Inför runt tvåhundra jägare demonstrerade Erik Ågren, SVA, hur CWD-prov ska tas ur ett älghuvud. Maria Cedersmyg, Jordbruksverket, filmade proceduren för att visa den på stor skärm.
Risken för att det ska finnas en smittsam variant av CWD (Chronic Wasting Disease) i Arjeplog bedöms som liten, men ovissheten gör det viktigt med en omfattande undersökning. Förhoppningen är att alla älgar som fälls i höst inom det älgskötselområde där Arjeplog ingår ska kunna testas.
Torsdagskvällens jaktmöte, där representanter för både Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) och Jordbruksverket fanns på plats, var välbesökt.
Det finns inga säkra uppgifter om vilken typ av CWD som påträffats hos två älgar, i Arjeplog och Arvidsjaur, men det mesta tyder på att det inte är en smittsam variant.
I våras konstaterades att en 16 år gammal älgko som avlivats väster om Arjeplog drabbats av CWD. Det var första gången sjukdomen påvisades i Sverige. En tid senare kom beskedet att ytterligare en 16 år gammal älgko, vid Abraure i Arvidsjaurs kommun, drabbats av samma sjukdom.
CWD är en prionsjukdom som angriper det centrala nervsystemet, och sjukdomen kan uppstå spontant hos äldre djur men det finns även en smittsam variant, som påträffats bland annat i Norge.
– Vi hoppas på en variant som uppstår spontant hos äldre djur, och det vi vet hittills tyder på att det är så. Men ingen myndighet kommer att säga att det är så, eller att det är ofarligt att äta kött från ett smittat djur, förrän vi vet säkert, sa Erik Ågren från SVA.
– Om det finns en smittsam variant vill vi sätta in åtgärder, och om det är en spontant uppkommen variant måste vi kunna övertyga både oss själva, alla myndigheter och omvärlden om detta, fortsatte han.
Hur ska CWD-provtagningen göras? Eric Ågren och Maria Cedersmyg visade och förklarade för jägarna i Arjeplog.
Tillsammans med Maria Cedersmyg från Jordbruksverket demonstrerade han hur provtagningen ska ske. Hjärnstam och lymfknutor från varje älg ska skäras loss, packas på ett särskilt vis och sedan skickas med post till SVA. För åldersbestämning ska även underkäke, med både kind- och framtänder med.
Helst av allt ska alla delar av djuret sparas, och hållas åtskilt från andra slaktkroppar, till provsvaret har kommit.
– Slaktresterna ska sparas, för om djuret är smittat ska allt destrueras. Kan man inte ta hem slaktresterna från skogen så får vi leva med det, men det handlar om att ju färre prioner vi har i skogen, dess bättre är det, sa Maria Cedersmyg.
Magdalena Rosie var en av de som testade att själv skära ut hjärnstam och lymfkörtel från ett av de lammhuvuden som tagits med till jaktmötet. Förhoppningen hos SVA och Jordbruksverket är att prover från samtliga älgar som fälls i höst ska skickas in för CWD-analys.
På frågan om hur jaktlagen praktiskt ska hantera köttet och styckningen svarade Maria Cedersmyg att det bästa och ur CWD-hänseende mest praktiska är att stycka en älg i taget och rengöra lokaler och utrustning mellan varje slaktkropp. Hon sa också att det är upp till varje jaktlag och jägare att själva bedöma hur de ska göra.
– Det blir en del krångel, och jägarna får själva bedöma och bestämma hur mycket de vill krångla. Men som jag ser det är det inte ett oöverkomligt besvär att hålla isär de olika djuren medan man väntar på provsvaren. Man kan stycka och dela upp flera älgar, men märka dem på olika sätt, och förvara dem åtskilda i frysboxen.
Maria Cedersmyg poängterade också att huvudet ska följa med kroppen i de fall älgen säljs till ett slakteri.
– Säljs den är det slakteriet som ska göra provtagningen, och då måste huvudet sitta kvar, sa hon.
Målet är att samtliga vuxna älgar som fälls inom det älgskötselområde som omfattar Arjeplog och Arvidsjaur ska testas.
– Det är runt 800 älgar, och jag måste ju hoppas att vi får in så många som möjligt, helst alla av dessa. Ingen är skyldig att skicka in prover, men man gör det ju egentligen för sin egen skull och det finns många skäl att hjälpa till. Man trodde ju länge att galna ko-sjukan var ofarlig, men ack så fel det var och ack så fel det blev. Om vi kommer i mål kan vi säkerställa vilken typ av CWD som finns här, och förhoppningen är förstås att vår teori att den inte är smittsam stämmer, säger Maria Cedersmyg.