Kyrkholmsskolan är ett bättre alternativ för både skolelever och allmänhet, menar brevskrivarna. På måndag ska frågan tas upp av kommunstyrelsen. ARKIVBILD

Nedanstående text är ett öppet brev undertecknat av fyra föräldrar, en lärare och en tidigare skolchef i Arjeplog, riktat till de politiska partierna i Arjeplogs kommun.

På måndag ligger ärendet på kommunstyrelsens bord för beslut.

Brevets innehåll är publicerat i sin helhet. Åsikter och uppgifter är skribenternas egna.

Vi är ett antal personer som på olika sätt har engagerat oss i det förestående beslutet om framtidens skollokaler i Arjeplog. Det är nu Ni politiker som på uppdrag av oss, Arjeplogs medborgare, skall fatta beslut om hur skolans lokaler skall disponeras i framtiden.

Vid det senaste dialogmötet den sista september meddelade förvaltningen att de utrett saken tillräckligt för att förorda ett alternativ. I det förslaget förordas att högstadieundervisningen ska permanent flyttas till Hornavanskolans lokaler samt att delar av Kyrkholmsskolan ska rivas. Det är i princip samma förslag som man förordat vid samtliga tidigare dialogmöten. Vi delar inte förvaltningens åsikt i denna fråga och tycker att vissa aspekter har åsidosatts. Våra farhågor med förvaltningens förslag om att permanent flytta högstadiets verksamhet till Hornavanskolan är följande:

Allmänhetens tillgång till offentliga lokaler.

Denna utredning har helt gjorts ur ett skolperspektiv. Det har inte framgått att någon risk- eller konsekvensanalys har gjorts ur medborgarnas perspektiv. Kommer medborgarnas tillgänglighet till medborgarhus, kommunbibliotek och sim-och sporthall inskränkas? Kommer det vara möjligt att anordna kulturarrangemang, mässor, möten, danstillställningar och liknande i medborgarhuset? Pensionärer utgör en stor del av Arjeplogs befolkning. Mång av dom är regelbundna besökare på bibliotek och simhall men den gruppen har man förbisett i utredningen om lokaler. Redan idag är parkeringssituationen något rörig utanför medborgarhuset med onödigt stora avstånd mellan parkering och Medborgarhus eftersom stora delar av parkeringen är personalparkering för skolpersonal. Vi befarar att detta kommer förvärras ytterligare i och med denna flytt. Vi anser att detta inte är en isolerad skolfråga och undrar hur det här kommer påverka medborgarnas tillgång till kultur- och fritidsinstitutioner.

Allmänhetens tillgång till skolområdet

Förvaltningens har sagt att det kommer skyltas vart skolområdet börjar för att begränsa obehörigas tillträde till skolområdet. Detta är svårt för oss att bemöta, då förvaltningen inte informerat om var skolgård kommer vara förlagd. Förvaltningen gör idag en bedömning att skyltning är en tillräcklig åtgärd, vilket vi hoppas att det också är, men om det i framtiden skulle bli ett nationellt utökat krav på tillträdesskydd, dvs inhägnade skolgårdar och inpasseringssystem i skolbyggnader så är Hornavanskolan ett betydligt sämre alternativ än Kyrkholmsskolan. Vi kan bara konstatera att redan idag har man fysiska lås för att förhindra obehörigas tillträde till kommunala förvaltningen på Tingsbacka som ju faktiskt byggdes som ett ”Medborgarkontor”. En annan fråga kopplad till säkerhet är det faktum att i händelse av en allvarlig samhällskris är skolan en av de kritiska samhällsfunktioner som alltid måste fungera. På Kyrkholmsskolan med skyddsrum och skolkök är det planerat för reservkraft.  Här finns klara samordningsvinster med skolan förlagd där vilket inte finns i alternativet Hornavanskolan.

Uppsikt över eleverna

Skolan har ett ansvar att hålla uppsikt över barnen under skoldagen, inte minst för att stävja mobbing. Hornavanskolan är byggd som en gymnasieskola med många krokiga korridorer och trappor. Med en entré genom Medborgarhuset och avskild skolgård är vi rädda att uppsikten blir sämre och en ökad problematik med mobbing. Kyrkholmsskolan och även Öbergaskolan är byggda som grundskolor och planerade på ett sätt som gör att det är lättare att överblicka.

