Sammanträdesdatum och frågor med anledning av tidigare beslut i skolfrågan togs upp till diskussion under årets sista fullmäktige.

Sammanträdesdatum för kommunfullmäktige 2026 vållade en del debatt även på årets sista fullmäktigesammanträde.

Liberalerna, med Per Lampinen i spetsen, ville tidigarelägga fullmäktige bland annat i oktober för att hålla höstens lovvecka mötesfri. Både förvaltningen och fullmäktiges presidium avrådde från detta.

– Allt går, men det får konsekvenser. Att försöka undvika lovdagar är en bra utgångspunkt inför andra år, men nästa år är ett valår som kräver mer av förvaltningen och det bör vi ha respekt för, sa Isak Utsi i ett försök att hitta en kompromiss.

Efter votering vann Per Lampinens förslag.

Per Lampinen menade att elva av fjorton kommuner i Norrbotten inte lägger ett fullmäktigesammanträde under höstlovet.

– Vi har fem möten per år, det borde inte vara något problem att tidigarelägga oktober- och decemberfullmäktige, sa han.

Partikamraten Anna Håbet lyfte frågan ur demokratisk synvinkel.

– För oss är det här en fråga om demokrati. Vi har önskemål om att bli fler aktiva medlemmar, men om man är förälder så blir man påverkad av att ha ett möte den enda lediga veckan vi har på hösten. Ska jag åka iväg med min familj eller fullfölja mitt politiska uppdrag?

Hon uttryckte också en besvikelse över att förvaltningen inte kommit med några nya datumförslag efter de diskussioner som förekom vid fullmäktige i oktober.

– Vi gav förvaltningen i uppdrag att ta fram andra datum, men förvaltningen har inte fullföljt sitt uppdrag, jag är lite besviken på det förhållningssättet. Jag tycker inte det är på det här sättet vår kommun ska jobba med sina förtroendevalda politiker, sa hon.

Kommunfullmäktiges ordförande Mats Abrahamsson förklarade att förvaltningen har tittat på möjligheterna att tidigarelägga något sammanträde, men funnit att det blir svårt att hinna med alla förberedelser. Han sa också att presidiet stod bakom förvaltningens syn på frågan.

Även Isak Utsi menade att det är viktigt att lyssna på förvaltningen.

– Vi har en liten organisation som måste hinna göra vissa saker i en viss turordning inför ett fullmäktige. Det är också valår nästa år, och det behöver man förhålla sig till. Allt går, men det kommer att få konsekvenser. Till exempel kan personalen behöva jobba övertid för att hinna med, och det kan innebära att vi får budgetberedningens handlingar senare.

När beslut skulle tas fick Liberalerna med sig Folkinitiativet, Centern och Vänstern, och beslutet blev att tidigarelägga fullmäktige i oktober och december en vecka.

VId mötet uppmärksammades tre medarbetare som varit anställda hos Arjeplogs kommun i 25 år. Peter Johansson, Jessica Vesterberg och Christina Westerlund.

Frågan om var högstadieverksamheten ska bedrivas avgjordes redan innan förra fullmäktige. Då diskuterades ärendet under både allmänhetens och fullmäktigeledamöternas frågestunder, men alla frågor är fortfarande inte besvarade. Det visade sig under fullmäktiges frågestund, när såväl Liberalerna som Folkinitiativet ställde frågor till kommunstyrelsens ordförande Isak Utsi.

– Vad är planen för Kyrkholmsskolan om tio år? Ska vi utreda skolfrågan igen? Ska vi flytta då?, undrade Per Lampinen.

Isak Utsi svarade att man måste följa utvecklingen och anpassa verksamheten efter det.

– Jag hoppas på mer barn och diskussioner om att skapa mer yta, större lokaler, för att ge plats för barn och förskola. Men vi vet att nu går Sverige in i en period med få födda barn, hittills i år har vi tolv födda barn i Arjeplog. Det här kommer att få effekt först i förskolan och sedan hänga med upp i grundskolan. Men ingen av oss har en spåkula, vi får agera utifrån de behov som finns om tio år, jag ser inga konstigheter med det.

Caroline Thorfve ville veta när upphandlingen för att iordningställa Kyrkholmsskolan ska annonseras ut, och hur kommunstyrelsens ordförande ska säkerställa att lokalerna är färdiga inför skolstarten 2026.

– Upphandlingen bör kunna gå ut i februari, och vi har ett beslut som säger att det ska vara klart för inflytt hösten 2026. Det jobbar vi mot, allihop, svarade Isak Utsi.

