http://www.arjeplognytt.se/images/1/Headlines/skvattbokpuff.jpg
http://www.arjeplognytt.se/images/1/Headlines/BarentsPress.JPG
http://www.arjeplognytt.se/images/1/Headlines/topvinterbanner2018.jpg
http://www.sparbankennord.se/privat/index.htm
http://www.silverhatten.se/
http://www.gksfiske.se/
2012-07-01 21:12:15
På Krappesvaare är berget i rörelse
images/1/images/1/2012-07/1Krappes_visning.jpg
Geologen Lena Kjällgren tog med en grupp på visning till Laisdalens märkligaste fjäll, Krappesvaare. För deltagarna sattes hela fjällkedjan i rörelse när de lyssnade på hennes berättelse om berggrunder och inlandsis.
- Det är tacksamt visa för spåren är så tydliga just här.


images/1/images/1/2012-07/Krappes_vy.jpg
Arkeologer rör sig med en tidsuppfattning om kanske tiotusen till hundra år. På guidad visning med geologen Lena Kjällgren handlar det om miljontals år.
Det sätter onekligen fantasin i rörelse om vilket brinnande klot i världsrymden vi befinner oss på.
Vid foten av Laisdalens mest märkliga fjäll Krappesvaare, tusen meter över havet, pekar Lena Kjällgren ut mot fjällområdet.
-Och fjället är i ständig rörelse, jag ska visa er!

images/1/images/1/2012-07/Krappes_vandring.jpg
Hon arbetar på SGU i Malå och har doktorerat på geovetenskap vid Umeå universitet. Som deltagare på visningen kände man hur det gungande till under
vandrarkängornas sulor. Att fjällen är en lugn plats kan man bara glömma.
-Där vi står nu och tittar ned på sjöområdet i Arjeplog vars berggrund bildades för 1,8 miljarder år sedan. Större delen av dagens Sverige har också samma ålder, men Finland däremot är äldre. Här på Krappesvaare är berget yngre, 400 miljoner år gammalt.

images/1/images/1/2012-07/Krappes_grupp.jpg
Det är ett resultat av en krock mellan kontinenter, idag två helt skilda världsdelar.
-Vår kontinent krockade med den nordamerikanska. Stora bergsskivor staplades och sköts åt öster och det är då vår bergskedja, som vi kallar den kaledoniska, blir till. För 65 miljoner år sedan sprack bergskedjan upp och Atlanten bildades, denna rörelse pågår faktiskt än idag. Varje år förskjuts vår kontinent med några centimeter från den nordamerikanska.

images/1/images/1/2012-07/Krappes_LenaKjallgren.jpg
Och där i kråkbärsriset och bland fjällsippor vecklar Lena Kjällgren ut en karta och visar olika berggrunder. Kunskapen om inlandsisens framfart och jordklotets utveckling är en relativt ny kunskap.
- För 150 år sedan kallade man till exempel landhöjningen efter inlandsisen för vattuminskning. Vi vet också mycket mer idag om vilka spår inlandsisen skapat i landskapet.
-Som stora stenar på små? frågar en deltagare.
På Krappesvaare finns många märkliga stenformationer.
-Liggande hönor? ler Lena Kjällgren.
Hon får ibland den frågan.
-Isen bar med sig mycket stenar i olika storleker och vid avsmältning kom de ned mot marken. I en del fall råkade förstås större hamna på mindre.

Men visst kan också stenformationer ha arrangerats av mänskliga händer. Det finns en stor dokumentation om märkliga flyttblockskombinationer i världen.
Annat spännande som inlandsisen åstadkommit är dödisgropar - som i Tjärnheden vid Abborrträsk - och runda hål, jättegrytor, i berget där stenar med smältvattnets hjälp svarvat ut ihåligheten. Just sådana grytor finns vid Märkforsen.

images/1/images/1/2012-07/Krappes_frost.jpg
På Krappesvaare finns många små rundade toppar som inlandsisen har slipat till.
Men de förändras också, ibland synligt år från år.
-Det är frostsprängning, vilket är vanligt i kalla regioner och högfjällsområden. Det är vatten som trängt in i sprickor och som utvidgas vid övergång till is.
Lena Kjällgren pekar mot bergväggar där stora stenblock rasat ned och bildat ny terräng. När vattnet fryser till is blir det nio procent "större".
-Om man tar en bild av fjälltoppen nu och en till om femtio år går det sannolikt att se förändringen.


Ett annat fenomen som deltagarna tittar på är trädgränsens förflyttning. I framtiden kommer inte kalfjällen att vara så kala längre. Prognoser säger att de kommer att vara täckta av skog om hundra, kanske tvåhundra år. Det är den så kallade växthuseffekten det handlar om, vilket fick deltagaren Göran Karlsson, Laisvall, att utbrista:
-Kan vi inte ha litet av den nu!

images/1/images/1/2012-07/Krappes_loven.jpg
Juni månad har varit kylig i Arjeplogsfjällen. På Krappesvaare var temperaturen under lördagen omkring elva grader. Snöfläckarna var ovanligt många. Lena Kjällgren pekade på att en del bildar små miniglaciärer eftersom snön blir till is och aldrig försvinner, eller åtminstone finns kvar många år. Men hon la ingen betoning på att varmare perioder beror på människans nedsmutsning av miljön.
-Vi geologer har en tendens att se allt i mycket långa perspektiv. Den senaste istiden pågick i hundratusen år. Innan dess hade vi många andra. En
klimatförändring kan gå oerhört långsamt, men också ske under ett tiotal år utan att vi exakt kan veta varför.

images/1/images/1/2012-07/Krappes_AnnaCajsa.jpg
Anna-Cajsa Carlsson, Umeå, använde sin första semesterdag till visningen på Krappesvaare. Hon var nöjd över dagen, inte minst med att komma upp på fjället och få lära sig något nytt.
- Det här var verkligen jätteintressant! Hit till Krappesvaare ska jag tillbaka och vandra. Nu vet jag mer.

images/1/images/1/2012-07/Krappes_BengtMarklund.jpg
Vid sjön Gautojaure fick deltagarna en kort visning av fornlämningar av Bengt Marklund. På en udde intill den nuvarande bryggan finns lämningar av eldstäder på rad. Trots att fornlämningar ska lämnas orörda är det märkligt att stigen passerar rakt över dem.
Sjön Gautojaure har en gång i tiden utgjort fina boplatser med tanke på jakt och fiske. Klimatet var också betydligt varmare sedan inlandsisen släppt sitt grepp och vi förundras, åter igen, hur snabbt klimatet kan ställas om. Om inlandsisen försvann för tiotusen år sedan, hur kunde människor leva här året runt i enkla bostäder bara ett eller kanske tvåtusen år senare?

Eldstäderna är flera tusen år gamla. Eftersom vi rört oss i en tidsrymd av hundratals miljoner år under dagen synes detta vara - absolut nutid. Man kan nästan känna doften av elden som slukar tjärveden när vi lämnar foten av Krappesvaare.
För arrangemanget svarade Camp Gauto och Fjällflygarna i samarbete med Magasin Silvervägen.

Nästa geologiska vandring på Krappesvaare blir den 27 juli 2013.

Text och foto: Maria Söderberg
images/1/images/1/560annonser2017/Kommunplan.jpg
blog comments powered by Disqus

RSSPrenumerera via RSS | Vi använder cookies