ha CWD. – Vi får dra fram informationen, säger hon.
Frågorna kring CWD hopar sig och kritiken mot framför allt den bristfälliga informationen från myndigheterna växer hos jägarna. Det jaktlag som fällt och hanterat den älgko som visat sig bära på CWD har fortfarande, två dygn efter att de fått analyssvaret, inte fått klara direktiv hur de ska agera.
– VI får försöka använda sunt bondförnuft. Det verkar inte finnas någon handlingsplan, jag har legat på hela tiden för att försöka få information. Vi får inte alla svar, men målet är att det här ska innebära att det skapas en manual, att vi banar väg för andra jaktlag, säger Elisabet Lestander, ordförande i Jägareförbundet Arjeplog och medlem i det aktuella jaktlaget.
Ett dygn efter provsvaret kom en begäran om att slaktresterna, som då legat ute i skogen drygt en vecka, skulle täckas över. Samtidigt som Ulf Ottosson utförde det uppdraget, kom beskedet att slaktresterna skulle hämtas upp och skickas till SVA.
Älgkon som visat sig ha CWD fälldes den 9 september. Analysresultatet meddelades muntligt till jaktlaget sent på eftermiddagen den 17 september. Då var älgkon redan styckad och delad, och slaktresterna låg ute i skogen.
I ett pressmeddelande den 18 september från SVA och Jordbruksverket meddelades att det inte finns någon enskild analysmetod för att fastställa om det rör sig om en smittsam variant av sjukdomen. I pressmeddelandet säger också veterinärinspektör Maria Cedersmyg att det krävs mer kunskap innan eventuella beslut om långsiktiga åtgärder fattas.
– Det som skiljer den här kon från de två som hittades i våras var att den inte uppvisade några sjukdomstecken, och att den här bara var ungefär nio år, konstaterar Elisabet Lestander.
Hon poängterar också vikten av att jaktlagen skickar in prover för CWD-analys.
– Om tre av hundra testade älgar i Arjeplog har CWD, finns det säkert fler. Man vet inte mycket om sjukdomen, och det är väldigt viktigt att den kartläggs så att vi kan få kunskap, säger hon.
På onsdagskvällen kom en begäran om att jaktlaget skulle täcka över slaktresterna som låg ute i skogen. Det skedde på torsdagsförmiddagen. Samtidigt kom beskedet att en distriktsveterinär från kusten skulle komma till Arjeplog.
– Vi vet inte riktigt vad han ska göra eller hämta, han skulle få instruktioner från SVA under resan upp hit, berättade Elisabet Lestander.
För jaktlaget har, förutom många frågor, även en del praktiska problem uppstått. Sedan älgkon fällts, hängts, styckats och delats, har ytterligare en älg fällts. Den hänger för närvarande i samma lokal som älgkon hängde, men jaktlaget vet inte hur styckningslokalen ska rengöras, eller om denna älgkropp ska anses otjänlig att äta även om provsvaret är negativt.
Lagmedlemmar samlade in de redskap som använts vid hantering av den smittade älgkon för rengöring och klorbad under torsdagen. Hur de redskap som inte kan läggas i klorbad, exempelvis köttkvarn, ska hanteras är oklart, liksom var de älgar som fälls vid fortsatt jakt ska hängas och styckas.
– Vi har fått muntliga instruktioner från SVA om att använda oss av mekanisk rengöring och klorbad. När det gäller älgkroppen som hänger, väntar vi fortfarande på svar från Livsmedelsverket om den anses tjänlig eller ska kasseras, säger Elisabet Lestander.
– Jag räknar med att vi fortsätter jakten som planerat på lördag, vi får försöka lösa de problem som uppstått, säger lagets jaktledare Henrik Finnsson.
Arjeplognytt har inte lyckats få kontakt med någon representant för Jordbruksverket.