Fullmäktige säger ja till avvikelser enligt arbetstidslagen för fyra olika verksamheter, tre LSS-boenden och personlig assistans. Det innebär att verksamheterna kan anpassa schema och arbetstider till 24-timmarspass med sovande jour.

Fullmäktige beslutade att arvodesreglementet ska revideras. Målet är att det ska vara klart för beslut i februari 2026.

De som ska jobba med revideringen är (ordinarie/ersättare):

Mats Abrahamsson / Görgen Åberg

Sara Dahlberg / Anna Håbet

Sten-Åke Nilsson / Johan Hermansson

Erik Grähs / Sigrid Granström

Madelene Aheinen Westerlund / Erik Quist

Den 6 december 2010 publicerades Arjeplognytt.se på nätet. Idag firar jag därför att jag hållit liv i min tidning i femton år, och under de åren spridit mängder av berättelser om och från Arjeplog och oss som lever här. Jag firar också att Arjeplognytt.se under alla dessa år har nått ut till en stor och internationell läsekrets med intresse av det som sker just här.

Min övertygelse står orubbligt fast om att fri och oberoende lokalt förankrad journalistik är något oerhört viktigt för ett samhälle, inte minst ur demokratisk synvinkel.

I förlängningen innebär det förstås att jag också är övertygad om att min webbtidning har varit och är viktig för Arjeplog, och jag vill rikta ett stort och varmt TACK till var och en av er som under åren har stöttat mig i mitt arbete med min tidning.

Men – vid sidan av mitt firande funderar jag över framtiden för Arjeplognytt och vilka möjligheter jag har att fortsätta sprida berättelser från Arjeplog.

Med endast två fasta annonsörer de senaste åren, som gett Arjeplognytt totalt 7 000 kronor per år, och ett frivilligt läsarstöd som aldrig har överstigit 4 000 kronor per år (hittills i år 3 750 kronor) täcks inte ens de fasta kostnaderna för att Arjeplognytt.se ska finnas och synas på nätet.

Efter att under lång tid ha tänjt på gränsen för vad som är ekonomiskt och tidsmässigt omöjligt är det nu dags att tänka om och tänka nytt.

Arjeplognytt.se kommer därför inte att finnas kvar i dagens utformning, i alla fall inte i min regi. Exakt hur förändringen ska se ut vet jag inte i dagsläget, men den kommer att ske inom de närmaste månaderna.

Har du något konkret förslag på en långsiktigt hållbar lösning för att Arjeplognytt.se ska finnas kvar är du mer än välkommen att höra av dig!

Jag nås enklast via e-post:

info@arjeplognytt.se

eller sms till 070-344 20 23

Marianne Hofman redaktör och ansvarig utgivare för Arjeplognytt.se

Cirka 40 % av den totala järvstammen i Norrbottens Län finns i Arjeplogs kommun. Semisjaur-Njarg sameby kräver att järvstammen decimeras, men länsstyrelsen säger nej. FOTO: Hans Veth

Semisjaur-Njarg sameby bedöms ha en av de högsta tätheterna av järv i Norrbottens län. Länsstyrelsen säger sig vara medveten om tätheten och den skadehistorik som dokumenterats, men avslår samebyns begäran om skyddsjakt. 

– Som det ser ut idag finns varken en fungerande förvaltning eller tillräcklig ersättning för de skador rovdjuren orsakar. Det skapar förakt för systemet, säger Anders-Erling Fjällås, ordförande för Semisjaur-Njarg sameby. 

Statistiskt sett bär Semisjaur-Njarg sameby cirka 17 % av den totala järvstammen i Norrbotten, och räknat på kommunal nivå så finns cirka 40 % av länets järvstam i Arjeplog. 

”Det är orimligt sett både till de förluster som samebyn drabbas av och den psykiska påfrestningen som renskötarna får leva med. Proportionalitetsprincipen måste gälla även för järvstammen. ”, sägs i skyddsjaktansökan. 

Anders-Erling Fjällås pekar i ansökan även på att det inte finns något område inom byns året-runt-marker som är förskonat från järvförekomst, plus att även lodjur, björn och örn finns i markerna. Vid minst två tillfällen sedan i somras har dessutom förekomst av varg dokumenterats. 

Det finns flera års dokumentation av omfattande skador och massdöd orsakat av järv inom Semisjaur-Njarg samebyn. Siffror från den senaste DNA-inventering som utförts visar att Semisjaur-Njarg sameby berörs av mellan 34 och 37 järvindivider. 

