Det behov som Försäkringskassans servicekontor tillgodoser ska tillgodoses även i framtiden. Men det kommer att ske genom andra, mer kostnadseffektiva kanaler. Det framgår av det svar som riksdagsledamoten Maria Stenberg fått från socialförsäkringsminister Ulf Kristersson.

-Vad ska man säga?, funderar Maria Stenberg bekymrat.

”Avser socialförsäkringsminister Ulf Kristersson vidta åtgärder för att säkerställa god service och tillgänglighet från Försäkringskassan till medborgare som bor i Sveriges glesbebyggda kommuner?”
Så löd frågan som Maria ställde, med anledning av att Försäkringskassan stänger kontor på flera platser.

Ulf Kristersson skriver i sitt svar att det är viktigt att man, oavsett var i landet man bor, får en god service, och att medborgarnas behov av hjälp och service ska ligga till grund för hur kontakterna ska utvecklas.
”Det finns idag olika kanaler för myndigheterna att möta medborgarna. Fysiska möten är ett sätt. Andra sätt är att erbjuda service via internet eller telefon vilket är kanaler som har kommit att utvecklas i allt större utsträckning hos Försäkringskassan.”

Han skriver också att det inte är regeringens uppdrag att fastställa hur enskilda myndigheter ska organisera sin verksamhet. Försäkringskassan har gjort en handlingsplan, där de redovisar hur de ska minska verksamheten utan att det får alltför stora negativa verksamhetskonsekvenser, och regeringen kommer att följa arbetet.

Maria Stenberg är kritisk till att service till medborgarna i allt större utsträckning ska ske via telefon eller internet.
-Det finns faktiskt ärenden och människor som behöver ett fysiskt möte och inget virtuellt. Jag känner en oro över framtiden. Utarmningen av samhällsservice i glesbygden påverkar vår förmåga att växa och frodas.

Även Arjeplogs kommunalråd Britta Flinkfeldt Jansson har, tillsammans med elva andra kommunalråd, skickat en skrivelse till socialförsäkringsministern med anledning av att Försäkringskassan stänger servicekontor.

Ovanstående artikel infördes i Arjeplognytt den 22 mars 2011.

En skidstadion, bättre möjligheter för filmvisning och teater på Medborgarhuset, samt en tydligare profilering av vår- och höstmarknaderna.

Det är några av de förslag på utvecklingsprojekt som är under bearbetning i Arjeplog.

Efter en tuff start på kommunalrådsstolen, med stora besparingar och omorganisationer, ser Britta Flinkfeldt Jansson äntligen en ljusning.
-Än är vi inte färdiga, vi har ett par tuffa år framför oss fortfarande, men sedan räknar jag med att vi har en ekonomi i ordning och reda. Och redan nu har vi kunnat avsätta medel för utveckling och tillväxtarbete.

Ett par av de utvecklingsprojekt som bland andra Britta Flinkfeldt går och funderar på är en skidstadion, eventuellt med förutsättningar för skidskytte.
-Jag har haft den tanken på min lista en längre tid, och nu har vi dessutom fått in en motion om skidstadion från vänstern, säger hon.

Att ordna förutsättningar för bio- och teaterverksamhet på Medborgarhuset är en annan tanke som börjar ta form.
-Vi behöver en bio i Arjeplog, och Medan är en tänkbar lokal för den verksamheten. Det skulle också gå bra att använda Medan för teaterföreställningar, om man bygger om scenen.

Några konkreta beslutsunderlag och kostnadsberäkningar finns inte framtagna. I dagsläget handlar det om tankar och planer på möjliga satsningar.

-Vi har pratat utveckling och tillväxt med länsstyrelsen. De vill gärna vara med och försöka hitta finansiering för bra och vettiga satsningar på utveckling, säger Britta Flinkfeldt Jansson.

Ovanstående artikel publicerades i Arjeplognytt den 20 mars 2011,

Jörgen Stenberg från Slagnäs är en av föredragshållarna på Stora Tillväxtdagen 2011.

Han ska berätta om sin resa genom livet som entreprenör, en resa som bland mycket annat fört honom från Arjeplog till Heilongjiang i Kina.

I mitten av 1980-talet var Jörgen Stenberg med och byggde upp biltestverksamheten i byn Slagnäs. Idag driver han ett företag med verksamhet i Kina, Afrika och Norge.

I Kina arbetar Jörgen Stenberg med biltestverksamhet och trafiksäkerhet. I Afrika (Namibia) köper företaget upp mark och bygger bostadsfastigheter som sedan säljs, och i Norge handlar det om ekologisk sportfisketurism.

-Allt är resultatet av min sjukliga nyfikenhet och min äventyrslust, säger Jörgen Stenberg. Jag vill träffa många människor och upptäcka spännande platser.

