Vatten, vatten, bara vanligt vatten…både i bäcken och i skorna… Midas Wikström och Fredrik Holmström arbetade i två dagar med att skapa och förbättra lekbottnar för öring i Fäbodbäcken, ett tillflöde till sjön Labbas.

Att skapa och förbättra lekbottnar för öring är en åtgärd som ser ut att ge bra resultat i Rappen-Labbas. Dessutom är det ett rätt roligt arbete.

-Jag vill gärna vara med nästa år igen, säger Midas Wikström, som var med och iordningställde totalt sex stycken lekbottnar i ett av tillflödena till sjön Labbas.

 

Edvin Persson och Fredrik Holmström undersöker bäckens botten för att se om det är möjligt att anlägga en lekplats för öring här.

Arbetet med att förbättra befintliga och skapa nya lekbottnar i Rappen-Labbas området startade 2014, som en del av ett större projekt med Rappen-Labbas Intresseförening som huvudman. Projektet hade då stöd av bland andra Världsnaturfonden, WWF, och syftet var att förbättra den ekologiska statusen i sjöarna och de vattendrag som ansluter till Rappen och Labbas. En av satsningarna de första åren var att lära föreningens medlemmar att skapa bra lekplatser för öring.

De tillflöden som inventerats har visat sig ha god potential för öringreproduktion, och de elfiskeundersökningar som gjorts efter 2014 visar att åtgärdsarbetet har gett resultat. Nya och restaurerade lekbottnar används av öring. Däremot hittades år 2015 inte ett spår av de tvåtusen öringar som i enlighet med regleringsdomen satts ut i ett av sjön Labbas tillflöden, vilket förvånade såväl föreningsmedlemmarna som Stefan Stridsman, Länsstyrelsen, och Jan Isaksson, ordförande i Vattenrådet och Pite Älv Ekonomisk förening.

En bäck behöver inte vara varken bred eller djup för att öringen ska leka. Men det måste finnas lämpliga lekbottnar, det vill säga ställen med lämplig vattenföring och en grusbädd där rommen kan läggas. Det arbete som medlemmar i Rappen-Labbas Intresseförening utför med att förbättra befintliga och skapa nya lekbottnar sker med handkraft och på ideell basis. Större stenar flyttas åt sidan, och gruset på bäckens botten friläggs med hjälp av olika verktyg.

Fiskevårdsdagarna är också ett av de årligt återkommande tillfällen när föreningens medlemmar träffas och umgås. Gemensamma måltider och samtal vid elden i Vuojatkåtan är en viktig del av föreningsverksamheten.

-Jag är säker på att det här är bra för framtiden, säger 16-årige Fredrik Holmström, som varit med och arbetat med lekbottnar varje år sedan 2014.

 

 

0
Would love your thoughts, please comment.x
()
x