Ansökan om skyddsjakt omfattar 8 järvar, och syftet är att decimera järvstammen i området, vilket skulle innebära att påfrestningarna för samebyns renskötare minskar, samt att det på sikt hejdar ökningen av antalet järvar. 

I ansökan sägs också att ett alternativ kan vara att länsstyrelsen fattar beslut om skyddsjakt på ett antal individer med villkoret att samebyn kan uppvisa en skadebild och koppla en järvindivid till den skadan. På så vis skulle samebyn kunna inleda skyddsjakten samma dag som skadan upptäcks, istället för att behöva vänta på länsstyrelsens handläggning. 

I just det här fallet är ansökan daterad till 6 november, och Länsstyrelsens beslut om avslag har fattats den 21 november. 

– Man får intrycket av att de inväntar alla ansökningar om skyddsjakt för att sedan starta ett tombolahjul som avgör vilka ansökningar som ska avslås eller beviljas, säger Anders-Erling Fjällås.

Länsstyrelsen skriver i sitt beslut att man gör en ”samlad bedömning i varje enskilt fall” och att man bland annat tittar på om skyddsjakt kan försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för arten. 

Enligt inventeringsresultatet för 2023/2024 ligger järvbeståndet i Norrbotten under den fastställda miniminivån, ”…vilket innebär att järvstammen måste förvaltas med särskild försiktighet.”, skriver länsstyrelsen i sitt beslut. 

Anders-Erling Fjällås menar att länsstyrelsens argument är ”irriterande˝ och gör en jämförelse med Norge. 

– Norge har ett tak för hur stor stammen får bli. När den når taket smäller det, då går man in med statlig avskjutning. Sverige har ett golv, en miniminivå, men här finns inget tak… 

Nya spår av varg har noterats i tre samebyar i Arjeplog. Exakt var vargen nu befinner sig är oklart, men troligen inom Ståkke sameby. Bilden är tagen i Vildriket, Järvsö.

Spår av varg hittades i slutet av förra veckan vid sjön Labbas norr om Arjeplog. Spåren visade att vargen kommit norrifrån.

Under fredagen kontrollerades spåren av länsstyrelsens naturbevakare, som då också följde spåren någon kilometer.

När spårningen återupptogs på måndagen var spåret gammalt och svårt att följa. Exakt vart vargen nu befinner sig är oklart.

– Vi är på efterkälken och behöver färska spår för att fortsätta, säger Alexander Winiger, rovdjurshandläggare på länsstyrelsen.

Området där vargspåren hittades ligger inom Luokta-Mavas sameby. Spåren fortsatte in i Semisjaur-Njargs marker, och en ansökan om skyddsjakt i det område där spåren hittats skickades i fredags in till Länsstyrelsen. Den ansökan dras nu tillbaka, eftersom det under måndagen konstaterades att vargen fortsatt sin vandring och gått in i det område som tillhör Ståkke sameby.

– Ansökan handläggs i enlighet med våra rutiner. Vi har inte fått någon rapport om att något byte har hittats under spårningen och inget beslut har fattats i ärendet. Vi får se hur det utvecklar sig de kommande dagarna, sa Alexander Winiger till Arjeplognytt under måndagen.

Mycket pekar på att vargen nu befinner sig inom Ståkke sameby, och dess ordförande Kjell Larsson har därför skickat in en ansökan om skyddsjakt.

– Vi har ett stort rovdjurstryck redan utan varg. Förra vintern hade vi fyra järvföryngringar, plus björn, lo och örn. Vargen ger ett extra stresspåslag, som vi inte ska behöva ha, säger han.

Länsstyrelsen avvaktar rapporter om färska spår, och renskötare i såväl Ståkke som Semisjaur-Njarg och Luokta-Mavas samebyar ägnar extra tid och uppmärksamhet åt att försöka förhindra angrepp och hitta spår av vargen.

– Ansvaret läggs på oss som är drabbade, konstaterar Kjell Larsson. Vi gör vad vi kan, men det är som att leta efter en nål i en höstack, och förutsättningarna att ta sig fram i skogen är dåliga.

I september i år kom en varg in i en renhage tillhörande Semisjaur-Njarg sameby, där den angrep och dödade minst 11 renar. Länsstyrelsens personal tog då DNA-prover för att säkerställa att det verkligen rörde sig om en varg.