Elevernas näringsintag

Både föräldrar och skolkökspersonal vittnar om att färre högstadieelever väljer att gå till matsalen på Kyrkholmsskolan sedan undervisningen temporärt flyttat till Hornavanskolan. Många elever väljer att stanna kvar på Hornavanskolan eller att bege sig in på samhället om de ändå ska ut. God kost är av största vikt för att orka med skoldagarna, ta till sig ny kunskap och utveckla nya färdigheter. Att färre barn väljer att äta lunch talar tydligt för vikten av att ha matsal i nära anslutning till undervisningslokalerna. För låg- och mellanstadiet är inte det ett problem då man har pedagogiska luncher, dvs lärarna följer eleverna till matsalen. För Elever med rörelsehinder är det naturligtvis lättare komma till matsalen ifall den ligger i samma byggnad som undervisningen sker. Med högstadiet på Hornavanskolan måste man precis som på Öbergaskolan låta de barnen äta på skolan vilket är mindre inkluderande.

Ekonomisk kalkyl

Utredningen har kommit fram till att en fortsatt skolverksamhet på Kyrkholmssskolan skulle kräva investeringar på 18,6 miljoner. En flytt till Hornavanskolans lokaler skulle kräva investeringar på 40,4 miljoner – 21,8 miljoner mer! Ändå har man kommit fram till att den årliga driftskostnaden blir 489 000 kronor lägre med högstadiet på Hornavanskolan. Anledningen är att man i alternativet Kyrkholmsskolan har tagit med en tomhyra på 2 191 000 kr per år för Hornavanskolan och Motorlabbet. Man utgår därmed från att Hornavanskolan och motorlabbet skall stå tom i överskådlig framtid -ej hyras ut, ej rivas och ej säljas.  Skulle man däremot hitta nyttjande för någon del av dessa lokaler så förändras naturligtvis kalkylen radikalt. Försäljning eller rivning av exempelvis motorlabbet skulle också sänka kostnaderna för alternativet Kyrkholmsskolan drastiskt. Det är inte trovärdigt att en merkostnad på 21,8 miljoner blir en stor besparing. I slutändan är dock den ekonomiska kalkylen en fråga om vad man vill visa

Demografi

Man har redovisat dystra prognoser över det minskande elevunderlaget i skolan. Det är naturligtvis beklagligt och kan säkert stämma. Vi ser dock klara paralleller med när nya förskolan skulle byggas. Prognosen visade tydligt det minskade behovet av förskoleplatser och man dimensionerade förskolan därefter. Detta visade sig felaktigt och man fick relativt snabbt bygga ut förskolan och har dessutom i perioder öppnat ”Solen” i gamla skolhemmet. Vi tycker det är sunt att hellre få behålla något för stora lokaler på Kyrkholmsskolan än att dimensionera efter vad som krävs idag enligt dagens normer och kanske bli trångbodda igen i framtiden.

Nu ligger frågan i Era händer. Vi tror att en fortsatt skolverksamhet på Kyrkholmsskolan är bästa alternativet ekonomiskt, pedagogiskt och socialt. Vi kan inte säga vad andra människor tycker men vår känsla är att stödet för alternativet Kyrkholmsskolan är massivt i stora kretsar bland de som har kopplingar till skolans verksamhet. Endast en folkomröstning kan ge säkert besked vad befolkningen tycker. Om elva månader är det val. Det är då som det beslut Ni nu är i stånd att fatta kommer att betygsättas.

Stina Ederlöv, mamma i åk 1 & 3, Anna Ranberg Vestin, mamma i FSK & åk 3, Tony Westerlund, pappa förskola, FSK & åk 2 Silverskolan, Monika Juhlin, lärare åk 3-9, Therese Jonnerby, mamma i åk 2 & 5, Vanda Wallström, pensionerad skolchef

Ska Kyrkholmsskolan rivas eller renoveras? En fråga som engagerar många. Arkivbild

Jag är förälder till två barn som går i tidiga skolåren i Arjeplog, jag vill börja med att säga att jag fram tills nu är mycket nöjd med den förskola och skola som våra barn fått.

Vi vårdnadshavare blev inbjudna till ett informationsmöte om skollokalerna. Informationsmötet var närmast pinsamt! I inbjudan beskrevs att man utreder ett förslag om förändring i dispositionen av skolans lokaler. Förslaget innebär att förskoleklass till och med åk 3 skulle gå på Öbergaskolan och åk 4 till 9 skulle flytta till före detta gymnasieskolan, Hornavanskolan.

