http://www.arjeplognytt.se/images/1/Headlines/skvattbokpuff.jpg
http://www.arjeplognytt.se/images/1/Headlines/BarentsPress.JPG
http://www.arjeplognytt.se/images/1/Headlines/topvinterbanner2018.jpg
http://www.sparbankennord.se/privat/index.htm
http://www.silverhatten.se/
http://www.gksfiske.se/
2011-08-21 12:00:00
Stort intresse för Salajekna
images/1/images/1/2011-08/mariasalajekna2.jpg
Foto: Maria Söderberg
Glaciären Salajekna minskar, men det handlar om en naturlig process, som inte påverkas av den så kallade växthuseffekten.
Om det, och mycket annat, berättade klimatforskaren Wibjörn Karlèn inför ett femtiotal åhörare i Vuoggatjålme. Innan föredraget tog några chansen att besöka Salajekna i sällskap med Wibjörn Karlèn.


images/1/images/1/2011-08/mariasalajekna3.jpg
Foto: Maria Söderberg
En glaciär skapas när det faller mer snö än vad som tinar bort varje år. Enligt tidigare forskarrapporter hade isen den största utbredningen för 18 000 - 20 000 år sedan.
-För tolvtusen år sedan täckte isen stora delar av Sverige, ändå ner mot mellansverige och Stockholm. Men de här kartorna ska ritas om, eftersom man har hittat en bosättning nära Pajala som är elvatusen år gammal, berättade Wibjörn Karlèn.

images/1/images/1/2011-08/salajekna0369.jpg
Wibjörn Karlèn är professor emeritus i naturgeografi vid Uppsala universitet. Han har tillbringat mycket tid på Salajekna, och sitt första besök i Vuoggatjålme gjorde han i mitten av 1950-talet.
-Det här är ett av de ställen som har gjort mig intresserad av fjällen och förändringarna som sker här. På glaciärer har jag jobbat sedan 1959, berättade han.

images/1/images/1/2011-08/mariasalajeknadelta.jpg
Foto: Maria Söderberg
Med foton, teckningar och kartor som illustrationer, berättade Wibjörn Karlèn om både Salajekna och andra glaciärer. Han berättade om hur en glaciär påverkar landskapet och miljön, både där den täcker markytan, och där smältvattnet rinner.
-Glaciärvattnet för med sig mycket finkornig sand och slam, och det kan man se tydligt i deltat nedanför Salajekna, förklarade han.

images/1/images/1/2011-08/salajekna1.jpg
Salajekna har besökts av flera olika forskare under årens lopp, och faktum är att den äldsta kända svenska dokumentationen av en glaciär är från just Salajekna.
-Göran Wahlenberg besökte Salajekna 1807, och hans teckningar är de äldsta avbildningarna vi har av en glaciär. Här syns de spetsiga topparna tydligt, och Wahlenberg beskriver att det kommer mycket ljud, mycket oväsen från isen.

images/1/images/1/2011-08/mariasalajeknavatten.jpg
Foto: Maria Söderberg
Wibjörn Karlèn påminde också om farorna och riskerna med att ge sig ut på glaciäris.
-Man ska vara väldigt försiktig med att gå in i öppningar, det kan rasa när som helst. Om det har regnat är isen på en glaciär väldigt hal, och då är det lätt hänt att man väljer snötäckta fläckar, eftersom de inte är lika halkiga. Men de döljer ofta håligheter som kan vara 30-40 meter djupa, så kallade glaciärbrunnar. Längst ner strömmar ofta vatten.

images/1/images/1/2011-08/mariasalajeknarutor.jpg
Foto: Maria Söderberg
En glaciär är också täckt av sprickor. Visserligen inte lika djupa som en glaciärbrunn, men farorna är ändå uppenbara.
-Det finns ett mönster i sprickorna, och det mönstret måste man försöka förstå innan man ger sig ut på en glaciär. Ibland kan man få gå långa sträckor i en annan riktning för att komma förbi sprickorna. Men tro mig, det går fortare och är enklare att gå runt än att försöka ta sig upp ur en spricka...

I bra väderlek kan skuggningar på snön avslöja dolda, översnöade sprickor. Men är det mulet är det betydligt svårare att se sprickorna.
-På en del platser bildar sprickmönstret rutor, och sådana områden bör man undvika, där finns ingen rimlig färdväg, förklarade Wibjörn Karlèn.

images/1/images/1/2011-08/salajekna0435.jpg
Efter föredraget serverades Fjällbuffè i Restaurang Vuogga. Arrangemanget ordnades av Magasin Silvervägen, i samarbete med ABF och Vuoggatjålme.
images/1/images/1/560annonser2017/Kommunplan.jpg
blog comments powered by Disqus

RSSPrenumerera via RSS | Vi använder cookies