Om detta kommer Jörgen Stenberg att berätta under Stora Tillväxtdagen. Men han kommer också att påpeka att entreprenörskapet inte alltid är en dans på rosor.
-Det är ett hårt liv, och det är inte säkert att du blir rik på att vara entreprenör. Men för mej har det aldrig varit viktigt, jag har inget intresse av pengar. För mej är det utmaningen och spänningen som är drivfjädern.

Stora Tillväxtdagen 2011 hålls den 5 april i Stockholm. Årets tema är Svensk innovationskraft i en global verklighet, och bakom arrangemanget står Tillväxtverket, Tillväxtanalys och Vinnova.

Ovanstående artikel publicerades i Arjeplognytt den 16 mars 2011.

Den älgkalv vars mamma dog efter att ha gått ner sig i en vak utanför Hornavanskolan finns kvar i samhället, och har blivit ett populärt fotomotiv.

Det var i januari som elever på Hornavanskolan slog larm om en älgko som gått genom isen. Räddningstjänsten kämpade i två timmar, men kampen var förgäves.
I samma stund som de fick upp älgkon på iskanten dog hon.

Många funderade sedan vad som skulle hända med kalven, och det fanns en stor oro för att den skulle gå samma öde till mötes.
Men hittills har den klarat sig. Den har dock inte lämnat tättbebyggt område ännu.

Eftersom älgkalven är relativt orädd, är det lätt att komma den nära, och den har blivit ett eftertraktat byte för fotografer.
På tisdagseftermiddagen befann den sig på Lugnetvägen, vid Vaukagården och hyreshusen där intill.

Ovanstående artikel publicerades i Arjeplognytt den 16 mars 2011.

Ewa Rosenqvist har alltid tyckt om att skriva. När hon blev uppsagd från jobbet i samband med en omorganisation, bestämde hon sig för att ge ut en bok. För ett år sedan kom hennes ”Tankar till tröst”. Bara ett halvår senare kom nästa, ”Fräcka Tankar”.

Stefan Hallnor har ett stort intresse för motorsport. Ett intresse han delar med många ungdomar i Arjeplog. Och han har jobbat hårt för att de ska få möjlighet att utöva sitt intresse.

I lördags fick Ewa kommunens Kulturstipendium, och Stefan fick kommunens Ungdomsledarstipendium.
-Det krävs passion och kärlek för att skriva som Ewa gör, och för att hjälpa och stötta ungdomar som Stefan gör, konstaterade kommunchef Claudia Zamorano i sitt hyllningstal till dem.

Kommunens kulturstipendium har delats ut sedan 1973, och bland dem som tidigare fått det nämndes Einar Wallqvist, Roland Pantze, Beda Wallström, Bosse Johansson och Anders Marklund.
-Ungdomsledarstipendiet har inte lika många år på nacken, det delades ut första gången 1997, då till Ingrid Edholm Wikström, berättade Claudia.

Marie Jonsson var den som föreslog Ewa Rosenqvist som kulturstipendiat. I motiveringen sägs att Ewa är driven och orädd att beröra känsliga tankar.
Rolf Laestander föreslog att Stefan Hallnor skulle få ungdomsledarstipendiet. I den motiveringen nämns att Stefan under många år har lagt ner mycket tid och pengar på att ge ungdomarna förutsättningar att hålla på med motorsport.

Båda stipendiaterna uttryckte naturligtvis glädje och tacksamhet över sina utmärkelser. Men Stefan Hallnor konstaterade också att den största belöningen för sitt engagemang får han i mötet med ungdomarna.
-Att få vara med och se hur roligt de har är fantastiskt. Och jag är glad för att jag har möjlighet att kunna hjälpa dem göra något annat än att sitta vid datorn…

Ovanstående artikel publicerades i Arjeplognytt den 13 mars 2011

Arjeplogs vårmarknad 2011 är i full gång!

Och besökarna passar på att fylla förråden med bland annat marknadsgodis.

-Det ska vara mycket och gott, säger Ulrika Davidsson.

Det är lite kallt och blåsigt, men redan nu är en hel del folk i rörelse ute på torget. Och det finns flera alternativ för de som vill gå in och värma sig. Bion är ett exempel, där visas filmer hela helgen, bland annat Stefan Holms film om Guld-Klas.

Hantverkargränd finns inne i Lärcentras lokaler. Här kan besökaren träffa hantverkare, se hantverk och köpa hantverk. Allt ifrån stenar till stickade sockar och pärlarmband.

Försäljningen av startkort till söndagens pimpeltävling är också i full gång. Nu finns utlottningsvinsten, en bil, utställd för visning.

Som vanligt är Torget och intilliggande gator fyllda av marknadsstånd och besökare från när och fjärran.
Marknaden fortsätter under hela helgen.