”Vi behöver veta om det är en varg eller en hund eller en hybrid. Om det är en varg behöver vi veta ursprunget.”, sa Martin Jonsson, chef för länsstyrelsens fältenhet, till Arjeplognytt då.

Men – ungefär hälften av proverna, som skickades med vanlig post, kom aldrig fram till laboratoriet.

– Vad som hänt med det borttappade brevet kan ingen upplysa oss om, det har fortfarande inte dykt upp, säger Alexander Winiger. De DNA-prover som nådde labbet analyserades och visade att det var en finsk-rysk varg som orsakade skadan i renhagen. Däremot gick det inte att utläsa vilket kön vargen hade. Individmarkörerna fungerade inte heller.

Kan man till exempel skicka DNA-prover som rekommenderad post? 

– Vi har tittat på olika lösningar, men att lämna in till postombud är inte alltid den snabbaste varianten. Det är bara ett av alla hundratals brev med DNA-prover vi skickat genom åren som försvunnit, alla andra har kommit fram i tid, så i nuläget kommer vi att fortsätta använda oss av Postnord.

Om DNA från denna varg hittas, kommer ni då att skicka det provet i ett vanligt brev, precis som förra gången? 

– Ja.

Från Norge och Finland kommer rapporter om en ökad invandring av varg från Ryssland de senaste åren.

– Så är det. Vi har täta kontakter med våra kollegor i både Norge och Finland, och de senaste åren har det kommit in ett stort antal vargar framför allt i det finska renskötselområdet. Över hundra vargar har skjutits på skyddsjakt där de senaste tre åren. Vi har inte sett samma ökning här, men med de vintrar vi börjar få kommer det att bli svårare och svårare att bedriva skyddsjakt i det finska renskötselområdet, säger Alexander Winiger.

Mer om situationen i Norge finns i reportage hos NRK. Länk finns här.

Ett bord att mötas vid. Måndagsträffarna i Laisvall är viktiga och uppskattade av besökarna.

De uppskattade måndagsträffarna i Laisvall, med temat Laisvall då och nu, fortsätter.

– Det är viktigt att få samlas. Vi brukar börja klockan tolv, men många längtar hit och kommer redan halv tolv, berättar Ann-Christine Jakobsson, som ser till att dörren till klubbstugan är öppen för alla som vill delta i samtalen vid borden.

Laisvall då och nu är temat för måndagsträffarna. Samtalen sker både vid kaffebordet och vid pusselbordet.

Den här veckan kom Peter Uvén från Silvermuseet samt Isabell Burlin och Astrid Lindgren från Boliden AB för att möta Laisvallsborna.

Peter Uvén berättade om Silvermuseets arbete med en utställning om Laisvall. Den ska stå klar under nästa år. Samtalen kom snabbt igång runt borden, och det handlade om allt ifrån det märkliga ”mygghuset” till teateraffischer, hoppbacken och aktiviteter för barn.

Astrid Lindgren och Isabell Burlin informerade om planer och pågående arbeten i och vid gruvområdet.

Astrid Lindgren och Isabell Burlin berättade kortfattat om den planerade förstärkningen av dammen vid det så kallade sjömagasinet. För att undvika lastbilstrafik genom samhället har vägar iordningställts via gruvområdet. Arbetet med dammförstärkningen ska enligt planerna inledas under våren 2026.

– Precis som vi har sagt tidigare så finns det ingen anledning till oro. Hade vi varit oroliga hade vi redan varit där och gjort förstärkningarna, sa Isabell Burlin.

Lars Igeland, Svenska Naturskyddsföreningen, uppmanade till vaksamhet i frågan om eventuell uranbrytning i Arjeplog. Ett trettiotal personer deltog vid mötet.

Det finns ett internationellt intresse av uranprospektering och -brytning i Arjeplog, och flera områden är inmutade och aktuella för undersökning.

– Sverige är en hotspot när det gäller uran, och i det här området är halterna av uran högre än i Jämtland, sa Lars Igeland när Naturskyddsföreningen i Arjeplog på lördagskvällen bjöd in till ett möte om uranbrytning.

Mötet var en av programpunkterna i femårsjubilerande festivalen Ljusglimt, anordnad av Arjeplogs Naturskyddsförening.  Mötet leddes av Lars Igeland, som arbetar för Svenska Naturskyddsföreningen. Han gav en kort beskrivning av nuläget när det gäller frågan om uranprospektering.

