Kampen om Nasafjäll

”Välkommen till Nasa samiskt moratorium” Den skylten mötte de som gick upp på Nasafjäll för att se området där företaget Elkem AS vill starta kvartsbrytning. Ingemar Israelsson, Svaipa sameby, konstaterar att projektet skulle omöjliggöra fortsatt renskötsel i området.

Renskötsel eller gruvverksamhet på Nasafjäll? Frågan ställs nu på sin spets när företaget Elkem AS har begärt expropriation för att kunna påbörja kvartsbrytning i ett område där tre svenska samebyar och ett norskt reinbeitesdistrikt bedriver renskötsel.

Företaget säger sig vilja ha dialog, samförstånd och avtal med samerna, samtidigt som de står fast vid sin ansökan om expropriation.

-Jag kan säga redan nu att med de planer som ni har finns inga möjligheter att vi ska kunna använda det här fjället för renskötsel, sa Ingemar Israelsson, ordförande i Svaipa sameby vid en syn i området.

Sara Ajnnak, Svaipa sameby, välkomnade delegationen till Svaipas, Semisjaur-Njargs och Grans moratorium med jojk och tal. -Det här är våran mark, och så länge det finns planer på att det ska finnas en gruva här kommer vi att kämpa emot, sa hon.

Kampen om Nasafjäll är inte ny, men den tog ny fart den 19 juni. Det var då norska Nærings- och fiskeridepartementet bjudit in till en vandring och syn i området, med anledning av ansökan om expropriation från Elkem AS. Samerna har deklarerat moratorium och självbestämmande över området, och vid en manifestation på fjället förklarade de att någon gruvverksamhet inte kommer att tillåtas här. 

-Idag får ni vandra fritt i våra marker, men ingen gruvverksamhet är tillåten här, för nu och i all framtid, sa manifestationens taleskvinna Sara Ajnnak.

Tobias Jonsson, Grans sameby, framhöll Nasafjälls variationsrika miljö, som ger renen möjlighet att hitta bete och betesro i alla väder under alla årstider. -Nasafjäll erbjuder allt, från skog till högfjäll, och renen behöver den variabeln, sa han.

Det aktuella området ligger på den norska sidan av riksgränsen, och nyttjas för renskötsel året om av de tre svenska samebyarna Semisjaur-Njarg, Svaipa och Gran samt av norska Saltfjellet Reinbeitesdistrikt.

Platsen är inte långt ifrån den gamla silvergruvan på Nasafjäll, som fortfarande fyrahundra år efter att gruvbrytningen upphörde, utgör ett stort miljöproblem på grund av bland annat bly och arsenik i vattendragen.

Här finns också det som anses vara en av Norges största och viktigaste kvartsfyndigheter, och den vill Elkem AS nu ta vara på. Brytningen planeras ske i ett öppet dagbrott med sprängning en gång i veckan, och i anslutning till brytningsområdet ska materialet krossas ned till storleksordningen 15-100 mm. Uppskattningsvis 45 lastbilar per dygn, á 28 ton, ska köra ut det krossade materialet från Nasafjäll längs den drygt 7 kilometer långa väg som planeras från brytningsområdet ner till E6. Verksamheten på fjället ska pågå 6-8 månader per år, och beräknas räcka i cirka 30 år.

Ett monument för att synliggöra och hedra de samiska rättigheterna på Nasafjäll. Mässingsringen anses ha magiska krafter, och tanken är att den ska skydda fjället från exploatering.

I oktober 2017 sände Elkem AS in sin ansökan om expropriation av nödvändiga rättigheter för att etablera kvartsbrytning på Nasafjäll.

”I en situasjon hvor det pr. i dag er helt uvisst om, og eventuelt når, det vil kunne komme i stand noen avtale med Saltfjellet Rbd. og samebyene om tilgang til området, er Elkem henvist til å måtte søke om ekspropriasjon og forhåndstiltredelse. ” skriver Elkem AS i sin ansökan. I ansökan står det också att verksamheten kommer att skapa 35-49 arbetstillfällen.

