http://www.arjeplognytt.se/images/1/Headlines/skvattbokpuff.jpg
http://www.arjeplognytt.se/images/1/Headlines/BarentsPress.JPG
http://www.arjeplognytt.se/images/1/Headlines/topvinterbanner2018.jpg
http://www.sparbankennord.se/privat/index.htm
http://www.silverhatten.se/
http://www.gksfiske.se/
2012-07-28 15:31:28
Båtsjaurs första väg firar hundra år
images/1/images/1/2012-07/dansbanan_kjelloloflindell.jpg
Det första nybygget i Båtsjaur kom till för mer än 250 år sedan. Det var Olof Lestander och Anna Mårtensdotter som flyttade från Kasker. Och precis för hundra år sedan var vägen mellan Laisvall och Båtsjaur klar.
Om detta berättade Kjell-Olof Lindell för besökarna i Båtsjaur.


images/1/images/1/2012-07/batsjaur.jpg
Sjön glittrade och fiskare prövade lyckan från bron mellan Kåtaholmen och Saraholmen. Båtsjaurs badplats var lika grund och inbjudande som alltid, men den kalla sommaren har gjort att ingen lyft ned badbryggan för i år. Istället fick den och bänkar utgöra sittplatser när fyrtio personer samlades under fredagen. Kaffe och bullar serverades, de som ville äta något mer kunde få smörgåstårta från Laisdalens livs.

Båtsjaur var en gång en av kommunens centralorter med ett strategiskt läge mellan Uddjaur och Laisdalen. Under Nasaepokens andra period mellan 1770 och 1810 utgjorde byn en viktig hållplats. Den förste nybyggaren Olof Lestander skrev också kontrakt med Nasafjällsbolaget där han förband sig att hjälpa till med båtskjutsar, förrådsbyggnader och postföring. I senare tid rekryterades många till Laisvallgruvan som startade sin verksamhet under jord 1943.

images/1/images/1/2012-07/kjelloloflindell.jpg
Kjell-Olof Lindell, som bott i byn i 65 år, berättade om de första nybyggarna och episoder ur deras liv. Men också om utvecklingen av sjötrafiken och med vägnätet.
- Det är hundra år sedan vägen byggdes mellan Båtsjaur och Laisvallby. Ett jubileum i år alltså. Bakgrunden var att människor i övre Laisdalen skulle få lättare anslutning till ångbåtstrafiken i Båtsjaur. På den tiden hade man auktion på vägbyggen och Emil Wallström och Frans Backlund la bästa budet.

Kjell-Olof Lindell berättade om hur man under vägarbetat hittade skelettdelar. Det var en grav som tillhörde en samekvinna. Här fanns också olika smycken. Vägarbetarna delade på skatten, men en spännbuckla hamnade så småningom på Norrbottens museum. Graven beskrivs som vikingatida.
- Det finns också andra gravplatser i området och fynd från stenåldern som bekräftar att människor bott här i tusentals år, fortsatte Kjell-Olof Lindell.

Deltagarna fick också stifta bekantskap med folkmålsforskaren Sigvard Wallström från Korsträsk. Han föddes 1909 och gick bort 1981. Han studerade i Uppsala, skrev om folkmål och valde att särskilt behandla Arjeplogsmålet. Det blev en avhandling 1943 med titeln "Studier i övre Norrlands språkgeografi med utgångspunkt från Arjeplogmålet". En av slutsatserna var att arjeplogsmålets främst talades av människorna i området kring Loholm och Båtsjaur. Påverkan kommer, vilket kanske överraskade, mer från umedalen och sydångermanland än från Piteå och Skellefteå. Här finns också en tydlig påverkan från samiska och norska. När hans vän och kollega Karl-Hampus Dahlstedt några år efter Sigvard Wallströms bortgång ska teckna ett porträtt om folkmålsforskaren skriver han att hans: "…livs- och samhällsåskådning var typiskt färgad av den norrbottniska radikalismen med snudd på kommunism".
Maria Ederlöf, född Wallström, och brorsdotter till Sigvard Wallström var på plats i Båtsjaur och berättade några av sina minnen. Inte minst ville hon lyfta fram hans naturfilmer.
- Men han hade tyckt om sommarens väder, för när de regnade kunde han sitta inne och läsa och skriva.
Efter en frågesport om ord lottades hans avhandling ut och vinnaren blev Thomas Sundström. Ett av orden var arjeplogsmålets "storskalligsnälla", ett ord som kanske ett tiotal kände till: trollslända.

images/1/images/1/2012-07/dansbanan_batsjaur.jpg
- Kan inte alla presentera sig! föreslog Kristina Wallström. Hon pekade mot sitt hus på Kåtaholmen där hon numera, som pensionär, bosatt sig.
- Jag känner inte igen alla, det skulle vara roligt veta vilka som är här.
Efter en kort namn-och ortpresentation kunde alla fyrtio konstatera att man mer eller mindre var släkt med varandra. Visserligen på långt håll i vissa fall, och här fanns också en del ingifta, men eftersom släktbanden vävts samman i så stor utsträckning i Arjeplogs kommun blev ingen förvånad.

Båtsjaursträffen avslutades med ett besök på den gamla dansbanan på Björkudden, blott hundra meter från badstranden. Kjell-Olof Lindell beskrev den stora tallen, som fortfarande stod på plats, vid vilken man betalade entré, serveringens plats intill, och det fullständigt överväxta området där dansbanan en gång låg.
Udden är inte stor och flera undrade hur man fick plats när flera hundra samlades.
- Om någon blev överhettad eller om man slogs var det nära till vattnet.

Rolf Marklund, 79 år, som hela sitt liv bott i Båtsjaur och Laisvall log till minnet av dansbanan. Han minns hur han som tjugoåring skötte om pilkastningen på dansbanan.
- Jag minns särskilt en midsommarhelg när bandet Strix spelade. Här fanns dragspelaren Ture Isaksson och musikerna Hilding Flinkfeldt, Harry Brännström och Åke Dahlberg.

images/1/images/1/2012-07/rodd_batsjaur.jpg
Ett par av gästerna tog sig till och från träffen med båt.

Arrangör för träffen var Magasin Silvervägen i samarbete med studieförbundet ABF, som precis som vägen mellan Laisvall och Båtsjaur, firar jämna hundra år i år.

Text och foto: Maria Söderberg
images/1/images/1/560annonser2017/Kommunplan.jpg
blog comments powered by Disqus

RSSPrenumerera via RSS | Vi använder cookies