– 2018 antogs en lag som förbjuder uranbrytning, men så sent som i torsdags tog riksdagen beslut att det blir tillåtet, redan från årsskiftet. Än så länge finns det kommunala vetot kvar, men det är inte säkert att det blir kvar. Vi har också precis sett hur regeringen har kört över Kiruna kommun och visat att man går ifrån det kommunala självstyret, sa han.

Naturskyddsföreningen i Norrbotten har bildat en arbetsgrupp som håller ögonen på vad som sker i uranfrågan utifrån ett länsperspektiv. Syftet med mötet i Arjeplog var att inleda ett samtal om uranbrytning i Arjeplog, och lyfta frågan om att starta någon form av lokal arbetsgrupp här.

– Om vi ska ha kärnkraft så kanske vi inte ska importera uran, då kanske vi ska ha en egen brytning. Men är det så att ni inte vill ha det så bör ni vara lite vaksamma på vad som händer. Än så länge har vi inga provborrningar här, men det kan gå snabbt. När sådant här sker kan man bli orolig och gräva ner sig, men det kan också vara ett tillfälle att gå samman och göra något, tillsammans, sa Lars Igeland.

Johan Fjellström, tidigare lokalredaktör för PT i Arjeplog, minns det motstånd som fanns när uranbrytning var aktuell i Pleutajokk.

Ett trettiotal personer hade samlats på bion för att delta i mötet och samtalet. Däribland Johan Fjellström, som har många minnen från tiden när frågan om uranbrytning i Pleutajokk var på allas läppar.

– Jag var med och hittade uran i Pleutajokk, men jag ber inte om ursäkt för det. När provbrytningen pågick jobbade jag som journalist, och jag har hundratals bilder från den tiden. Arjeplogarna reagerade och demonstrerade mer än dom gjort någonsin tidigare. Då fanns en grupp som hette AMP, Arjeplogare mot Pleutajokk, och folk kom hit från hela världen för att vara med, berättade han.

Bland mötesdeltagarna var Maria Mattsson, Folkinitiativet, den enda som är aktiv inom kommunpolitiken. På frågan om hur politiken ställer sig till uranbrytning i Arjeplog svarade hon att man varit oförberedd, men att frågan nu börjar lyftas upp. I en tidigare intervju med Arjeplognytt sa också Isak Utsi, socialdemokratiskt kommunalråd i Arjeplog, att arbetet med att höja kompetensen är under uppstart.

Länk till artikeln med den intervjun finns här.

Kommunchef Anna Kaltenegger och kommunalrådet Isak Utsi menar att frågan om återvandring inte är relevant för Arjeplogs kommun. De föreslår att regeringen istället ser över möjligheterna att underlätta för människor att flytta till kommuner som Arjeplog. FOTO: Arjeplogs kommun

Arjeplogs kommun sällar sig till den skara kommuner som tackar nej till ett möte med Terésa Zetterblad, nationell samordnare för arbetet med frivillig återvandring.

”Om regeringen önskar erbjuda en politik som stärker vår kommun föreslår vi att man istället ser över hur staten kan underlätta för människor att flytta till kommuner som Arjeplog för att leva och arbeta.”, skriver kommunalrådet Isak Utsi i svarsbrevet.

Det var i slutet av september som brevet med en mötesinbjudan skickades ut från regeringskansliet. I brevet skriver Terésa Zetterblad att hon önskar träffa personal på kommunlednings- och förvaltningschefsnivå för att informera om vad som avses med frivillig återvandring, föra en dialog om förutsättningarna för att arbeta med stöd till frivillig återvandring och initiera samtal om hur arbetet kan stärkas.  Hon ber också kommunerna återkoppla med förslag på möjliga datum under det kommande halvåret.

Jokkmokks kommunalråd Roland Boman (Framtid i Jokkmokk, Fjk), var först ut med att svara tack, men nej tack. Sedan dess har, enligt en kartläggning gjord av Sveriges Radio P4, minst 75 kommuner till tackat nej till ett möte om frivillig återvandring. En av dessa kommuner är alltså Arjeplog.

Kommunalrådet Isak Utsi skriver i sitt svar att frågorna inte är relevanta för Arjeplogs kommun, och att en av de viktigaste frågorna här istället handlar om att kunna välkomna fler invånare, oavsett nationalitet eller etnicitet. .

”Arjeplog kommun har inget att bidra med vad gäller arbetet med frivillig återvandring. Vi är tacksamma för alla invånare som bosätter sig i kommunen och vi har ett starkt kommunalt intresse av att behålla våra kommuninvånare.”, sägs i brevet.