Trots att man i inbjudan beskrivit hur man anlitat arkitekter, förhandlat med fackliga organisationer och håller på med barnkonsekvensanalys så fick vi ingen konkret information om förslaget. Man beskrev att det är problem med ventilationen på Kyrkholmsskolan och man vill nu jämföra alternativet att byta ventilation med att flytta om enligt det andra förslaget. Inga kostnader för de olika förslagen har redovisats.

Frustrationen blev stor hos många vårdnadshavare när man inte fick någon konkret information utan bara svävande svar som ”Det krävs en del mindre snickeriarbeten på Hornavanskolan” och ”här skulle man exempelvis kunna bygga en skolgård” eller ”Kyrkholmsskolan har sina problem”.

Från föräldrarna finns mängder av konkreta frågor och synpunkter:

-Hur är den framtida utemiljön planerad?

-Trafiksituationen runt skolan?

-Hur skall skolan klara av att hålla uppsikt över eleverna på raster? Utomhus och i de krångliga inomhusmiljöerna på Hornavanskolan?

-Hur planerar skolan hantera de problem som kan uppstå när tex 4:e klass delar skola med 9:e klass?

-Ryms verkligen hemkunskap, musik, träslöjd, syslöjd och bild i det tidigare motorlabbet?

-Flera föräldrar lyfte frågan hur man kan avgränsa allmänhetens åtkomst till skolmiljön när offentliga lokaler som bibliotek, medborgarhus och sporthall ligger där. Skolchefen svarade att det kan man göra antingen genom fysiska hinder eller tider. Vad innebär det egentligen?

-Kommer tillgängligheten för allmänheten till biblioteket och medborgarhuset påverkas?

-Det sades att entren till sporthallen kan komma att spärras av under skoltid. Man menade att det inte är ett problem eftersom endast skolverksamhet pågår i sporthall/badhus dagtid. Det stämmer inte då det förekommit motionssim för äldre, babysim och annat. Gymmet är öppet dagtid. Detta skulle definitivt innebära en inskränkning i allmänhetens möjlighet att nyttja skattefinansierade kommunala lokaler.

-Man sa att man planerar att riva delar av Kyrkholmsskolan men kök och matsal skall fortsatt vara kvar. Frågan om skyddsrum existerade inte för några år sedan men är aktuell nu. Det finns tre skyddsrum i Arjeplog enligt MSB:s hemsida. Kommunens största skyddsrum ligger i Kyrkholmsskolan men hur blir det med det i framtiden om skolverksamheten flyttas?

-Kyrkholmsskolan är naturligtvis gammal men relativt väl underhållen och trots allt ganska ändamålsenlig. Men hur är det egentligen med Hornavanskolan som existerat under nedläggningshot i 10 år, vad finns för uppdämt underhållsbehov där?

Med mera, med mera…

Det märkliga med detta är att man tänker fatta ett beslut den 24 februari. Innan sommaren skall man sedan hinna projektera och upphandla byggnationen för att vara färdiga till vårterminen 2026. Det är inget litet projekt: Stora delar av Hornavanskolan skall byggas om och anpassas till grundskoleundervisning, annexet på Kyrkholmsskolan skall byggas om för vuxenutbildning och Öbergaskolan skall anpassas för Fritids/Förskoleklass. Därutöver skall en ny skolgård anläggas och trafiksituationen i området skall göras om med parkeringar, hållplatser för skolskjutsar mm. Tidsplanen man jobbar efter är rena fantasier. Hur blir det då för de elever som skall gå i en byggarbetsplats under höstterminen 2025, mest troligt hela läsåret? Skall man ha någon ytterligare, temporär lösning då?

Ifall man skall ta fram en detaljplan för 10 fritidshustomter ute i skogen någonstans i kommunen, vilket kan tyckas vara en bagatell, är det tydligt angivet hur processen skall genomföras. Med förslag, utställning, möjlighet att yttra sig, beslut i nämnd och senare i fullmäktige. En sådan lång process måste man helt enkelt acceptera för det är så det skall fungera i en demokrati. Ett stort strategiskt beslut som påverkar i princip alla i Arjeplog men framförallt framtida skolgång för barn och unga för överskådlig framtid verkar man nu vilja stressa igenom som en förvaltningsfråga -Det är det inte!