Sigrid Dahl Grönnevet, avdelningsdirektör på Nærings- och fiskeridepartementet, förklarade för deltagarna att syftet med vandringen på Nasafjäll i första hand var att få veta hur rättighetsinnehavarna brukar området.

Representanter för bland annat Naturvernforbundet, Norske Samers Riksförbund, Svenska Samernas Riksförbund, Fylkesmannen i Nordland och Arjeplogs kommun deltog vid den träff och vandring med syn i området som norska Nærings- och fiskeridepartementet bjöd in till. 

Träffen inleddes på Saltfjellshotellet, där företaget Elkem, samebyarna, reinbeitesdistriktet och andra inbjudna fick tillfälle att kortfattat ge sin syn på saken. 

En av de första talarna var Ole Selsås, Elkem AS. Han berättade att kvartsen från Nasa har hög kvalitet och är tänkt att användas för fortsatt utveckling av solcellsprodukter. Han framhöll också fördelarna med närheten till företagets smältverk i Mo i Rana och Bodö.

Silje Ask Lundberg, Naturvernforbundet, instämde i att det är miljövänligt att använda råvaror som finns i närheten, men hade också kraftfulla invändningar mot gruvverksamheten.

-Man kan inte se miljövänlighet som något isolerat, det handlar om helheten i projektet. Det här rör sig om ett naturområde som ligger mitt mellan en nationalpark och ett landskapsvernområde, och fjällräven har lyor här. Jag vill också poängtera att man inte kan behandla det här som en traditionell näringskonflikt, för det är det inte. Rennäringen är inte en näring som alla andra, den handlar om mer än så. 

Första stoppet. Per Thomas Kuhmunen visar och berättar hur området brukas och vart renarna rör sig.

Per Thomas Kuhmunen, Saltfjellet reinbeitedistrikt, presenterade Nasafjäll som ett område som brukats för renskötsel i tusentals år, i dagsläget av 210 personer i 62 företag samt ett stort antal renar. Han uttryckte också en oro för att gruvverksamheten både genom de störningar den innebär och genom de ökade transporterna skulle orsaka ännu fler trafikdödade renar.

FOTO: Maria Söderberg. ”Jag börjar förstå hur boxaren känner sig när han går in i survival mode, när han tar emot slag från alla håll och bara orkar försöka hålla sig på benen tills ronden är slut och man får återhämta sig och komma igen i nästa rond.” Anders Erling Fjällås, ordförande i Semisjaur Njarg sameby pressas från flera håll. Vinterbetet i Västerbotten hotas av vindkraft i Råliden, vinterbetet i Norrbotten hotas av gruvplaner i Laver, precis som sommarbetet i Nasafjäll.

Anders Erling Fjällås valde renens perspektiv när han skulle kommentera gruvverksamheten. 

-Utifrån våra erfarenheter kan vi anta att renen kommer att känna av vibrationer i marken av sprängningar och tung trafik. Att renen kommer att både se och höra sprängningar och tung trafik. Vi kan på goda grunder anta att renen kommer att känna smaken i sina betesväxter av det damm som kommer att spridas med vinden. Vad blir konsekvensen av det? Rimligtvis att renen helt enkelt lämnar Nasafjäll och området blir obrukbart för renskötsel.

Per-Olof Nutti, ordförande för svenska Sametinget, var en av de talare som riktade kritik mot bristfällig information. 

-Det viktigaste verktyget i sådana här sammanhang är information. Jag är ledare för mitt folk och jag talar för dem. Samiska näringars behov av land och vatten får inte åsidosättas av kortsiktiga exploatörer. Visst är vi också i behov av det storsamhället erbjuder, men vi har en näring som måste respekteras. Den näringen måste ha rätt att ta del av information och den har rätt att säga nej om en exploatering inskränker för mycket på rättigheterna.

Även Arjeplogs kommunalråd Britta Flinkfeldt kommenterade informationsbristen. Hon fick kännedom om expropriationsansökan via samebyarna, och var själv den som informerade länsstyrelsen i Norrbotten.