Beslut i skolfrågan togs av kommunstyrelsen i fredags. Men frågan kom upp även under dagens fullmäktige, bland annat när föräldern Håkan Ederlöv funderade på orsaken till den minskade investeringen.

Skolfrågan fanns inte med på dagordningen för dagens fullmäktigesammanträde, men togs upp under både allmänhetens och fullmäktigeledamöternas frågestunder.

– Vi som har kämpat för Kyrkholmsskolan är glada över det beslut som tagits, och hoppas att det är väl underbyggt, sa föräldern Håkan Ederlöv.

Vid ett extra kommunstyrelsemöte i fredags togs beslut om att satsa på Kyrkholmsskolan, i enlighet med ett förslag som tagits fram på mindre än två veckor och innebär en beräknad investering på 6,7 miljoner kronor istället för som det tidigare förslaget där investeringskostnaden beräknades till 19,7 miljoner kronor.

– Är det förändrade förutsättningar eller brister i förvaltningens underlag som är orsaken till den minskade investeringen?, undrade Håkan Ederlöv.

Frågan riktades till Isak Utsi (S), som förklarade att han inte ser några brister i förvaltningens förslag.

– Jag har tilltro till förslaget utifrån hur uppdraget var formulerat. Den lösning vi nu valt baseras på det jobb som förvaltningen har gjort under resans gång.

Under fullmäktigeledamöternas frågestund tog även Per Lampinen (L) upp skolfrågan.

– Skolfrågan har utretts länge, kanske drygt ett år. På KS den 13 oktober togs ett beslut att utreda ett kortsiktigt perspektiv. Vi reserverade oss, tillsammans med Folkinitiativet mot det beslutet. På två veckor kom ett helt nytt förslag. Ser du några risker med att gå från ett förslag som utretts i ett år till ett förslag som tvingats fram på två veckor?

Frågan riktades mot Isak Utsi, som ännu en gång framhöll att det inte är några större skillnader i de två alternativen.

– Vi har utrett under en lång tid, och fått ett rejält underlag. Precis som jag sa har vi lyst igenom två alternativ ordentligt. Vi har ventilation som ger en god arbetsmiljö och vi flyttar inte fritids och förskoleklass nu utan lite längre fram. Det är ingen jättestor skillnad från det tidigare förslaget. Utifrån hur förvaltningen har agerat och svarat på våra frågor är jag trygg med det här. Däremot tror jag att vi alla är medvetna om att det kan dyka upp saker när man börjar jobba med ett gammalt hus. Vi har också tagit höjd för att det ska kunna kosta mer, tio miljoner kronor är avsatt för grundskolelokalerna.

Kommunfullmäktige sa ja till en ny detaljplan. Den möjliggör ändrad användning av Vaukagården och överensstämmer med den verksamhet som idag bedrivs i byggnaderna området.

Fredrik Westerlund, chef för utbildning och kultur, presenterade sin verksamhet inför fullmäktigeförsamlingen. Han berättade bland annat om sporthallen, där det råder stor konkurrens om tider.

– Ett positivt bekymmer. Det finns en efterfrågan på fler tider från både föreningar och från näringslivet.

Han pekade också på en del utmaningar i verksamheten, till exempel prognosen för befolkningsutveckling.

– Prognosen säger att förskolan minskar med en tredjedel och grundskolan med en femtedel på tio år. Förutom att intäkterna minskar ställer det krav på hur vi organiserar skolverksamheten. Vi vet också att vi har stora behov av särskilt stöd, men det är svårt att ha all den organisation som man kan tänka sig finns i en större stad.

Lugnetvägen 30 – här har stiftelsen Arjeplogshus en av sina hyresfastigheter. Nu har kommunfullmäktige antagit en ny detaljplan, som överensstämmer med verkligheten. Den tidigare detaljplanen anger att området är avsatt för enbostadshus.

Fullmäktige antog en ny detaljplan för området vid Vauka/Tallbacken. Den nya detaljplanen täcker även in hyreshuset på Lugnetvägen 30, som byggts i ett område där det enligt gällande detaljplan skulle finnas enstaka enbostadshus. Även Simloc Hotell ingår i den nya detaljplanen. Den fastigheten har varit planlagd för allmänna ändamål, vilket innebär att området enbart får användas till offentlig verksamhet.