Många Arjeplogsbor känner misstroende efter hur det blivit med äldreomsorgen i kommunen. Björkbacken blev dyrare än vad som först presenterades. Allmänhetens protester, främst från den äldre befolkningen var omfattande men negligerades av beslutsfattarna. Nu i efterhand kan man bara konstatera att när det gäller de farhågor och frågor som framfördes av exempelvis Vaukauppropet, pensionärsorganisationer, boende och andra så fick de i stora delar rätt. Nu står vi här med nyrenoverade lokaler på Björkbacken men verksamheten fungerar inte som man kan önska med IVO anmälningar, problem med arbetsmiljön och ett missnöje bland personal, boende och närstående. Avsaknaden av en särskild demensavdelning är påtaglig. Trots att det gått närmare tio år sedan beslutet fattades står två stora lokaler (Vaukagården och Tallbacken) tomma och kostar pengar men inget besked kommer om vad som skall göras. Därför är det så otroligt viktigt att man gör rätt denna gång för det är lätt att se likheter i frågorna!

Jag är rädd för att man nu tar ett förhastat beslut grundat på otillräckligt underlag vilket kommer till att leda till överklagningar, fördyrningar och förseningar. De som kommer att drabbas av detta är eleverna. Man får inte glömma bort att det är barnens vardag som påverkas av vad man nu håller på med.

Många föräldrar känner nu stor oro och irritation över att de styrande inte visar någon som helst vilja till transparens i processen. Man är avvisande till att ta någon hänsyn till synpunkter eller ge processen den tid som behövs utan det framstår som om målsättningen är att gå ut med så lite information som möjligt och få ett snabbt beslut.

Just nu pågår en namninsamling med krav om en folkomröstning. Min uppfattning är att det är fel väg att gå, vi har viktigare saker att lägga resurser på i Arjeplog. Men detta måste nog ses som ett desperat försök att påverka våra beslutsfattare. En förtroendevald politikers huvudsakliga uppgift är att företräda medborgarna, att vara en röst för sina väljare och vara lyhörd för åsikter. Krav på folkomröstning är den yttersta formen av misstroende mot de som företräder befolkningen och ett djupt misslyckande för det styrande politiska etablissemanget.

Nej, Renovera skyndsamt ventilationen på Kyrkholmsskolan enligt det politiska beslut som fattades så att de elever som flyttats till tillfälliga, olämpliga lokaler får en acceptabel skolmiljö, för det är i sammanhanget småpengar det handlar om. Sedan kan man i lugn och ro göra en mera grundlig översyn av kommunens tomma lokaler. Om man sedan i framtiden väljer att disponera om skolans lokaler måste det utredas grundligt och de ekonomiska effekterna av det visas.

Håkan Ederlöv

I Arjeplognytt den 20 november motsätter sig partiet Folkinitiativet att kommunen ordentligt ska utreda var vi bäst kan bedriva grundskoleverksamhet. Det tycker vi är märkligt. I samma insändare menar Folkinitiativet även att förvaltningen ”plötsligt” kommer med ett förslag. Även det påståendet känns märkligt utifrån att en enig styrgrupp i augusti månad, Folkinitiativet inkluderat, gav tjänstepersoner i uppdrag att se över alternativen på nytt efter att förutsättningarna förändrats sedan det tidigare beslutet i april. Förvaltningen fick i uppdrag att återrapportera till gruppen under hösten.

Senare i oktober presenterade våra tjänstepersoner de slutsatser som dragits och föreslog att kommunen skulle fortsätta att utreda förutsättningarna för att långsiktigt bedriva en grundskola i Hornavanskolan. Vid det mötet talade vi bland annat mycket om behoven av att säkerställa god inom- och utomhusmiljö, att det är viktigt att elever, personal och fackliga organisationer kan bidra till arbetet och att trafiksituationen behöver vara säker.

Vid detta möte valde Folkinitiativet att inte delta. Hade de deltagit hade de hört hur viktigt övriga partier tycker det är att många perspektiv tas med som underlag i utredningen.

Vid kommunstyrelsen den 24 november gavs det i demokratisk ordning våra tjänstepersoner i uppdrag att fortsätta att utreda detta då vi tycker det är viktigt att sätta av den tid som krävs så att vi kan fatta välgrundade beslut. Beslut som är långsiktiga och kloka, bra för elever och bra för Arjeplog.

Isak Utsi, kommunstyrelsens ordförande (S)

Per Lampinen, kommunstyrelsens 2e vice ordförande (L)

Länk till Folkinitiativets debattinlägg, publicerad i Arjeplognytt den 20 november, finns här.