-Vi har inte fått det här som ett ärende på vårt bord, vilket är märkligt eftersom vi har näringsidkare som berörs. Vi funderar också på miljökonsekvensbeskrivningen eftersom vi på svensk sida av Nasafjäll mer eller mindre har en miljökatastrof i den gamla gruvan, där man efter 400 år fortfarande inte kan dricka vattnet, sa hon. 

I regn, blåst och dimma gav sig deltagarna sedan ut på Nasafjäll, för att på plats se och försöka förstå hur området brukas idag.  Vandringen upp och ner på Nasafjäll, med några stopp för frågor och diskussioner, tog ungefär sex timmar.

-Det är ett speciellt fjäll, och jag vill uppmana er att titta på växtligheten när ni går här. Ungefär 250 betesväxter står på renens meny, och huvudmenyn består av mellan trettio och femtio växter. Alla finns här, sa Ingemar Israelsson.

”Det här är en symbol som gör ett väldigt starkt intryck, och när jag står här, i de här markerna, känner jag mig trygg.” Olof Anders Kuhmunen deltog i manifestationen på Nasafjäll.

Ungefär halvvägs upp på fjället hade en grupp samer förberett en manifestation och satt upp ett symboliskt monument med en stor mässingring. 

Sara Ajnnak jojkade och talade för samernas rättigheter förr, nu och i framtiden.

-Jag har känt kraften från marken, styrkan i vinden och i hjärtslaget i mitt bröst. Jag har följt stigen till gamla Nasagruvan. Där har mitt hjärta känt smärta och tankar vaknat till liv. Det är våra förfäder, fjället och våra barn som kallar på oss nu. 

Olof Anders Kuhmunen slog med sin kniv på mässingringen, och fem renar dök plötsligt upp en bit ifrån platsen för ceremonin.

Konstnären Per Adde står inte längre på barrikaderna och kämpar för naturens och samernas rätt. Men han tog sig upp på Nasafjäll för att visa sitt stöd för samernas kamp och för att försöka förstå den process som nu pågår.

En man som även med ålderns rätt kan benämnas som en gammal och erfaren samerätts-kämpe fanns på plats på fjället, 92-årige Per Adde. Han har stått på barrikaderna många gånger och kämpat för både naturens och samernas skull, bland annat vid Alta och även på Saltfjellet, i närheten av Nasafjäll. Den här kampen följer han lite mer passivt än de tidigare, men hans engagemang är fortfarande stort. 

-Jag vet inte vem som kan stoppa ett stort internationellt företag, men jag är här idag för att visa mitt stöd och kanske hitta någon tråd att dra i. Det här är ett område där svensk och norsk ren möts och delar på betet, som en symbol för det samiska samarbetet på nordkalotten, och det känns bittert om det inte får fortsätta så, sa han.

Högre upp på fjället, vid den plats där Elkem AS vill inleda brytningen, ställdes många frågor till företagets representanter, Ole Selsås, projektledaren Geir Kjelland och advokaten Tor Gresseth. Alla frågor fick inte svar, och när det gällde samernas manifestation och protest vägrade företaget att ge någon som helst kommentar. 

Tor Gresseth, advokat för Elkem AS, förklarade att företaget nu vill dra ett streck över det som varit, se framåt och inleda en dialog. Däremot vill företaget inte dra tillbaka sin ansökan om expropriation. 

-Elkem önskar att träffa er. Vi vill sätta oss ner och försöka hitta lösningar på de utmaningar som finns och hitta avtal, vi önskar förstås en fredlig lösning. Men vi kan inte stoppa det andra spåret, om vi inte når avtal måste vi genomföra expropriationsprocessen, det är det vanliga sättet att hantera sådana här frågor på, sa han.

FOTO: Maria Söderberg. Norska staten har sagt ja till en reguleringsplan som möjliggör kvartsbrytning på Nasafjäll. Men samerna säger nej. Kampen om Nasafjäll är inte över.

En utredning om den planerade gruvbrytningens konsekvenser för rennäringen ska vara klar under hösten 2018. Vilka konsekvenserna blir för fjällräven, som är en rödlistad, akut utrotningshotad art i både Norge och Sverige, är oklart.