Även en privat fastighet inryms i den nya detaljplanen. Kostnaden för planen fördelas mellan fastighetsägarna, och kommunen är en av dem.

Frågan om nästa års sammanträdesplan orsakade diskussion och ajourneringar.

Erik Grähs (V), ville tidigarelägga decemberfullmäktige, för att eventuella överklagningar skulle hinna hanteras före nyår.

– Om vi inte hinner göra alla val till styrelser i oktober, utan det ska tas i december och sedan överklagas, kan det innebära att vi står där utan styrelser i januari, sa han.

Madelene Aheinen Westerlund, Folkinitiativet, ville flytta oktoberfullmäktige från vecka 44.

– Det är lovvecka och många vill vara lediga och kanske åka bort den veckan, sa hon.

Efter diskussioner och ajournering föreslog Isak Utsi att den föreslagna sammanträdesplanen skulle godkännas, men att förvaltningen samtidigt får i uppdrag att se över möjligheterna att göra de önskade ändringarna.

Pleutajokk. En lagändring som tillåter uranbrytning och tar bort det kommunala vetot har bidragit till att intresset för uranfyndigheter i Sverige har ökat. FOTO/ARKIVBILD: Erland Segerstedt

Det kanadensiska bolaget District Metals har med hjälp av drönare undersökt ett område vid Árdnasvárre och Lábbás norr om Arjeplog. I ett pressmeddelande berättar bolaget att man hittat mer uran än vad som tidigare varit känt, och att man planerar att fortsätta med prospekteringsinsatser.

– Vi ser att det rör på sig, och vi behöver höja vår kompetens i frågan om uranbrytning, säger kommunalrådet Isak Utsi.

Området som nu är aktuellt för fortsatta undersökningar omfattar nära 9 700 hektar, och bolaget räknar med att vid en prospektering kunna hitta även bland annat koppar och sällsynta jordartsmetaller. Tidigare undersökningar har visat uranförekomst vid bland annat Lábbás och Viepsajokk. Borrningar har tidigare utförts vid Lábbás, men inte vid Viepsajokk. Enligt pressmeddelandet från District Metals ansågs uranförekomsten vid Viepsajokk år 1984 som lovande. De undersökningar som nu gjorts visar att fyndigheten ser ut att fortsätta i flera riktningar utanför det tidigare undersökta området.

District Metals har undersökningstillstånd på flera platser i Sverige och är det bolag som prospekterar den så kallade Vikenfyndigheten vid Storsjön i Jämtland.

Uranvägen mot Pleutajokk. Nu riktas prospekterarnas blickar även mot ett område längre norrut, vid Ardnasvárre och Lábbás. FOTO/ARKIVBILD: Erland Segerstedt

Uranbrytning var aktuellt i Arjeplog i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Då var det LKAB som ville utvinna uran i Pleutajokk och efter högljudda diskussioner beslutade Arjeplogs kommunfullmäktige i april 1981 att tillstyrka LKAB:s ansökan med 16 röster mot 15. I december samma år lämnade LKAB in sin ansökan till regeringen om att bryta uran i Pleutajokk. Tanken var att gruvan skulle vara i drift 1984.

Men frågan prövades aldrig av regeringen. LKAB kom fram till att urangruvan inte skulle bli lönsam och drog tillbaka sin ansökan.

År 2018 infördes ett förbud mot uranbrytning i Sverige. I augusti i år beslutade regeringen att föreslå riksdagen att ta bort detta förbud. Även den kommunala vetorätten påverkas av detta förslag. Lagändringarna väntas träda i kraft vid årsskiftet.

I dagsläget är det ett företag vid namn Euro Canna Holdings Limited som har undersökningstillstånd i Pleutajokk.

– Frågan om uran är komplicerad. Regeringen har en tydlig inriktning och vi måste möta frågan genom att höja vår kompetens. Det arbetet är under uppstart, säger Isak Utsi.

Kyrkholmsskolan blir kvar som högstadieskola enligt beslut i KS. ARKIVBILD

Kommunstyrelsen har idag fattat beslut om en satsning på Kyrkholmsskolan. Den beräknade investeringskostnaden har sänkts från 19,7 miljoner kronor till 6,7 miljoner kronor.

Orsaken är bland annat en ny ventilationslösning och att man avstår utbyggnad av Öbergaskolan.

Liberalerna och Folkinitiativet ville återremittera det nya förslaget, som röstades igenom av Socialdemokraterna, Vänstern och Centern.