Kommunstyrelsens ordförande Isak Utsi (S) och kommunstyrelsens 2e vice ordförande Per Lampinen (L) har besvarat inlägget. Länk till deras svar, publicerat i Arjeplognytt den 28 november, finns i slutet av texten. 

Folkinitiativet motsätter sig planerna på att pausa upprustningen av Kyrkholmsskolan

Inför höstterminen 2024 flyttade Kyrkholmsskolans verksamhet till Hornavanskolan tillfälligt på grund av renoveringsbehov. I långdragna diskussioner gällande skolans lokaler under hösten/våren 23/24 var det tydligt att ambitionen hos styret var att riva Kyrkholmsskolan och permanent flytta undervisningen till Hornavanskolans lokaler. Folkinitiativet har hela tiden varit tydliga med sitt motstånd mot dessa planer. Skälen inkluderar både de omfattande ombyggnationer som krävs och avsaknaden av en lagstadgad skolgård vid Hornavanskolan.

När vi närmade oss beslut i kommunstyrelsen överraskades vi av en oväntad vändning.

Socialdemokraterna och Liberalerna ändrade plötsligt sin ståndpunkt och stödde i stället förslaget att rusta upp Kyrkholmsskolan. Beslutet fattades enhälligt i kommunstyrelsen den 8 april.

Nu, bara månader senare, har frågan återigen dykt upp på dagordningen. Förvaltningen förespråkar plötsligt att riva Kyrkholmsskolan och flytta hela mellan- och högstadieverksamheten till Hornavanskolans lokaler. Detta går stick i stäv med tidigare beslut och riskerar att försämra den pedagogiska miljön för grundskolans elever. Hornavanskolans lokaler och utemiljön är inte anpassad för yngre elever. Här saknas till exempel skolgård, klätterställningar, multisportarena och fotbollsplan – viktiga inslag för elevernas välmående och lärande.

Folkinitiativet är bekymrade över hur denna process hanterats. Frågan har diskuterats i den Strategiska styrgruppen, vars möten inte protokollförs och där allmänheten saknar insyn. Förvaltningen har nu lagt fram ett förslag som strider mot kommunstyrelsens beslut från den 8 april och innebär att beslutet om upprustning av Kyrkholmsskolan pausas, trots att skillnaden i kostnad för de två alternativen är små.

Folkinitiativet står fast vid att alla elever i Arjeplog förtjänar bästa möjliga förutsättningar för sin utbildning. Frågan kommer upp på kommunstyrelsens sammanträde den 25/11 2024.

Vi motsätter oss planerna på att riva Kyrkholmsskolan och kommer rösta nej till förslaget att pausa upprustningen av Kyrkholmsskolan.

Folkinitiativet Arjeplogs styrelse

Länk till svar från kommunstyrelsens ordförande Isak Utsi (S) och kommunstyrelsens 2e vice ordförande Per Lampinen (L) finns här. 

Efter att vi har kontrollerat med grannkommunerna Sorsele och Arvidsjaur ser vi att Arjeplog är den enda kommun utan seniorboende 55 +.

Vi pensionärer i Arjeplog (med stöd från olika pensionärsorganisationer) vill därför att kommunen omvandlar nuvarande Tallbacken till ett seniorboende 55+ som inkluderar befintliga samlingsutrymmen med ett avslut innan köksavdelningen vilket är markerat med ett tvärstreck på husritningen intill.

Huset har ett vackert sjönära läge, med hiss och gemensamhetslokaler samt parkeringsplatser. Möjlighet för hemtjänstpersonal finns även att disponera en del av byggnaden.

Denna demografiska bild visar tydligt att befolkningen över 59 år är betydligt högre än för riket i övrigt, vilket påvisar behovet.

Enligt kommunens verksamhetsplan för 2024–2027 anges bland annat att kommunen vill skapa förutsättningar för

trygghet, folkhälsa, boende, delaktighet, möjlighet till samarbete och samverkan.

VARFÖR ÄR DÅ DENNA INSÄNDARE NÖDVÄNDIG???

Lise-Lotte B Modig
Elaine Lestander
Vanda Wallström

Liberalerna i Arjeplog gör ingen hemlighet av att man aspirerar på kommunalrådsposten efter valet söndagen den elfte september. Bland deras vallöften märks bland annat kulturhus, vägunderhåll, och, håll i er, gymnasieutbildning i Arjeplog. Fint ska det vara.