Ovanstående artikel publicerades i Arjeplognytt den 11 mars 2011

Antalet barn ökar i Arjeplog, och den barnomsorg som finns idag räcker inte till. Behovet av ytterligare lokaler är akut, och nu ska möjligheterna att hitta en bra lösning snabbutredas.

De prognoser som tagits fram visar att det redan till hösten kan finnas behov av ytterligare 11 platser inom barnomsorgen. Ett år senare, hösten 2012, kan behovet vara ännu större.

Barn- och utbildningsnämnden har därför gett förvaltningen i uppdrag att snabbt se över vilka möjligheter som finns för att öppna en femårs-avdelning med cirka 25 platser.

-Vi måste ta ett snabbt beslut i frågan, och förhoppningsvis ska vi kunna göra det redan i april, säger nämndens ordförande Rolf Laestander, s.

Ovanstående artikel publicerades i Arjeplognytt den 9 mars 2011

Ja, vad ska man säga? Annat än: Fantastiskt!
Arjeplognytt.se har nu läsare i 40 länder, och hela tiden hittar nya läsare hit.

Än en gång måste jag säga: underbart och överraskande, jag hade inte räknat med att nå så många så här snabbt.

Flest läsare har Arjeplognytt.se naturligtvis i Sverige. Antalet besökare ökar hela tiden både i Sverige och andra länder, bland annat Norge, Tyskland och USA.
Statistiken, som jag hämtar från Google analytics, visar också till min stora glädje att merparten av besökarna återvänder, och att de inte bara tittar på förstasidan, utan klickar sig vidare in bland artiklar och annonser.

Efter en månad hade Arjeplognytt.se över 3 000 unika besökare. Efter två månader över 6 000 unika besökare.
Ytterligare en månad senare, fram till och med den 6 mars, hade Arjeplognytt.se 9 547 unika besökare.
Som exempel kan nämnas att under en vecka, perioden 14 februari – 21 februari, hade sidan 1 999 unika besökare. Antalet besök per dag denna vecka varierade mellan 704 och 1016.

Arjeplognytt.se har också fått stor uppmärksamhet i olika sammanhang. På Facebook, Twitter, i bloggar och i andra media, bland annat ett tresidigt reportage i Svenska Journalistförbundets tidning Journalisten. Jag har också kontaktats av personer som driver liknande verksamheter, och min övertygelse om att jag valde rätt när jag satsade på Arjeplognytt.se blir allt starkare.

Det är spännande och utmanande, det finns inga mallar för hur en sådan här satsning ska göras och för hur verksamheten ska drivas.
Men följ med, så får vi se till att skapa en mall!
Fortsätt att höra av dig med tips, idéer och synpunkter.
Arjeplognytt.se blir det du och jag gör den till.

Marianne Hofman

Ovanstående artikel publicerades i Arjeplognytt den 8 mars 2011

Att bevara och återskapa den gamla gården i Kasker är målet.
Det är fem år sedan Sture och Ros-Marie Söderberg började sitt arbete.
-Ifjol konstaterade vi att vi är nog inte riktigt kloka. Men när vi kommit på hur något ska göras, vill vi se resultatet snabbt, säger Ros-Marie och skrattar.

Gården i Kasker är en av kommunens äldsta gårdar. Men huset som Sture och Ros-Marie bor i är ”bara” sedan 1800-talet.
-Det första huset som stod här revs i början av 1800-talet, och sedan ersattes det av detta hus, berättar Sture. Det här byggdes som ett parhus, ingång i mitten, en kallskrubb rakt fram och två lika delar åt vardera hållet.
Sedan dess har huset byggts om och renoverats i omgångar. Och allt har inte varit till det bättre.
-Vi ville så gärna behålla det gamla golvet, men det gick inte, vi lyckades inte skura bort asfaltlimmet…, säger Ros-Marie.

När Sture och Ros-Marie bestämde sig för att köpa gården, inleddes renoveringsarbetet direkt.
Och det är inte mycket som är sig likt sen den dagen. Golv, tak, väggar, avlopp, el…, det mesta är nytt och fräscht. Men i gammal stil.
Och det allra mesta har Sture och Ros-Marie gjort alldeles själva. Tillsammans.
-Att leja folk för att göra det vi har gjort… nej, det skulle handla om astronomiska summor, säger Sture och skakar på huvudet.

Och många olika knep har använts för att sänka kostnaderna. Bland annat är golvlisterna betydligt högre än de man vanligtvis ser.
-De här tapeterna kostade en hel del, och för att inte behöva gå miste om så mycket i mönsterpassning så gjorde vi golvlisterna högre, säger Ros-Marie.

Renoveringsarbetet startade på övervåningen. Bland annat revs all beklädnad från väggar och tak bort. Och den som någon gång har försökt ta bort gammal papp från väggar, vet att det ofta använts många spikar för att fästa pappen. Väldigt många spikar.
Men Sture och Ros-Marie gav inte upp. Varje ledig stund ägnades åt renoveringsprojektet, och efter fyra månader var övervåningen klar.

