Amanda och Leonard Andersson. FOTO: PRIVAT

I den sjätte och sista delen av Leonard och Amanda Anderssons berättelser berättar Amanda om namn och människor i området runt Arresåive, Nyliden och Gargaure, samt om skolgången med tillhörande inackordering.

Hennes röst, uttryck och berättelser från en tid som inte längre är, har bevarats i en inspelning från 1972. Med tillstånd av sonsonen Berndt Degerfalk kan även denna inspelning nu presenteras här, i två avsnitt. Inspelningen har också införlivats i Silvermuseets arkiv.

Hör Amandas egen berättelse här:

Amanda och Leonard Andersson. FOTO: PRIVAT

Efter fyra avsnitt med Leonard Anderssons berättelse är det nu dags att lyssna till hans hustru Amanda Andersson (1891-1978).

Hennes röst, uttryck och berättelser från en tid som inte längre är, har bevarats i en inspelning från 1972. Med tillstånd av sonsonen Berndt Degerfalk kan även denna inspelning nu presenteras här, i två avsnitt. Inspelningen har också införlivats i Silvermuseets arkiv.

I denna första del berättar Amanda Andersson bland annat som sina föräldrar Anders August och Charlotta, om uppväxten på Risnäsholm och om vardagslivet och människor i närområdet.

Hör Amandas egna ord här:

Leonard Andersson och hans fru Amanda. FOTO: PRIVAT

Leonard och Amanda Anderssons röster, uttryck och berättelser ur sina händelserika liv i en svunnen tid har bevarats i inspelningar gjorda 1972 och 1976 av Gunnel Westerström, Per-Uno Ågren och Ragna Rückertz. Med tillstånd av sonsonen Berndt Degerfalk kan dessa inspelningar nu presenteras här. De har också införlivats i Silvermuseets arkiv.

Här får vi veta mer detaljer kring hur han lärde sig räkna och skriva med hjälp av brända grankvistar, björknäver, en sångbok och en predikotext, skriven av Sorseles första präst på en blandning av svenska, samiska och finska.

Vi får också ta del av Leonard Anderssons kamp för att få telefon, och avslutningsvis en kort berättelse om en av hans allra bästa arbetskamrater – hästen.

Lyssna här:

Leonard Andersson och hans fru Amanda. FOTO: PRIVAT

Leonard och Amanda Anderssons röster, uttryck och berättelser ur sina händelserika liv i en svunnen tid har bevarats i inspelningar gjorda 1972 och 1976 av Gunnel Westerström, Per-Uno Ågren och Ragna Rückertz. Med tillstånd av sonsonen Berndt Degerfalk kan dessa inspelningar nu presenteras här. De har också införlivats i Silvermuseets arkiv.

I den här inspelningen, gjord 1976, delar Leonard Andersson med sig av glimtar från sitt arbetsliv, framför allt inom skogen och flottningen. Han ger också en bild av mathållningen under långa vistelser i skogskojor.

Hör tredje delen av Leonard Anderssons berättelse här:

Leonard Andersson och hans fru Amanda. FOTO: PRIVAT

Leonard och Amanda Anderssons röster, uttryck och berättelser ur sina händelserika liv i en svunnen tid har bevarats i inspelningar gjorda 1972 och 1976 av Gunnel Westerström, Per-Uno Ågren och Ragna Rückertz. Med tillstånd av sonsonen Berndt Degerfalk kan dessa inspelningar nu presenteras här. De har också införlivats i Silvermuseets arkiv.

I den här inspelningen berättar Leonard Andersson om byn Aha – där den enda rikedomen var människornas enighet. Han berättar också om hur han arbetade med att bygga upp ett hem åt sig själv och sin familj. När familjen flyttade in under vintern 1921 nådde snön upp till fönstren.

Hör hans berättelse i del 2 av totalt 6 här:

Leonard Andersson och hans fru Amanda. FOTO: PRIVAT

I dagarna är det exakt 110 år sedan Leonard Andersson (1885-1980) påbörjade arbetet med att ta upp nybygget Måskenåive där han bosatte sig tillsammans med hustrun Amanda (1891-1978) och barnen, 6 kilometer från Nyliden i södra delen av Arjeplogs kommun.

Hans arbetsliv inleddes när han som sjuåring började som ”getarpojke”, och fortsatte sedan med bland annat hårt och krävande arbete i timmerskogen och flottningen.