Utöver detta påstår de att Folkinitiativet Arjeplog utlovat satsningar ”för tiotals miljoner kronor”. Som medlem och andranamn på Folkinitiativets lista så ställer jag mig frågan: När har vi påstått detta? Detta är nämligen rena påhitt från en meningsmotståndare som har personliga maktanspråk och som kanske, trots att han påstår motsatsen, känner sig hotad av vårt inträde i den lokala politiken. Kanske är det därför L utlovar just stora satsningar men känner ett behov av att projicera detta på en motståndare?

Folkinitiativet Arjeplogs vallöften är nämligen mycket enkla: Vi lovar ingenting.

Däremot anser vi att underlaget till beslutet att lägga ner Hornavanskolan håller så bottenlöst låg kvalitet att beslutet måste rivas upp. Konsulten Anna Lundqvist som gjorde en enklare utredning i ämnet drog även hon slutsatsen att frågan behövdes utredas mer, och på djupet. Vi kunde inte hålla med mer, utan lovar just detta:

Om vi får bestämma så kommer beslutet att rivas upp och frågan att utredas på fler sätt, med utgångspunkten att skolan skall finnas kvar i någon form – om det endast är möjligt.

Liberalerna gör gällande att frågan har utretts grundligt. Rapporten från Anna Lundqvist säger något helt annat. Faktum är att när kommunen ombetts visa exakt var besparingen sker så blir det tyst. Man försöker ideligen förflytta bevisbördan till oss, vilket är direkt fånigt. Det är inte vi som ansvarar för den förda politiken.

Jag vill poängtera följande: Att utbildningssektorn sparar pengar är inte samma sak som att kommunen gör det. Vissa kostnader kommer man inte undan. Deras påstådda besparingar blir inte sanna bara för att de säger det. Det är inte så det fungerar.

Vårt enda vallöfte är att jobba med vår vision SUNT, Samhällsservice, Utbildning, Näringsliv, Transparens. Ett Arjeplog som är lätt och roligt att leva i, där så många som möjligt gör sitt bästa, arbetar, betalar skatt, och förverkligar sina visioner. Vi tror nämligen inte att någon utifrån kommer att dyka upp och rädda oss, det får vi göra själva. Samtidigt är naturligtvis driftiga människor utifrån mer än välkomna hit. Alla är välkomna till vårt Arjeplog.

Varför finns vi? Jo, för att tillräckligt många invånare anser att de fyra partierna misslyckats med att skapa ett Arjeplog som är så bra som Arjeplog borde vara. Känslan är, hos väldigt många, att Arjeplog kan bättre. Det tror även vi. Vi tror på ett Arjeplog där det finns utrymme för personliga initiativ och drömmar, fungerande infrastruktur för livets alla skeenden, och där kommunens primära funktion är att hjälpa människor att leva sina liv som de önskar. Vi tror oss dessutom kunna tillföra en dimension som många idag saknar: Framtidstro, kanske det viktigaste av allt.

Erik Quist, Folkinitiativet Arjeplog

Arjeplogs Kommun annonserar nu via mäklare att de skall sälja Elevhemmet Stugan i Arjeplog. Det brinner i knutarna och nu är det bråttom. För vad? Elevhemmet har kostnadstäckning fram till nyår 2023 enligt den utlagda annonsen. Mitt under terminen den 16 maj kommer visning av lokalerna att ske. Det är ett hån mot de elever som fortfarande har sitt hem där. Frustrationen och oron inför framtiden kommer att öka ännu mer för dessa elever. Nu ska eleverna ut!

Vad sysslar fullmäktige och sittande politiker med? Gäller det att bränna alla broar och efterlämna den brända jorden vid tillbakadragandet? Det verkar som om man till varje pris skall förhindra att utbildning efter grundskolan skall kunna förläggas till Arjeplog. Det finns flera förslag om hur fortsatt utbildning efter grundskolan skall kunna genomföras. Det är självklart att ett Elevhem har betydelse om vi pratar Folkhögskola, NPF-gymnasium eller spetsutbildning inom Fordonstest.

Så här uttalade sig Isak Utsi efter fullmäktige 13 december 2021:

”Isak Utsi påminde om att man i budgeten, som fastställts av kommunfullmäktige, inte har någon finansiering för elevhemmet från och med hösten 2022. – Det här beslutet säger bara att stiftelsen har möjlighet att påbörja försäljning, inte när de ska göra det, sa han.”

Nu – i maj månad 2022 finns kostnadstäckning och nu skall fastigheten bort.

