Sverigepremiär på Arjeplogs Filmfestival och guldhorn till Eva Elke, filmproducent, och Lotta Lestander, en av huvudrollsinnehavarna.
Så blev den äntligen av. Sverigepremiären för Jenny & Lotta på Arjeplogar´n. En film om Arjeplog, kvinnor, företagande och kanske framför allt vänskap. Och att Sverigepremiären skulle ske i samband med Arjeplogs Filmfestival var en självklarhet för filmskaparen Eva Elke.
-Jag har längtat efter att få visa den i Arjeplog. Jag har jobbat i flera år med filmen, och jag har fått så mycket av alla här, så det är roligt att få ge något tillbaka, sa hon.
Röda mattan var förstås utrullad inför filmvisningen på Hotell Lyktan. Är det premiär så är det.
Över hundra personer kom till Hotell Lyktan för att se filmen. Som brukligt är på filmpremiärer fanns en röd matta, mingelfotograf och bubblande dryck.
Filmen visades offentligt första gången i november förra året, då på filmfestivalen Northen Character i Murmansk, och fick då ett av priserna som delades ut i kategorin Dokumentär-debut.
-Jag är mer nervös inför den här premiären, det är ju här filmen är gjord, sa Eva Elke strax innan filmvisningen.
Cecilia Nilsson, värd för Arjeplogs Filmfestival 2018, instämde i publikens hyllningar till Lotta Lestander och Eva Elke.
Filmen lockade fram både skratt och tårar hos publiken.
-Jag blir berörd av hur nära man kommer, hur modiga ni varit som delat med er av det privata på det här sättet. Det är en helt annan sak att vara skådespelare och spela en roll, sa Filmfestivalens värd Cecilia Nilsson efter visningen.
Foto: Agneta Carlman. Lotta Lestander och Jenny Rankvist drev företag ihop när filminspelningen började. Nu är företaget nedlagt, men vänskapen finns kvar.
Lotta Lestander förklarade att arbetet med filmen varit en resa, precis som livet i övrigt. Under inspelningens gång förändrades livet för både Jenny och Lotta, och vänskapen sattes på prov.
-Vi visste ju inte att den här filmen skulle sluta så här, från början var tanken en helt annan. Men det händer saker och ting i livet hela tiden. Från att ha drivit företag ihop, bott grannar och haft varandra nära i både nöd och lust, bor vi nu i varsin by och har inte kontakt lika ofta. Men vänskapen är stark, och den finns kvar.