Som getarpojke ville han lära sig läsa, räkna och skriva, och rev därför näver av björk för att skriva siffror och bokstäver på, med hjälp av brända grankvistar. Så småningom hittade han en bit papper med text på, som han kopierade utan att kunna läsa och förstå att det var en predikotext skriven av Sorseles första kyrkoherde.

Leonard och Amanda Anderssons röster, uttryck och berättelser ur sina händelserika liv i en svunnen har bevarats i inspelningar gjorda 1972 och 1976 av Gunnel Westerström, Per-Uno Ågren och Ragna Rückertz. Med tillstånd av sonsonen Berndt Degerfalk kan dessa inspelningar nu presenteras här. De har också införlivats i Silvermuseets arkiv.

Inspelningarna publiceras i Arjeplognytt uppdelade i avsnitt på cirka trettio minuter. Här är första delen, inspelad 1972 av Gunnel Westerström och Per-Uno Ågren:

Lennart Jonsson minns sin första skoter, en Sno-Tric som han körde på fotogen. Det dröjde dock innan skotern började användas inom renskötseln. FOTO: Peder Lundkvist

I projektet Röster – ett samarbete mellan Silvermuseet, Arjeplognytt och Peder Lundkvist – dokumenteras röster, dialektala ord, minnen och berättelser om livet i Arjeplog. Rösterna bevaras i Silvermuseets arkiv.

Ett urval från inspelningarna kommer att tillgängliggöras via Arjeplognytt.

I denna inspelning, gjord i augusti 2023, berättar Lennart Jonsson, född 1936, om sin första skoter och den första färden över potatislandet. Skotern, en Sno-Tric, hade tio hästkrafter och köptes hos skoterhandlaren Gottfrid Nilsson, Fjällnäs.

Skogsskövling, gruvdrift och vattenregleringar har påverkat renskötselns förutsättningar under lång tid. Lennart Jonsson berättar om förändringar som han har upplevt under sina år som renskötare. FOTO: Peder Lundkvist

I projektet Röster – ett samarbete mellan Silvermuseet, Arjeplognytt och Peder Lundkvist – dokumenteras röster, dialektala ord, minnen och berättelser om livet i Arjeplog. Rösterna bevaras i Silvermuseets arkiv.

Ett urval från inspelningarna kommer att tillgängliggöras via Arjeplognytt.

I denna inspelning, gjord i augusti 2023, berättar Lennart Jonsson, född 1936, om förändringar i renskötseln under årens lopp, och om riskfylld flytt av renar över osäkra isar. Isar som blivit osäkra på grund av mildare vintrar och regleringar. Lennart Jonsson började som renskötare på heltid i Maskaure sameby under 1950-talet, när förutsättningarna på många sätt var helt annorlunda än idag.

Projekt Röster har finansierats med stöd av Silvermuseet, Sparbanken Nord och Boliden Mineral AB.

Lennart Jonsson har sett renskötseln i Maskaure sameby utvecklas och förändras under årtiondena. Här berättar han om en viktig medhjälpare i skogen – hunden. FOTO: Peder Lundkvist

I projektet Röster – ett samarbete mellan Silvermuseet, Arjeplognytt och Peder Lundkvist – dokumenteras röster, dialektala ord, minnen och berättelser om livet i Arjeplog. Rösterna bevaras i Silvermuseets arkiv.

Ett urval från inspelningarna kommer att tillgängliggöras via Arjeplognytt.

I denna inspelning, gjord i augusti 2023, berättar Lennart Jonsson, född 1936, om samarbete med hund i renskogen, och att det allra viktigaste kommandot hunden behövde lära sig var ”stopp”.

Projekt Röster har finansierats med stöd av Silvermuseet, Sparbanken Nord och Boliden Mineral AB.

Kjell Johansson, Adolfström, berättar om träning och motivation – före och efter olyckan. FOTO: Peder Lundkvist

I projektet Röster – ett samarbete mellan Silvermuseet, Arjeplognytt och Peder Lundkvist – dokumenteras röster, dialektala ord, minnen och berättelser om livet i Arjeplog. Rösterna bevaras i Silvermuseets arkiv.

Ett urval från inspelningarna kommer att tillgängliggöras via Arjeplognytt.

I denna inspelning, gjord i augusti 2023, berättar Kjell Johansson i Adolfström om träning och motivation före och efter helikopterolyckan. Den här berättelsen är sista delen i en serie av tre, med Kjell Johanssons egna berättelser om företaget Fjällflygarna, om olyckan som satte punkt för hans yrkesliv som pilot och om träning och motivation.

Projekt Röster har finansierats med stöd av Silvermuseet, Sparbanken Nord och Boliden Mineral AB.