Om kostnadstäckning finns av de många byggarbetare som jobbar med Dainak-bron och bygget av det nya äldreboendet – varför är det så bråttom? På vilket sätt är det bra att avyttra Elevhemmet just nu?

Isak Utsi informerade under företagarfrukosten förra veckan att det fortfarande förväntas en viss kvot av Ukrainska flyktingar till Arjeplog. Behåller man Elevhemmet så säkerställer man boende för dessa när/om de kommer hit.

Avvecklingen av Arjeplog är i full gång och det är hög tid att sätta ner klackarna. Utgången av höstens kommunalval kommer att bli oerhört viktig.

Madelene Aheinen Westerlund, Folkinitiativet Arjeplog

Igår hade jag årets ettor från Hornavanskolans fordonsteknikprogram, nu har jag haft alla årskullar på besök på vårat företag Cartest.
Fantastiska elever och lärare som brinner för fordon och Arjeplog.

Med vemod tänkte jag på att nästa år är 3:orna borta och kanske ingen fler kull med elever får jag guida genom vår fantastiska biltestvärld som  Arjeplog lever av.

Jag har genom åren haft elever som både praktiserat men även arbetat hos oss och senare även fått vara bland våra kunder i världen.

Våra kunder har varit stolta över ’deras’ lilla Arjeplog som vinterarbetsplats, det har andats framtidstro och en stor fightinginstinkt bland patriotiska Arjeplogsbor.

Men nu då? Vad har vi nu? Jag har haft besök av alla elever på Cartest, men inte av vårat kommunalråd…

Vi har några styrande politiker som påstår sig ha all kunskap om Hornavanskolan, men ingen av dom har pratat mycket och länge med personalen eller ens rektorn… Dom har inte ens besökt arbetsplatsen… Inte ens kommunalrådet har gjort det.

Tänk så märklig ’demokratin’ blivit och man undrar ju hur dom styrande bildar sig egna uppfattningar utan att ens prata med självaste arbetsplatsen och dess personal ?
Ingen har pratat med eleverna heller…

Jag tycker iallafall att man ska INTE stänga en så stor och viktig arbetsplats när man har så extremt lite kunskap som fritidspolitikerna våra har.

Man ska ro iland genom hårt arbete och stark beslutsamhet! Låt vi som kan och vill få göra det! Stäng inte möjligheten att få ta in nya elever hösten 2022!

Det kan vi!!!

Åse Sundström

Hej.
Värdera nu era beslut noggrant, gör inte vidareutbildning till en klassfråga. Kostnader som kommunen ev kan spara in genom att låta studierna ske på annan ort landar till viss del istället på föräldrar.
Att hålla ett boende på annan studieort, samt resor åt o fram emellanåt täcks inte helt av bidrag. Inte alla föräldrar kommer kunna mäkta med de extra kostnaderna. Följaktligen riskerar då utbildning att redan på gymnasienivå bli en klassfråga.

Att ta beslut om nedläggning innan ett seriöst förslag på alternativ lösning presenterats känns oseriöst. Skellefteå-förslaget upplevs verkligen inte genomarbetat eller utrett ordentligt. Framstår mer som en oförankrad idé. Ett seriöst förslag bör åtminstone innehålla en rimlig boendelösning, konsekvens- och kostnadsanalys för hela förslaget där resor och boende ingår, annars är det inte ett rättvist substitut för den befintliga skolan budgetmässigt, samt att lösningen är hållbar över tid.

Tänk dessutom över värdet som den befintliga skolan o dess personal o elever har för kommunen!
Gör inte en nedläggning som en enkel lösning för lokalbehov, om det nu kan vara det som trycker på?

Risken är överhängande att vi framgent förlorar väldigt kompetenta och välutbildade medborgare som vill fortsätta arbeta enl. sin utbildning och kompetens. Medborgare som är aktiva även inom näringsliv och föreningar i kommunen.

Tack

JL

Vad gör politikerna i Arjeplog när det gäller frågan om gymnasiet, och varför?

Kommunalrådet Isak Utsi och skolchefen Fredrik Westerlund gav sina första svar på dessa frågor under en informationsträff på Silvermuseet förra hösten. Vad? Kommunen vill sluta driva ett gymnasium. Varför? Det är för dyrt. Argumenten som de tog stöd emot var ett vikande befolkningsunderlag, att ingen kommun i Sverige med så få invånare har ett gymnasium, och att kvaliteten skulle bli bättre med fjärrundervisning och en annan huvudman, i det här fallet Skellefteå kommun.