Texten har uppdaterats klockan 8:40 lördag morgon med uppgiften att 10 miljoner kronor finns avsatt för satsningen, och en förklaring till varför ärendet inte återremitterades.

Frågan om var framtida skolverksamhet ska bedrivas har utretts under lång tid och väckt ett stort engagemang i samhället. Uppdraget till förvaltningen var inledningsvis att utreda ett långsiktigt hållbart alternativ, och vid förra kommunstyrelsesammanträdet, den 13 oktober, förordade förvaltningen Hornavanskolan. Att satsa på Kyrkholmsskolan skulle enligt det förslaget kräva en investeringskostnad på 19,7 miljoner kronor.

Efter förslag från V och S beslutade kommunstyrelsen då att ge förvaltningen i uppdrag att göra en ny beräkning, med bland annat en annan ventilationslösning än den tidigare föreslagna, och en utredning av möjligheten att undvika ut- och ombyggnad av Öbergaskolan.

I det nya förslaget som förvaltningen nu, efter mindre än två veckors utredning, lagt fram har investeringskostnaden alltså sänkts med 13 miljoner kronor. I beslutet som tagits finns 10 miljoner kronor avsatt för satsningen, vilket ger ett utrymme för oförutsedda kostnader.

– Framför allt är det ventilationslösningen som påverkat investeringskostnaden, istället för en lösning som kostar 9 miljoner kronor har man nu tittat på ett alternativ som kostar 2,7 miljoner kronor, säger kommunalrådet Isak Utsi.

Han säger också att anledningen till att de inte ville ha återremiss av ärendet är att det skulle öka risken för att skolan inte är klar inför hösten 2026.

– Det är något som varit högt önskat från verksamhetens sida och därför vårt mål. Riskbedömningar och förhandlingar görs därtill löpande av förvaltningen.

Är det nya förslaget förankrat i verksamheten?

– Jag vet att förvaltningen har haft en process och en dialog med rektorerna, men jag vet inte exakt hur processen gått till. Det är skolans och förvaltningens ansvar. Sedan kommer man att riskbedöma detta med verksamheten löpande, säger Isak Utsi.

Under processens gång har ni pratat mycket om delaktighet och information. Flera medborgardialoger och möten med vårdnadshavare har hållits. Nu tas ett beslut i enlighet med ett nytt förslag som inte presenterats offentligt. Varför?

– Det här är delvis byggt på de inspel vi fått vid dialogmöten, och det skiljer inte så mycket från det tidigare förslaget. Det är framför allt ventilationslösningen och att man inte bygger ut Öbergaskolan som är skillnaden.

Efter ett år av utredning krävdes investeringar för 19,7 miljoner kronor. Efter ytterligare knappt två veckors utredning är investeringskostnaden 6,7 miljoner. Hur är det möjligt?

– Förvaltningen har utrett i enlighet med de uppdrag vi gett. Det förslag vi tagit ställning till idag har en annan tidshorisont och andra åtgärder än det första förslaget men det som rör underhåll av Kyrkholmsskolan är i huvudsak oförändrat, säger Isak Utsi.

Var det första uppdraget dåligt formulerat?

– Man kan alltid vara efterklok, och det är alltid knepigt att ge sådana här utredningsuppdrag. Men det var så bra som vi kunde göra det då.

Vad har utredningsarbetet kostat?

– Det är inte sammanställt. Men jag tänker att det är väl spenderade pengar. Nu har vi gjort en ordentlig genomlysning av frågan och vet vad som krävs, säger Isak Utsi.

Liberalernas Anna Håbet ifrågasätter beslutsunderlaget.

– Förutsättningarna ändrades med kort varsel, och jag är rädd för att man inte hunnit få med allt. Var är riskbedömningarna? Konsekvensanalyserna? Vad säger personalen ute i verksamheten? Det är svårt att vara politiker och fatta bra beslut med såna underlag som vi fick till dagens möte. Där fanns inget annat än siffror, men i en sådan här fråga finns så många andra värden. Vi kunde inte göra annat än kräva återremiss, säger hon.

Anna Håbet ställer sig också tvekande till vad det nya tidsperspektivet innebär.

– Det här förslaget handlar om ett tioårsperspektiv, vilket jag anser är ett kortsiktigt perspektiv i kommunala sammanhang. Dessutom med en väldigt kort utredningstid. Vi har hela tiden pratat om att det är viktigt med ett långsiktigt perspektiv, men vad händer om några år när skolan behöver nya åtgärder?