http://www.arjeplognytt.se/images/1/Headlines/skvattbokpuff.jpg
http://www.arjeplognytt.se/images/1/Headlines/BarentsPress.JPG
http://www.arjeplognytt.se/images/1/Headlines/bannernyttnummer2018.jpg
http://www.sparbankennord.se/privat/index.htm
http://www.silverhatten.se/
http://www.winterkvist.com
2015-03-31 09:30:13
Rosenbuketten
images/1/images/1/2012-09/GWemmenborn_1374.jpg
Göran Wemmenborn mötte både liv och död under sina år som läkare i Arjeplog.
I denna berättelse låter han oss ta del av en stund när den enda hjälp läkaren kan ge är sin egen tid och sin medkänsla.


Det var en helt vanlig morgon på sjukstugan. Vi hade gått rond bland alla inneliggande - på den tiden åtta akutplatser och dessutom väl tjugo sjukhemsplatser. Lyssnat på personalen, ordinerat provtagningar och viktigast av allt pratat lite med var och en! Det var dags att gå till mottagningen och se hur syster Molly lagt upp det. På den tiden hade landstinget inget tidsbeställningssystem och folk kom med sina krämpor väl beredda för flera timmar i väntrummet för trevliga samtal och fika med medhavd termos och smörgås. För 50 år sedan fanns det liksom mer tid och mindre stress!

Det hade gått några timmar. Då ringde det på min telefon. Ett akutsamtal! Från Vuogatjålme! Det var Mimmi på tråden! Vi kände varandra väl. Nu var hon stressad! "Du måste komma genast" fick hon fram. En gäst hade fallit ihop i stugan vid sjön. Kanske han levde och kanske var han död! "Du måste komma så fort du kan" och jag lovade kolla upp medan tankarna snurrade i huvudet. Det var ju långt - alla milen till Sädva - båten över sjön och sedan vandring! Det skulle ta flera timmar!

Jag ringde min gode vän David. Han och några kompisar hade skaffat ett litet sjöflygplan. "Kan du ställa upp" och så redogjorde jag för situationen. "Jag far ner och kör motorn varm medan du samlar ihop dina grejor". Bärbar EKG, Rubens blåsa, sug, akutväskan mm. Jag berättade kort för vännerna i väntrummet, som alla visade full förståelse. Ner till Skepps-viken! In med grejorna i den lilla blå maskinen! David drog på fullgas! Ut ur Skeppsviken - upp på steget - så var vi i luften!

Motorns surrande var skön musik och med högsta fart nalkades vi den vackra fjällgården Vuogatjålme. Tankarna ilade! Jag beredde mig på allt - även det värsta. Så flög vi in över gården. Gästerna stod samlade på gårdsplanen. David taxade in till en brygga - jag tog akutväskan och Björn alla andra grejor. Vi gick mot stugan. Därinne fick jag lyssna till berättelsen om ett urakut insjuknande på denne tidigare så friske man. Nu låg han på sin säng! Döden hade gästat stugan. Min undersökning blev ett konstaterande att livet flytt. Den avlidne låg där med så fridfulla drag och hans underbara hustru och jag blev sittande i stugan länge för lågmält samtal med rinnande tårar! En stund som var utan gräns och tid! Länge höll jag hennes hand och gav henne till sist en kram och vi följdes ut på gårdsplanen. Medan många av gästerna lät tårarna trilla utefter kinderna stod "fjällets drottning" Mimmi vid flaggstången och sänkte den hissade flaggan till halv stång i vördnad för vännen och gästen som lämnat detta livet.

Planets motor varvade upp och väl hemma återstod dagens mottagningsarbete - alla satt kvar i väntrummet och väntade på sin tur. Tala om medkänsla och tålamod! Hela dagen fullt med patienter! Så kom syster Molly plötsligt in och ville att jag skulle komma ut genast - en person sökte mig ute i hallen. Där stod hon - hustrun, som blev ensam i förmiddags - nu med famnen full av röda rosor som hennes och familjens tack för att jag kunde komma i hennes livs svåraste stund. En så stor bukett har jag aldrig fått varken förr eller senare - tårarna rann på både hennes och mina kinder och det blev en ny kram. Sedan har vi aldrig mer setts! Hennes stora rosenbukett till mig intar en stor plats i mitt hjärta fortfarande och kommer alltid att göra så.
images/1/images/1/560annonser2017/image2.jpeg
Krönikor
2017-02-06 Trumman i smyckesasken
2016-12-31 Vildmannen - symbol för Lappland
2016-11-06 Lokala tidningar är en livsnerv
2016-09-23 Att våga gå vidare
2016-05-24 Tankar från en resa för det fria ordet
2016-05-05 Namn förr och nu
2016-03-09 Nyårslöften!?
2016-02-23 Nasa, ett nytt Alta?
2016-01-31 Sparkar´n
2015-12-14 Nobelpriset, festen och klänningen
2015-11-12 Klimatförändringar – vår tids ödesfråga
2015-10-12 En rosa resa!
2015-07-27 Våga se och le!
2015-03-31 Rosenbuketten
2015-03-11 Guldkant på livet
2015-01-30 Sjukdomsfall med dramatik
2015-01-10 Livet gör dig till människa
2014-12-29 Tankar om ljus
2014-11-21 Pite älvdal i Stockholm
2014-10-31 Det du fokuserar på växer!
2014-08-18 Om att starta en blogg
2014-08-11 Tre björnar på fjällkammen
2014-07-08 Silveryrans bakgrund
2014-05-26 EU-valet: Reflektioner och tankar
2014-04-20 Utred och stoppa skoterdöden
2014-03-31 Om matkultur
2014-01-14 Stjärnan
2013-12-29 Bosse på plats i Hälsingland
2013-12-20 Arjeplog i hjärtat
2013-11-15 Parkering - ett projekt eller en spontan handling
2013-09-18 En annan tid, en annan värld
2013-07-09 Kollektivtrafik ur två perspektiv
2013-06-07 Förr och nu
2013-04-15 Stockholm vs Arjeplog
2013-03-24 Om Livet efter Bosse
2013-03-12 I kyrkor kan allting hända - särskilt i Arjeplogs kyrka
2013-02-24 Hembygd
2013-01-24 Funderingar utan farstu
2012-12-23 Julkrönika av Britta Flinkfeldt Jansson
2012-12-01 Norrbottning eller Norrlänning
2012-11-07 Minnen och möten
2012-11-01 Ljus och mörker
2012-10-23 Viktigt att prioritera skolan
2012-10-01 Arjeplognytt på Bokmässan
2012-09-23 Hembygd och Höstgöromål
2012-09-14 Hur mycket skräp kan man släpa på?
2012-08-29 Allvar och misshandel
2012-07-31 En sommar i Lappland
2012-06-21 Livets goda
Facebook 
blog comments powered by Disqus

RSSPrenumerera via RSS | Vi använder cookies