Ett vikande befolkningsunderlag är ju något som politikerna måste vara kreativa  och försöka vända. Skolnedläggning, är det bästa medicinen? De siffror som presenterades var att gymnasiet kostade 22 miljoner årligen och att Skellefteåmodellen skulle komma att kosta 13,5 miljoner kr. Med budgeten i min hand, efter att kostnader fördelas på rätt ställen, ligger Hornavanskolan på 15,5 miljoner kr.

Fjärrundervisning är inte tillåtet annat än i yttersta nödfall och då endast upp till 50 % av tiden. Så en lösning med fjärrundervisning under första året mot Skellefteå kommer skolverket inte att godkänna, inte när anledningen är att Arjeplogs kommun ger upp för att spara 2 miljoner kr och Skellefteå kommun inte har några ekonomiska svårigheter att redovisa. Att kvaliteten skulle bli bättre, ja kanske sett till ett lite större utbud av program och vem vet, kanske lärarna i Skellefteå är exceptionellt duktiga. Däremot vet jag att inga lärare på distans kommer att brinna så mycket för och ömma så mycket för eleverna i Arjeplog som lärarna på Hornavanskolan. Fråga vilken elev som helst på Hornavanskolan och så gott som alla kommer att intyga att vi är som en enda stor familj, och så har det varit under alla år jag jobbat på Hornavanskolan sedan mitt första år för 13 år sedan.

Jag har insett att Skellefteåmodellen aldrig kommer att bli verklighet. Det är inte bara reglerna kring fjärrundervisning som är problemet. De elever från Arjeplog som sökt sig till Skellefteå de senaste 20 åren kan man räkna på en hand. Northvoltetableringen i Skellefteå gör boendefrågan i Skellefteå svår. Företaget köper upp alla fastigheter de kan komma över. En sökning på lediga lägenheter på HSB, Riksbyggen och Skebo resulterar i en träff i Skellefteå. Det är Skebos lägenhet. Ett problem med Skebo är man måste vara 18 år och skriven i Skellefteå för att få ett kontrakt. I det fallet mister Arjeplog förutom eleven även skatteintäkterna för minst en av föräldrarna.

Så till kommunens egen ekonomi. Verksamheten på Hornavanskolan kan nämligen inte bara avslutas. Där behövs en administration för Komvux, där behövs undervisningen i SFI och så IM-programmet för de elever som inte nått grundskolebetyg eller av andra anledningar inte klarar att läsa på eller mot en annan ort. Sammantaget är det en tillräckligt stor del av kostnaderna som ligger kvar på Arjeplogs kommun för att vända det ekonomiska läget till en ren förlust att lägga ned gymnasiet. Sen kan man ju spekulera i följdeffekterna. Jag ser inget annat än att Isak Utsis ”varför” faller platt till marken.

Så till lite utvecklingstankar istället och då först och främst på vårt unika gymnasieprogram med riksintag, FordonsTestTeknik. Vi har en fordonsbransch i omställning. På rekordtid har hela testverksamheten ställt om från bilar med förbränningsmotorer till elbilar och eftermarknadstjänsterna måste förstås hänga med. Behovet av kompetens inom elbilar och alternativa drivmedel är enormt. På Hornavanskolan skulle vi kunna ligga i framkant och bli konkurrenskraftiga på denna nya teknik. Det skulle då adderas till det vi redan kan presentera: vår fantastiska natur, alla multinationella företag, stöttande lokala entreprenörer, praktikplatser i världsklass, ett unikt elevhem och en familjär och personlig skola. Tänk då om det var lite mer som när jag började på Hornavanskolan, politiker som jobbade för skolan. Chefer och politiker som var med och mötte företagen, tog emot gåvorna, tackade och var glada och gjorde reklam för vår skola.

Vi har ett elevhem som står med många tomma rum. Det bästa vore förstås att fylla upp dessa med elever. Det har kommit upp idéer om att utveckla skolan med turistprogram mot fjällguidning och  NPF-gymnasium.

Bara för att känslan just nu är att vi är minst och kommer sist i kampen om eleverna får vi inte lägga oss ned och ge upp. Så vad ska vi göra? Ta i lite mer! Om vi är många som hjälps åt och vi alla utnyttjar våra styrkor för utveckling så kommer denna skola att komma på fötter igen. Varför? För vi vill leva och verka för Arjeplog och bidra till liv, framåtanda och utveckling i kommunen.

David Palopää