Innerdörrarna i huset var släta, raka masonitdörrar. Men i källaren hittade Sture en gammal spegeldörr. Han bestämde sig för att försöka göra sådana dörrar, och nu sitter hans egentillverkade dörrar överallt i huset.
Sovrumsmöblerna, ett tjugotal fönster och köksinredningen är också egentillverkade.
-Jag har gjort många misstag, men det blir bättre och bättre, ju mer jag håller på. Det är enkelt när man kommer på hur man ska göra, säger Sture med en axelryckning.

Virket kommer mestadels från egen skog. Det är en fråga om både pris och kvalitet.
-Det köpta virket slår sig lätt. Därför sågar jag helst själv på solosågen, säger Sture.
Någon snickarutbildning har varken Sture eller Ros-Marie. De jobbar båda inom äldreomsorgen i Arjeplog, och renoveringen är ett gemensamt fritidsprojekt.
-Men jag funderade länge på att anmäla mig till en utbildning i möbelrenovering, säger Sture Söderberg.

Som alltid när man jobbar med gamla hus, uppstår oväntade situationer och det dyker upp frågor och funderingar av alla de slag. En av de saker Sture och Ros-Marie funderade länge på var beskrivningen av ett av husets större rum.
-Alla äldre, som varit inne i det här huset för länge sedan och sett den öppna spisen berättade att den stod i ett hörn. Men när vi rev taket så upptäckte vi att hålet för skorstenen fanns på andra sidan av rummet, berättar Sture.
Till sist visade det sig att taket varit nedplockat en gång tidigare, och att det vändes i samband med att det sattes tillbaka.

Mönstersågningen i det gamla broräcket var en annan detalj som krävde många timmars funderande innan det kunde återskapas.
-Vi hade ett foto från 1926, som vi förstorade för att kunna se detaljerna, berättar Ros-Marie. Men det tog tid innan vi lyckades göra en mall. Sedan var det enkelt, när vi kommit på hur mönstret var uppbyggt. Men jag är imponerad av den som gjorde det först, utan moderna maskiner…
Kloten som krönte broräcket har inte bevarats eller återskapats. Däremot har de återanvänts.
-Barnbarnen fick dem, och använde dem som bowlingklot, berättar Sture leende.

Än finns det några renoveringsprojekt kvar inomhus. Men nu har Sture och Ros-Marie slagit ner på takten.
Och det finns ju mycket att göra utomhus också…
-Här finns flera hus som ska rustas upp. Vi har börjat lite smått, men det finns en hel del kvar. Bagarstugan blir nog nästa projekt, gissar Sture.

Ovanstående artikel publicerades i Arjeplognytt den 7 mars 2011

Minnen från skid- och skoterutflykter med skolan, föräldrarna eller kompisarna berättades vid återinvigningen av Renbergsstugan.
Efter många års förfall har stugan nu renoverats, och förhoppningen är att Renbergsstugan åter ska bli ett uppskattat utflyktsmål för både ung och gammal.

Lotten Oscarsen minns när hon var i 15-20 årsåldern och ungdomarna från Kyrkholmen brukade samlas uppe vid Renbergsstugan.
-Vi var säkert ett femtiotal som brukade gå, åka skidor eller spark hit. Vi flickor satt här nedanför och solade, och tittade förstås på pojkarna som klättrade upp mot toppen, och åkte nerför branten på skidor.
Lottens dotter Lisa berättar liknande minnen, från en senare epok:
-I ungdomens glada dagar brukade vi göra skoterutflykter hit. Vi tjejer brukade sitta i solen, och killarna for högre upp och körde skoter.

Renbergsstugan byggdes med ideella krafter, och invigdes på trettondagsaftonen 1945. Under flera decennier därefter utnyttjades stugan flitigt.
-Vi var här varje söndag. Och doktor Wallquist brukade också komma hit varje söndag, berättar Lotten Oscarsen.
-Varje fettisdag åkte vi hit med skolan, berättar Mats Sundström.

Men åren tog ut sin rätt, och stugan blev allt mer förfallen. Samtidigt blev besöken färre och färre, och skolorna valde andra utflyktsmål för sina friluftsdagar.
Nu har stugan renoverats, och Arjeplogs Sportklubb stod för arrangemanget vid återinvigningen.

I stugan serverades fika och varm korv. Den som ville kunde åka gratis skotertaxi från Djuptjärn och upp till stugan, men många valde ändå att åka skidor.
För syskonen Ludvig och Wilma blev utflykten ett lämpligt träningspass inför Renbergsloppet.
-Jag brukar tävla i skidåkning ibland, förklarar Ludvig.

Ovanstående artikel publicerades i Arjeplognytt den 6 mars 2011